Påskfastan pågår i västkyrkan 40 dagar före påsk. I år början fastan den 5 mars.

Under fastan får vi släppa taget om våra begär

fastan.

Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta.

24.2.2025 kl. 19:42

De flesta av oss vill leva ett gott liv. Vi strävar efter goda relationer. Vi längtar efter att känna mening, och vi mår ofta bäst då vi har tillräckligt. Att leva i brist är tungt, men också överflöd utmanar oss.

– Om man tänker efter vill de flesta kanske inte ha ett enkelt liv eller ett roligt liv, utan snarare ett gott liv. Ett meningsfullt liv som får betyda något, säger Jakob Edman.

En av de första dagarna i februari har prästerna Jakob Edman, Jan-Gustav Björk och Jimmy Österbacka samlats i Jakobstad för att öppna upp fastan för oss. Strävan efter ett gott liv hör ihop med fastan enligt dem. Båda tangerar gränser.

– Det som många missförstår med fastan i dag är att de tror att det rör sig om gärningslära eller någon diet. Så är det inte. I kristen tradition fastar vi för att kontrollera våra behov så att de inte utvecklas till begär, säger Jimmy Österbacka.

Att vi har behov av närhet, kärlek, mat, kläder och sömn – det är gott. Våra behov kommer från Gud.

Det som kallas begär är då behoven blir vildvuxna. Behovet av kontakt med andra människor kan bli en rädsla för utanförskap om man missar något på sociala medier, eller en omåttlig jakt på likes och bekräftelse.

– Sådant tar makten över oss. Fastan är en övning i frihet, för hur fri är den människa som aldrig kan säga nej till sig själv?

Ett vanligt missförstånd är att man i fastan ska lämna bort sådant som är dåligt – men fastan handlar om att lämna bort det goda.

– Det som är dåligt i våra liv kan vi lämna bort när som helst, men under fastan lämnar vi bort något viktigt för att fokusera på det viktigaste, alltså Gud i det här fallet. Men också för att det goda ska hållas gott, säger Jakob Edman.


Ibland då man avstår kan man drabbas av högmod. ”Tänk att de har så svårt att avstå då jag klarar det så bra”, typ. Hur ska vi handskas med det?

– Om man går till ökenfädernas undervisning hör fastan primärt till det som berör kroppens lidelser, alltså frosseri, materialism, en otyglad sexualitet, girighet och sånt, säger Jimmy Österbacka.

– Vad gäller högmod och fåfänga, de andliga lidelserna, är det främsta vapnet bön. Om man ber ”Jesus förbarma dig över mig syndare” finns det inget rum för högmod.

Om man ber ”Jesus förbarma dig över mig syndare” finns det inget rum för högmod.

Fasta och bön hör ihop. Sambandet är väldigt tydligt.


Och hur börjar man fasta?

– Börja smått. Det hjälper en både att komma igång och att hålla ut. Man brukar säga ”börja så smått att du nästan föraktar det”. Det är också en lösning mot högmodet, säger Jakob Edman.

Att ha med sig någon på resan tror han också att är viktigt. Att dela den med en vän eller en andlig vägledare kan vara värdefullt.

Jimmy Österbacka poängterar att fasta inte är något vi kunde, borde eller måste. Det är något vi får. Det här betyder att också en fasta som inte blev precis vad man tänkt kan bli ett medel för Guds nåd. För fastan är inte en prestation.

Hur vi reagerar om vi själva upplever att vi misslyckas med vår fasta kan också ge viktiga insikter.

– Springer vi till Gud med vårt misslyckande är fastan ändå ett medel för Guds nåd. Drar vi oss undan har fastan blivit en prestation, säger Jan-Gustav Björk.

Vad kan ”att börja smått” vara?

– Det kan vara att varje vecka under fastan tänka ut en sak man kan avstå och skänka bort den. I det finns både glädjen i att ge, elementet av att avstå, och friheten i att få lämna bort något och inte behöva sköta om det längre, säger Jan-Gustav Björk.

– Jesus pratade mycket om att det finns en frihet i att ha mindre. Den sekulära varianten av det är minimalism.

Det kan också vara att avstå en måltid i veckan och ge pengarna till någon som inte fått en måltid den dagen.

Traditionellt har fastan ofta omfattat just maten. Det kan vara en ingång, men prästerna avråder från att man fastar från mat om man kämpar med fysisk eller psykisk ohälsa eller har en komplicerad relation till mat. Om man är osäker är det en bra idé att rådgöra med sin läkare.


Kärleken sitter i blicken

Just nu lever vi i vad sociologerna kallar för en uppmärksamhetsekonomi. Det värdefullaste vi har är vår uppmärksamhet, och i vår blick sitter också vår kärlek.

Jimmy Österbacka tror att många av oss skulle må bra av att fasta från telefonerna. Det skulle hjälpa oss att få syn på de människor vi lever med.

– Som kultur skulle vi kanske behöva börja där, i en ögonens fasta.

Jan-Gustav Björk har vid sidan av arbetet som präst också jobbat inom kyrkans familjerådgivning. Han håller med.

– I nästan alla samtal där det fanns problem i en relation fanns telefonen med som en komponent. Man uppmärksammade inte varandra utan blev fast i telefonen. Det är något som dränerar parrelationer på mycket kraft.


Är du rädd?

Mycket handlar alltså om att genom enkelhet, genom att avstå en del av våra begär, få syn på sådant som är gott.

Här gäller don efter person, men det goda kan vara: vårens första tussilago, en varm kram, endorfinerna efter ett bra pass på gymmet, ett avsnitt av en riktigt bra serie eller hur snön glittrar då det är riktigt kallt.

Ett avsnitt av en riktigt bra serie? Ja, till och med det kan vara något av det goda vi får fästa blicken på i fastan. Men för någon kanske bra serier blivit ett begär som tar upp mycket tid från annat som är gott. Fastan är alltid individuell.

Genom att rikta blicken mot det vackra och goda tränar vi oss i tacksamhet. Motsatsen till tacksamhet manifesteras ofta i att vara bortvänd från Gud. I en upplevelse av tomhet, rädsla och brist.

– Evagrius (kristen munk och asket som levde under 300-talet, reds anmärkning) skulle säga att det ytterst är rädslan som driver på frosseriet och girigheten. Jag är rädd för att inte få tillräckligt, så jag sluter mig och bevakar mina egna intressen, säger Jimmy Österbacka.

Det här kan gälla saker, pengar, makt, kontroll, relationer …

– Men Bibeln säger att kärlek driver ut all räddhåga. Då jag känner mig trygg och älskad vågar jag också öppna upp mig för andra och dela med mig.

Jan-Gustav Björk tror att vi i dag lätt förväxlar ett gott liv med ett gränslöst liv där ingen säger åt oss vad vi ska göra.

– Men varken våra erfarenheter som människor eller kristen tradition stöder det.

I kristen tradition är ett gott snarare ett liv i frihet. Och för att repetera: Hur fri är den människa som aldrig kan säga nej till sig själv?

– Sant fri är man i den kristna traditionen då man är fri att älska och att göra det goda, säger Jakob Edman.


I Jakobstad undervisar Jan-Gustav Björk, Jakob Edman och Jimmy Österbacka kring fastan under fyra måndagar enligt följande

17.2 Enkelhet (frihet från överkonsumism), Jan-Gustav Björk

3.3 Avskildhet (frihet från överstimuli), Jakob Edman

24.3 Vilodag (frihet från överbelastning), Jan-Gustav Björk

7.4 Lärdomar av Antonius, Jimmy Österbacka

Föreläsningar kring fastetema klockan 18 i Församlingscentret. Möjlighet att fortsätta samtala i smågrupper utifrån studiefrågor klockan 19. Man kan också lyssna på föreläsningarna utan att delta i smågruppsdiskussioner.

Fördjupningsdag om fastan i Pedersöre kyrka 5.3.2025. Arr. Pedersöre prosteri. Kl. 16.00 ”Att söka det goda måttet”. Ville Kavilo

Kl. 16.30 ”Ett gott liv behöver gränser”. Jan-Gustav Björk, Jakob Edman m.fl.Tid för middag på stan. Kl. 19.00 Askonsdagsmässa. Jimmy Österbacka, Jakob Edman, Hannes Uunila.

Text och foto: Rebecca Pettersson


sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00

KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35

musik. De närmaste dagarna många båten eller flyget till Sverige inför Taylor Swifts konserter i Stockholm. Varför börjar man lyssna till världens bästsäljande artist, Taylor Swift? Sofia Torvalds skriver om hur hon trillade ner i kaninhålet. 16.5.2024 kl. 11:51

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47