Emma Portman jobbar med medlemsutveckling på Finlands svenska scouter. En luddig titel som handlar om tillväxt, utveckling och samhällsfrågor.

”Det jag tycker är fint i scoutingen är att vi alltid utgår från den svagaste”

FINLANDS SCOUTER.

I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter

3.3.2025 kl. 16:13

Sedan Emma Portman blev scout som elvaåring har världen förändrats på många sätt. Enligt henne har scouting bara blivit mer relevant. – Det handlar ju om att bygga broar över gränser.

Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter, men hennes bana som scout började redan för drygt 20 år sedan i Nykarleby.

– Som elvaåring såg jag en lapp i skolan om att de startade en scoutpatrull och jag tyckte väl att det lät roligt. Jag har alltid varit mycket ute i skogen, plockat bär och varit på utflykter och sånt. Och i Nykarleby var scouting stort. Alla coola kids var scouter.


Nu med lite perspektiv, kan du se att scoutingen har stöttat din framtid på något sätt?

– Det jag haft mest nytta av är all ledarkunskap jag fått. Man ges mycket ansvar också som ung scout, och det ger en bastrygghet och en känsla av ”det här klarar jag nog”.

– Sen har jag också fått med mig många praktiska färdigheter, men scouting är mycket mer än knopar och att sova i tält. I dag lär sig unga scouter också om ekonomi, samhälle och mångfald, bland annat.

– Det jag tycker är fint i scoutingen är att vi alltid utgår från den svagaste. Är man ute och vandrar så vandrar man så långsamt som den långsammaste.


Hur ser det ut med tillväxten inom scoutingen i Finland?

– Vi har en stor och aktiv medlemskår, men precis som många andra frivilligorganisationer har vi utmaningar med tillväxten.

– Jag tycker det är jättekonstigt, för scoutingen är så fruktansvärt relevant i den värld vi lever i i dag. Det handlar ju om att bygga broar över gränser och att skapa en hållbar värld och framtid.


Vad gör ni för att minska tappet?

– De senaste åren har vi jobbat väldigt aktivt med brandingen av scouting som en modern och fräsch hobby. Jag tror att många har en ganska dammig bild av vad scouting är.

– Vi funderar också mycket på inkludering och hur vi kan öppna upp för nya målgrupper. Och så jobbar vi jättemycket med vuxenrekrytering. Barn finns, det är ledare vi saknar.


Hobbyer har en tendens att dra iväg prismässigt ibland, bra skor, kläder och utrustning kostar. Blir också scouting en klassfråga?

– Vi försöker möjliggöra scouting för så många som möjligt, och så länge man är en liten scout behöver man väldigt lite: slitstarka skor, utekläder och en ryggsäck.

– Vi kan bevilja befrielse från medlemsavgiften till ekonomiskt utsatta barn och unga och en del kårer har utrustning att låna ut ifall något barn saknar till exempel sovsäck eller liggunderlag till hajken.

– Pengarna från Gemensamt Ansvar kommer också gå till just det här, att stöda fler barn och unga att ha en hobby i scouterna.


Vad önskar du att scoutingen ska ge de som är barn och unga idag?

– En trygghet i sig själva. Barn och unga i dag har så svårt att lita på att de klarar saker. Det finns en press på att allt man ska göra ska bli perfekt att många inte ens vågar testa. Där hoppas jag att scoutingen ska ge ett självförtroende.

– Sen hoppas jag också att scoutingen ska ge en tro på att man själv kan påverka saker, just med tanke på klimatkrisen och alla krig. Att unga ska få känna att de har verktyg till att göra skillnad.


Gemensamt ansvar

– Är den evangelisk-lutherska kyrkans årliga välgörenhetsinsamling.

– Insamlingen hjälper nödställda människor i Finland och i världens katastrofområden oavsett ursprung, religion eller politisk övertygelse.

– Under år 2025 ser Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry, Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och Kyrkans Utlandshjälp till att hjälpen når fram.

Text och foto: Rebecca Pettersson


Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16

KYRKOHERDETJÄNST. – Det kan ju hända att vi har den ansökningskulturen i Pedersöre av att man avvaktar och ser vad som händer, säger biskop Bo-Göran Åstrand om att ingen sökte den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling. 14.3.2023 kl. 19:43

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32