Jan-Erik Nyberg ger lite vägkost för det nya året.

”Du ska inte älska din nästa och hata dig själv”

relationer.

Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg.

28.12.2024 kl. 08:00

De första skälvande dagarna av ett nytt år är det inte helt ovanligt att man vill utvärdera tillvaron – vad vill vi ha mer och mindre av i livet, och i våra relationer?

Kyrkpressen tog ett snack med psykoterapeuten Jan-Erik Nyberg för att rota lite i det här med förändring.



Får vi ge vika för våra laster och mönster, eller måste vi hålla på och förändra och förbättra oss själva hela tiden?

– Jag brukar skilja på vad vi gör och vad vi är. Vad vi är, det är helig mark. Där ska vi ta av oss skorna. Enligt biblisk tro är vi människor Guds avbild och varje människa speglar på något sätt vem Gud är.

– Vårt beteende däremot, det förändras hela tiden, utan att vi märker det. Den förändringen ska vi helst vara medvetna om och försöka styra. Det som påverkar andra vill vi också ofta förändra eftersom vi vill kunna komma överens med andra, leva tillsammans och fungera socialt.


Om man är väldigt envis, är det då destruktivt att försöka träna bort sin envishet? Det är väl en del av personligheten?

– Det är en gränsgrej, så som det ofta är. Jag tror att det är bra att vara medveten om att man är en envis person och fundera över hur man kan använda envisheten till något positivt.

– Min envishet kan jag använda både till att göra det som är rätt och bra för mina medmänniskor och mig själv, och till att sabba relationer och situationer genom att envist hålla fast vi en viss åsikt eller ett beteende.


Så det handlar om att rikta energin rätt?

– Ja, precis! Det är som med ilska. Det är också en kraft som måste användas rätt för att inte riva ner, utan skapa förändring.


Om man inför 2025 vill bli en bättre människa, en godare varelse, var börjar man?

– Då måste man kanske öppna upp ögonen för sin medmänniska. Jag behöver bli god för att min medmänniska behöver mig, och för att jag också behöver min medmänniskas godhet. Livet handlar inte bara om mig eller dig, utan om det som finns mellan oss.


Vi mår ofta bra av att behandla andra bra. Är det i grunden ett egoistiskt projekt att vilja bli bättre, snällare, godare?

– Ja, man kan säga att det är egoistiskt, men det finns också en god egoism. Det sägs inte att du ska älska din nästa och hata dig själv, utan att du ska älska din nästa som dig själv. Att sträva efter godhet är ett sätt att ta ansvar för sig själv.

– Sen kan man ju snöa in och bli väldigt introspektiv. ”Är jag behagfull och vänlig mot alla?” Om man bara fokuserar på sig själv blir man lite egotrippad, och då blir man inte heller en godare människa.


Hur undviker man det, att bli för självcentrerad i sina ansträngningar?

– Vi är överlag rätt osäkra på oss själva. Kanske är vi också lite utsvultna på respons, både uppmuntrande och konstruktiv respons. Det är som om vi har ett brytningsfel i synen på oss själva och våra medmänniskor. Vi tror att man är som mest ärlig när man är lite underkännande. ”Om jag ska vara ärlig så …”

– Det svåraste är inte att se vad som är fel och att rätta till det, utan att verkligen förmå se det som är bra och stötta och stärka det. ”Oj vad du är bra” är också ärligt.


Du är också parterapeut och har jobbat på familjerådgivning. Vad är det finaste vi kan ge våra relationer 2025?

– Odelad uppmärksamhet.

– Vi lever i en miljö i dag som är oerhört stressande. Vi överöses med information och stimuli, och det kan vara betydligt mer lockande än en trött livskamrat. Men vi behöver regelbundet och medvetet sätta allt annat åt sidan och skapa ett gemensamt rum där det bara är vi.



Jan-Erik Nyberg

– Är morfar, pappa, äkta hälft och diverse-arbetande pensionär. Har jobbat som präst, terapeut och med familjerådgivning.

– Mitt viktigaste uppdrag just nu är att vara livskamrat och morfar.

– Är gift och har tre vuxna barn med familjer.

– ”Människan är mitt största intresse på något sätt. Ett specialintresse jag har är att läsa Bibelns berättelser med psykoterapeutens ögon”.

Text och foto: Rebecca Pettersson


döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

studieliv. För många innebär studietiden att man flyttar hemifrån och ska lära sig att få vardagen i det egna hemmet att fungera. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur man styr upp vardagen. 2.9.2020 kl. 00:01

ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00