– För hundra år sedan sjöng man överallt. Man sjöng när man jobbade, man sjöng i hemmen – sången var en naturlig del av samhället.

När människor sjunger tillsammans synkroniseras hjärtrytmen

KÖRSÅNG.

Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift.

2.1.2025 kl. 16:17

I hela Norden minskar körsång både i kyrkliga och profana sammanhang.

– Den nedåtgående trenden är inte unik för Borgå stift, säger Pia Bengts.

Pandemiåren har haft en särskilt stor inverkan på ungdomar och ungdomskörer.

– De som blev isolerade i början av tonåren har förlorat en del av sin sociala förmåga. Många unga umgås nu digitalt, via de många olika kanaler det finns.

Pia Bengts talar om vikten av att ha kontakt med sin egen röst.

– För hundra år sedan sjöng man överallt. Man sjöng när man jobbade, man sjöng i hemmen – sången var en naturlig del av samhället. I dag har vi inte samma utrymmen där sång är en självklarhet. Digitaliseringen gör också att vi sitter framför datorer och pratar genom en maskin med andra människor.

Det här påverkar vår kontakt med den egna rösten.

– Förmågan att tala för 20 personer i ett rum utan mikrofon försvagas, eftersom man inte använder sin akustiska röst på samma sätt.

Vår röst är en del av vår personlighet.

– Man kan få ett trauma för livet om någon säger: ”Du kan inte sjunga, var tyst.” Sådana kommentarer kan förstöra en människas relation till sin egen röst.


Bli du med din röst

Bengts ser en viktig möjlighet för kyrkan att stärka människors kontakt med sina röster.

– Vi i kyrkan har en utmaning och en möjlighet att skapa rum för sång. ”De vackraste julsångerna” är ett bra exempel på hur kyrkan kan samla människor kring musiken, och koncept som babyrytmik är ett utmärkt sätt att inte bara få föräldrar och barn att sjunga tillsammans, utan också uppmuntra sjungandet i hemmet.


Barnens rätt till sång

Hon nämner också att barn, särskilt små, ofta har en naturlig och spontan relation till sång:

– Alla barn sjunger spontant när de är små, tills de kommer upp i skolåldern. När de leker, sjunger de, och det är något fantastiskt som vi borde stödja och bevara.

Röstanvändningen försvagas i samhället av flera olika orsaker.

– I Sverige satsar man stort och brett nu på barnens rätt till sång. Man pratar om barnens ”rösträtt”.

Å andra sidan betonar Pia Bengts vikten av körsång för äldre människor:

– När man blir äldre är det viktigt att sjunga. Dels för den sociala samvaron, men också för att man hålls mentalt piggare. Det är ganska krävande att sjunga, för man ska lära sig sången, man ska läsa texten, man ska kunna följa dirigenten. För äldre människor är körsång viktigt och en utmärkt sysselsättningsform.


Kartlägger musikverksamheten

Just nu håller Pia Bengts på med att kartlägga musikverksamheten i Borgå stift. Arbetet är inte klart.

– Man ser en nedåtgående trend. Men med tanke på hur dramatisk pandemin var är det inte en väldigt dramatisk förändring, säger hon.

Siffrorna ökade något fram till 2020, då pandemin slog till.

Bengts hänvisar till Kyrkomusikförbundets statistik över vuxenkörer, främst kyrkokörer.

– 2023 ser vi en viss återhämtning – i Borgå stift fanns 75 körer med sammanlagt 1 202 sångare. Men det är fortfarande en nedgång jämfört med tiden före pandemin.

– I Borgå stift finns dock fler körer än vad som syns i den statistiken, eftersom inte alla körer är anslutna till förbundet, säger hon.

Hon tillägger att det också finns andra typer av vuxenkörer inom Kyrkosångsförbundet samt mindre, fristående sånggrupper i församlingarna.

– Barn- och ungdomskörerna ingår inte heller i Kyrkosångsförbundets statistik.

Christa Mickelsson


hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45