Påskfastan pågår i västkyrkan 40 dagar före påsk. I år början fastan den 5 mars.

Under fastan får vi släppa taget om våra begär

fastan.

Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta.

24.2.2025 kl. 19:42

De flesta av oss vill leva ett gott liv. Vi strävar efter goda relationer. Vi längtar efter att känna mening, och vi mår ofta bäst då vi har tillräckligt. Att leva i brist är tungt, men också överflöd utmanar oss.

– Om man tänker efter vill de flesta kanske inte ha ett enkelt liv eller ett roligt liv, utan snarare ett gott liv. Ett meningsfullt liv som får betyda något, säger Jakob Edman.

En av de första dagarna i februari har prästerna Jakob Edman, Jan-Gustav Björk och Jimmy Österbacka samlats i Jakobstad för att öppna upp fastan för oss. Strävan efter ett gott liv hör ihop med fastan enligt dem. Båda tangerar gränser.

– Det som många missförstår med fastan i dag är att de tror att det rör sig om gärningslära eller någon diet. Så är det inte. I kristen tradition fastar vi för att kontrollera våra behov så att de inte utvecklas till begär, säger Jimmy Österbacka.

Att vi har behov av närhet, kärlek, mat, kläder och sömn – det är gott. Våra behov kommer från Gud.

Det som kallas begär är då behoven blir vildvuxna. Behovet av kontakt med andra människor kan bli en rädsla för utanförskap om man missar något på sociala medier, eller en omåttlig jakt på likes och bekräftelse.

– Sådant tar makten över oss. Fastan är en övning i frihet, för hur fri är den människa som aldrig kan säga nej till sig själv?

Ett vanligt missförstånd är att man i fastan ska lämna bort sådant som är dåligt – men fastan handlar om att lämna bort det goda.

– Det som är dåligt i våra liv kan vi lämna bort när som helst, men under fastan lämnar vi bort något viktigt för att fokusera på det viktigaste, alltså Gud i det här fallet. Men också för att det goda ska hållas gott, säger Jakob Edman.


Ibland då man avstår kan man drabbas av högmod. ”Tänk att de har så svårt att avstå då jag klarar det så bra”, typ. Hur ska vi handskas med det?

– Om man går till ökenfädernas undervisning hör fastan primärt till det som berör kroppens lidelser, alltså frosseri, materialism, en otyglad sexualitet, girighet och sånt, säger Jimmy Österbacka.

– Vad gäller högmod och fåfänga, de andliga lidelserna, är det främsta vapnet bön. Om man ber ”Jesus förbarma dig över mig syndare” finns det inget rum för högmod.

Om man ber ”Jesus förbarma dig över mig syndare” finns det inget rum för högmod.

Fasta och bön hör ihop. Sambandet är väldigt tydligt.


Och hur börjar man fasta?

– Börja smått. Det hjälper en både att komma igång och att hålla ut. Man brukar säga ”börja så smått att du nästan föraktar det”. Det är också en lösning mot högmodet, säger Jakob Edman.

Att ha med sig någon på resan tror han också att är viktigt. Att dela den med en vän eller en andlig vägledare kan vara värdefullt.

Jimmy Österbacka poängterar att fasta inte är något vi kunde, borde eller måste. Det är något vi får. Det här betyder att också en fasta som inte blev precis vad man tänkt kan bli ett medel för Guds nåd. För fastan är inte en prestation.

Hur vi reagerar om vi själva upplever att vi misslyckas med vår fasta kan också ge viktiga insikter.

– Springer vi till Gud med vårt misslyckande är fastan ändå ett medel för Guds nåd. Drar vi oss undan har fastan blivit en prestation, säger Jan-Gustav Björk.

Vad kan ”att börja smått” vara?

– Det kan vara att varje vecka under fastan tänka ut en sak man kan avstå och skänka bort den. I det finns både glädjen i att ge, elementet av att avstå, och friheten i att få lämna bort något och inte behöva sköta om det längre, säger Jan-Gustav Björk.

– Jesus pratade mycket om att det finns en frihet i att ha mindre. Den sekulära varianten av det är minimalism.

Det kan också vara att avstå en måltid i veckan och ge pengarna till någon som inte fått en måltid den dagen.

Traditionellt har fastan ofta omfattat just maten. Det kan vara en ingång, men prästerna avråder från att man fastar från mat om man kämpar med fysisk eller psykisk ohälsa eller har en komplicerad relation till mat. Om man är osäker är det en bra idé att rådgöra med sin läkare.


Kärleken sitter i blicken

Just nu lever vi i vad sociologerna kallar för en uppmärksamhetsekonomi. Det värdefullaste vi har är vår uppmärksamhet, och i vår blick sitter också vår kärlek.

Jimmy Österbacka tror att många av oss skulle må bra av att fasta från telefonerna. Det skulle hjälpa oss att få syn på de människor vi lever med.

– Som kultur skulle vi kanske behöva börja där, i en ögonens fasta.

Jan-Gustav Björk har vid sidan av arbetet som präst också jobbat inom kyrkans familjerådgivning. Han håller med.

– I nästan alla samtal där det fanns problem i en relation fanns telefonen med som en komponent. Man uppmärksammade inte varandra utan blev fast i telefonen. Det är något som dränerar parrelationer på mycket kraft.


Är du rädd?

Mycket handlar alltså om att genom enkelhet, genom att avstå en del av våra begär, få syn på sådant som är gott.

Här gäller don efter person, men det goda kan vara: vårens första tussilago, en varm kram, endorfinerna efter ett bra pass på gymmet, ett avsnitt av en riktigt bra serie eller hur snön glittrar då det är riktigt kallt.

Ett avsnitt av en riktigt bra serie? Ja, till och med det kan vara något av det goda vi får fästa blicken på i fastan. Men för någon kanske bra serier blivit ett begär som tar upp mycket tid från annat som är gott. Fastan är alltid individuell.

Genom att rikta blicken mot det vackra och goda tränar vi oss i tacksamhet. Motsatsen till tacksamhet manifesteras ofta i att vara bortvänd från Gud. I en upplevelse av tomhet, rädsla och brist.

– Evagrius (kristen munk och asket som levde under 300-talet, reds anmärkning) skulle säga att det ytterst är rädslan som driver på frosseriet och girigheten. Jag är rädd för att inte få tillräckligt, så jag sluter mig och bevakar mina egna intressen, säger Jimmy Österbacka.

Det här kan gälla saker, pengar, makt, kontroll, relationer …

– Men Bibeln säger att kärlek driver ut all räddhåga. Då jag känner mig trygg och älskad vågar jag också öppna upp mig för andra och dela med mig.

Jan-Gustav Björk tror att vi i dag lätt förväxlar ett gott liv med ett gränslöst liv där ingen säger åt oss vad vi ska göra.

– Men varken våra erfarenheter som människor eller kristen tradition stöder det.

I kristen tradition är ett gott snarare ett liv i frihet. Och för att repetera: Hur fri är den människa som aldrig kan säga nej till sig själv?

– Sant fri är man i den kristna traditionen då man är fri att älska och att göra det goda, säger Jakob Edman.


I Jakobstad undervisar Jan-Gustav Björk, Jakob Edman och Jimmy Österbacka kring fastan under fyra måndagar enligt följande

17.2 Enkelhet (frihet från överkonsumism), Jan-Gustav Björk

3.3 Avskildhet (frihet från överstimuli), Jakob Edman

24.3 Vilodag (frihet från överbelastning), Jan-Gustav Björk

7.4 Lärdomar av Antonius, Jimmy Österbacka

Föreläsningar kring fastetema klockan 18 i Församlingscentret. Möjlighet att fortsätta samtala i smågrupper utifrån studiefrågor klockan 19. Man kan också lyssna på föreläsningarna utan att delta i smågruppsdiskussioner.

Fördjupningsdag om fastan i Pedersöre kyrka 5.3.2025. Arr. Pedersöre prosteri. Kl. 16.00 ”Att söka det goda måttet”. Ville Kavilo

Kl. 16.30 ”Ett gott liv behöver gränser”. Jan-Gustav Björk, Jakob Edman m.fl.Tid för middag på stan. Kl. 19.00 Askonsdagsmässa. Jimmy Österbacka, Jakob Edman, Hannes Uunila.

Text och foto: Rebecca Pettersson


nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39