– För hundra år sedan sjöng man överallt. Man sjöng när man jobbade, man sjöng i hemmen – sången var en naturlig del av samhället.

När människor sjunger tillsammans synkroniseras hjärtrytmen

KÖRSÅNG.

Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift.

2.1.2025 kl. 16:17

I hela Norden minskar körsång både i kyrkliga och profana sammanhang.

– Den nedåtgående trenden är inte unik för Borgå stift, säger Pia Bengts.

Pandemiåren har haft en särskilt stor inverkan på ungdomar och ungdomskörer.

– De som blev isolerade i början av tonåren har förlorat en del av sin sociala förmåga. Många unga umgås nu digitalt, via de många olika kanaler det finns.

Pia Bengts talar om vikten av att ha kontakt med sin egen röst.

– För hundra år sedan sjöng man överallt. Man sjöng när man jobbade, man sjöng i hemmen – sången var en naturlig del av samhället. I dag har vi inte samma utrymmen där sång är en självklarhet. Digitaliseringen gör också att vi sitter framför datorer och pratar genom en maskin med andra människor.

Det här påverkar vår kontakt med den egna rösten.

– Förmågan att tala för 20 personer i ett rum utan mikrofon försvagas, eftersom man inte använder sin akustiska röst på samma sätt.

Vår röst är en del av vår personlighet.

– Man kan få ett trauma för livet om någon säger: ”Du kan inte sjunga, var tyst.” Sådana kommentarer kan förstöra en människas relation till sin egen röst.


Bli du med din röst

Bengts ser en viktig möjlighet för kyrkan att stärka människors kontakt med sina röster.

– Vi i kyrkan har en utmaning och en möjlighet att skapa rum för sång. ”De vackraste julsångerna” är ett bra exempel på hur kyrkan kan samla människor kring musiken, och koncept som babyrytmik är ett utmärkt sätt att inte bara få föräldrar och barn att sjunga tillsammans, utan också uppmuntra sjungandet i hemmet.


Barnens rätt till sång

Hon nämner också att barn, särskilt små, ofta har en naturlig och spontan relation till sång:

– Alla barn sjunger spontant när de är små, tills de kommer upp i skolåldern. När de leker, sjunger de, och det är något fantastiskt som vi borde stödja och bevara.

Röstanvändningen försvagas i samhället av flera olika orsaker.

– I Sverige satsar man stort och brett nu på barnens rätt till sång. Man pratar om barnens ”rösträtt”.

Å andra sidan betonar Pia Bengts vikten av körsång för äldre människor:

– När man blir äldre är det viktigt att sjunga. Dels för den sociala samvaron, men också för att man hålls mentalt piggare. Det är ganska krävande att sjunga, för man ska lära sig sången, man ska läsa texten, man ska kunna följa dirigenten. För äldre människor är körsång viktigt och en utmärkt sysselsättningsform.


Kartlägger musikverksamheten

Just nu håller Pia Bengts på med att kartlägga musikverksamheten i Borgå stift. Arbetet är inte klart.

– Man ser en nedåtgående trend. Men med tanke på hur dramatisk pandemin var är det inte en väldigt dramatisk förändring, säger hon.

Siffrorna ökade något fram till 2020, då pandemin slog till.

Bengts hänvisar till Kyrkomusikförbundets statistik över vuxenkörer, främst kyrkokörer.

– 2023 ser vi en viss återhämtning – i Borgå stift fanns 75 körer med sammanlagt 1 202 sångare. Men det är fortfarande en nedgång jämfört med tiden före pandemin.

– I Borgå stift finns dock fler körer än vad som syns i den statistiken, eftersom inte alla körer är anslutna till förbundet, säger hon.

Hon tillägger att det också finns andra typer av vuxenkörer inom Kyrkosångsförbundet samt mindre, fristående sånggrupper i församlingarna.

– Barn- och ungdomskörerna ingår inte heller i Kyrkosångsförbundets statistik.

Christa Mickelsson


UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45