Den nya stugbyn på Klippan påminner om den gamla. Anki Dahlfelt har planerat stugorna.

Mjölkkon är såld men Slef satsar framåt

slef.

Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering.

2.2.2025 kl. 09:07

– Vi satsar där vi tror att människor idag och framöver behöver oss. Ett ständigt sparande och nedskärningar väcker inget engagemang utan människorna vill stödja något som är i rörelse och där det finns en framåtanda. Stödet handlar inte bara om pengar utan också om tid, engagemang och förbön som är ack så viktigt, säger Evangeliföreningens verksamhetsledare Albert Häggblom.

2023 sålde Svenska lutherska evangeliföreningen Slef industrifastigheten vars hyresinkomster täckt lejonparten av underskottet i föreningens verksamhet.

– Det var en riskplacering då så mycket av kapitalet varit bundet i en fastighet.

Då Slef riskerade bli utan hyresgäst valde man efter moget övervägande, experthjälp och analyser att sälja fastheten. Vid det laget började också renoveringsbehoven göra sig påminda.

– Nu har vi placerat kapitalet i aktier och fonder, men det tar tid att bygga upp en portfölj som ger avkastning. Vi betalade också bort de sista skulderna och är skuldfria idag.

Fördelen med hyresinkomster är att de kan budgeteras.

– Aktiemarknaden kan variera från den ena dagen till den andra, beroende på det världspolitiska läget och faktorer som är utanför vår kontroll. Den prövar tron mera.

Samtidigt inledde Slef en treårig ekonomisk anpassningsperiod som nu är inne på andra året.

– Vi sparar i utgifter där vi kan utan att det ska störa den löpande verksamheten.

Trots det satsar föreningen på utökad verksamhet. I Helsingfors, Åbo och Vasa ordnar Slef nu regelbundet egna gudstjänster, i Helsingfors varje söndag. För att svara på det behovet har man anställt Tuomas Rosqvist som präst för arbetet i Nyland. Dessutom har man anställt en ny medarbetare för flyktingarbetet i Grekland.



– Vi satsar där vi tror att människor idag och framöver behöver oss. Ett ständigt sparande och nedskärningar väcker inget engagemang utan människorna vill stödja något som är i rörelse och där det finns en framåtanda,
säger Evangeliföreningens verksamhetsledare Albert Häggblom.



– Verksamheten i Helsingfors har varit stabil i flera år. Men vi har hela tiden vetat att vi borde ta ett steg till och ordna gudstjänst varje söndag. Nu öppnades den möjligheten.

Albert Häggblom uppskattar att antalet besökare i mässan i Heliga Hjärtats kapell i Helsinfors ökat i medeltal med cirka tio personer per gudstjänst. Nu rör sig besökarantalet runt 35 personer per gudstjänst.

– En regelbunden verksamhet varje vecka attraherar människor mera för då fungerar det sociala samspelet och omhändertagandet bättre.

Ett ökat antal besökare med 10–15 personer per gudstjänst täcker ändå inte kostnaderna för en lön.

– Nej, det gör det inte. Men på sikt så kan det ha effekt. Vi behöver ekonomiskt understöd och vi är tacksamma för allt stöd vi får. Mycket av vår verksamhet bygger på frivilligarbete och förböner. Inget värderas mer än det andra. Det här är någonting vi gör tillsammans. De satsningar som är från Gud förser han med pengar.

Trots det behövs ändå en del anställda.

– Vi har sammanlagt ungefär 13 helårsverk i hemlandstjänst och ungefär nio utomlands. Senaste sommar anställde vi 19 unga lägerledare plus lägerområdespersonal för kök och städning. Det är ju också en rejäl satsning.

I och med de regelbundna gudstjänsterna har tyngdpunkten på orter som Helsingfors, Åbo och Vasa förskjutits från att ha kompletterat den lokala församlingens verksamhet till en ordinär egen verksamhet. Men speciellt på den österbottniska landsbygden är verksamheten fortfarande kompletterande.

– Det är svårt att nå nya människor med bara kompletterande verksamhet.

I och med satsningarna på gudstjänstgemenskaper i städerna har man nått människor som saknar tidigare anknytning till Slef.

– Det är människor som söker en kristen gemenskap där ett klart evangelium predikas. Många av dem är studerande och unga barnfamiljer.


Är det människor som känner sig desillusionerade i kyrkan som söker sig till Slef?

– Delvis är det så. Varje människa har ju sin egen historia. Men det finns de som börjat sakna en Kristuscentrerad förkunnelse i sin hemförsamling. Kanske de också saknar en gemenskap för det är inte lätt att hitta sin plats i de traditionella gudstjänsterna på en del orter.


Söker finansiering till ny stugby

Senaste höst beviljade byggnadsnämnden i Nykarleby tillstånd för Evangeliföreningen att riva stugbyn på lägerområdet Klippan och ersätta den med en ny. Men tillsvidare finns varken byggbeslut eller pengar för investeringen.

– Vi har gjort kostnadsberäkningar, men ingen vet vad offerterna kommer att landa på. Det beror också på hur mycket man kan göra på talko. Klippan har ju en lång tradition av talkobyggen men samtidigt har det blivit svårare då myndigheternas krav skärpts och allt flera byggnadsskeden kräver certifikat.

Slef har tillsatt en finansieringsgrupp som ska undersöka möjligheten till finansiering. Det behövs kapital utifrån för att fatta byggbeslutet.

– Just nu ser vi inte hur vi ska få det finansierat. På det sättet tar vi steg i tro. Vi kommer att ha insamlingar och det finns en stödring för Klippan.

Den nuvarande stugbyn byggdes i början på åttiotalet och stugorna saknar toalett och dusch. Nu planeras åtta stugor i tre olika storlekar. Det är två färre än idag, men med samma inkvarteringskapacitet.

– Den nya stugbyn ska vara mera ändamålsenlig och möjliggöra parallella läger eller evenemang på området. Varje stuga får både toalett och dusch och några stugor ett pentrykök.

Den nuvarande stugbyns form och karaktär kommer att bevaras.

Den enda tidtabellen som finns för projektet är bygglovets giltighetstid, tre år. Och det går att anhålla om förlängning.

– Om allt går väl så kanske vi kan börja bygga 2026. Teoretiskt kan vi kanske börja redan i år om vi plötsligt skulle få finansiering. Hösten skulle vara en bra tidpunk för byggstart, säger Albert Häggblom.

De nuvarande stugorna har börjat nå sin vägs ände. En del har renoverats de senaste åren, men inte alla. I nuläget är det ingen idé att fortsätta renovera om de ändå ska rivas.

– I samband med renoveringen av dem har betongplattan spärrats för att förhindra fuktbelastning nerifrån. Isolering, tak och väggskivor har också förnyats.

Inga testresultat visar att stugorna är hälsovådliga. Ingen stuga är heller i användningsförbud.

– Men det finns människor som känner lukt i någon av stugorna. Och skulle stugorna användas vintertid finns det mera utmaningar med kondens.


Slef

– Omsatte cirka två miljoner euro 2024.

– Cirka tio procent kommer från stöd från församlingarna för avtalsmissionärer och kollekter. Under fjolåret fick Slef in 207 000 euro i stöd från församlingarna.

– I fjol fick Slef in drygt 350 000 euro i gåvor och kollekter från den egna verksamheten, en ökning på drygt 24 procent från 2023. Stiftelser, föreningar och företag gav bidrag till ett belopp om 87 000 euro.

– En halv miljon härrör sig från övrig verksamhetsrelaterade inkomster från bokförlag, tidningsprenumerationer, lägeravgifter och lägerområdenas intäkter.

– Resten är budgetunderskott som balanseras upp av placeringar och förvaltning av arv och gåvor under som föreningen fått under 150 år.

Text: Johan Sandberg 


ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

UNG. I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. Skådespelaren Johan Fagerudd säger: – Jag är egentligen lika sträng mot mig nu som jag var då, och det stör mig lite. Han önskar också att han vågat mer som tjugoåring. 13.10.2022 kl. 15:13

OPERA. Mezzosopranen Karoliina McLoud i minioperarollen som väckelsepredikanten Maria Åkerblom får beröm. 14.10.2022 kl. 13:49

TYSKA FÖRSAMLINGEN.. Biskop Bo-Göran Åstrand installerar Deutsche Gemeindes nya ledare på söndag. 14.10.2022 kl. 13:03

PERSONEN. – En finsk soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, säger Cecilia Alameri, som är teolog och löjtnant i reserven. 12.10.2022 kl. 18:59

FÖRSAMLINGSVALET. Ett öppet klimat i församlingen, där kyrkoherden är tydlig, öppen och mottaglig för förslag och motförslag. Det har skapat en bra utgångspunkt för församlingsvalet i Åbo. Petra Lindblad har suttit i arbetsgruppen som har vaskat fram många nya kandidater. 12.10.2022 kl. 10:00

ekumenik. Ortodoxa Maria Mountraki från Helsingfors blir en av 150 som leder arbetet i Kyrkornas världsråd. 11.10.2022 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. – Det är dags att se över kyrkans oändligt krångliga valsystem, anser Siv Sandberg som är en av Svenskfinland ledande sakkunninga på demokratifrågor. 11.10.2022 kl. 15:59

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04

FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00