Mikael Tellbe vill komma bort från de spekulativa läsningarna av Uppenbarelseboken. Han tror att boken främst försöker svara på frågan om var Gud finns då vi upplever maktlöshet och lidande, i stunder av nattsvart mörker.

En bok full av tröst och protest – "Kyrkan uppmanas vara en motrörelse"

protest.

För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism.

1.1.2025 kl. 08:00

Mikael Tellbe är docent i Nya testamentets exegetik vid Lunds universitet. Under årens lopp har han vid sidan av sin forskargärning också skrivit ett gäng böcker. En av dem heter Lammet och odjuret – en guide till Uppenbarelseboken.

Själv växte Mikael Tellbe upp med ett spekulativt förhållningssätt till Uppenbarelseboken. Så har Uppenbarelseboken lästs i många kristna sammanhang, som en tidtabell inför de yttersta tiderna som grundat sig i spekulation, och som saknat historisk kontext.

Om vi i dag läser Uppenbarelseboken och sen läser nyheterna är det kanske inte heller långt till tanken om att apokalypsen är nära förestående. Men Mikael Tellbe påminner om att det i den kristna kyrkans historia funnits teorier om att det är de yttersta tiderna i snart 2 000 år.

– Det har gjort att bokens betydelse skjutits på framtiden och kommit att betyda ganska lite här och nu. Någon gång kommer det självklart att vara den sista tiden, men med en sådan läsning finns det en risk för att vi missar bokens grundläggande budskap.

För egentligen är Uppenbarelseboken en protestbok, tror han. Den är tillkommen under slutet av det första århundradet efter Kristus, i en situation där den kristna kyrkan blivit allt mer marginaliserad. Det pågår ännu inte någon stor förföljelse av kristna, men kyrkan ifrågasätts och hotas.


Var finns Gud i lidandet?

Uppenbarelsebokens författare, Johannes, står i en litterär tradition av judisk apokalyptik. Det är en typ av underjordisk kristidslitteratur tillkommen under en av de svåraste perioderna i judisk historia.

Då vi pratar om judisk apokalyptik rör vi oss i mitten av andra århundradet före Kristus. Judarna förföljs av syriska lydkungar, och det föds en underjordisk rörelse som ställer de stora frågorna om var Gud finns då hans folk förlöjligas, förnedras och dödas.

Apokalyptikerna skriver pseudonymt och kommunicerar med hjälp av språkliga bilder. Istället för att uttryckligen säga ”Kungen är en idiot” förmedlas det i form av himmelska visioner av hur Gud sitter på sin tron medan kungar och politiska härskare, tillika apokalyptikernas plågoandar, ofta gestaltas i form av djur.

Genom de här texterna försöker de ingjuta mod i det judiska folket och förklara att Gud inte har tappat greppet.

– Den stora frågan som de försöker besvara är ”Var finns Gud i lidandet och svårigheterna?”. Det är apokalyptikens grundfråga, säger Mikael Tellbe.

Då han började studera judisk apokalyptik insåg han att likheterna till Uppenbarelseboken är slående. Apokalyptikernas bildspråk återkommer i Uppenbarelseboken. Kopplingen är tydlig, både i språk och i tematik.

– För mig blev det här ögonöppnande. Att fokusera på en annan fråga än ”När går jorden under?” och istället fokusera på frågan om var Gud finns i en lidande värld.


Vad är Uppenbarelsebokens svar på den frågan? Var finns Gud i en lidande värld?

– Kort och gott, Gud är inte så stor som du tror, han är större. Det är det som Uppenbarelseboken vill skildra med hjälp av tronvisionerna.

I tronvisionerna ser Johannes hur Gud sitter på tronen, med eldfacklor, ädelstenar och ett glashav framför sig. Ungefär så såg det också ut i tronsalen i Rom. Budskapet – det är inte kejsaren i Rom som ytterst styr historiens utgång.

– Ondska och elände skildras väldigt suggestivt. Men däremellan skildras hur Gud ytterst är den som härskar. Det betyder inte att Gud vill ondskan, men att Gud inte har tappat kontroll över historien.

I Uppenbarelsebokens drama blir också ett till synes maktlöst lamm huvudpersonen. Gud härskar inte ovanifrån, utan genom svaghet, lidande och död.

Men Uppenbarelseboken är mer än det här. Mikael Tellbe hävdar att det också finns en stark betoning på skapelseteologi som vi lätt missar. Gud presenteras både som skaparen och som befriaren genom lammet.

– I Uppenbarelseboken hör det här väldigt tydligt samman. Risken för kyrkan i dag är att vi betonar frälsningen mer än skapelsen. Gud är inte intresserad bara av själar utan också av sälar, säger Mikael Tellbe.

Hela Uppenbarelseboken knyts samman med skapelseteologin i kapitel 21, då Johannes får se en ny himmel och en ny jord.

Illustration: Malin Aho


Det finns de som motsätter sig att miljöfrågan prioriteras av kyrkan eftersom ”jorden ändå ska förgå”. Vad tänker du om ett sådant förhållningssätt?

– Jag förstår tanken, men jag tolkar inte kapitel 21 i Uppenbarelseboken som att det kommer att komma en helt ny jord, utan snarare som attGud kommer att restaurera jorden. Tanken i judisk teologi är också att Gud ska återupprätta sin sargade skapelse.

– Att vi ska vårda jorden är väldigt tydligt.

Det finns en lång historia av gnosticism i kyrkan. Man har valt att skilja på det andliga och det fysiska, det andliga och det skapade. Och det här hänger kvar.

– Min personliga uppfattning är att kyrkan borde gå i bräschen för miljörörelsen, utan att tumma på missionsuppdraget. Gud är inte ute efter att bara rädda människor, utan till slut räddar han hela sin skapelse.


En röst för integration – och mot konsumtion

Då det var 20 år sedan Mikael Tellbes bok Lammet och odjuret kom ut reviderade han den inför en nyutgåva. Under de 20 år som gått hade han inte ändrat sin tolkning, men han skrev till ett kapitel med insikter som blivit tydligare för honom. Miljöfrågan var ett av de områden han ville adressera. Ett annat var integrationsfrågan.

Uttrycket ”alla folk, stammar, länder och språk” återkommer sju gånger i Uppenbarelseboken. Som exempel Uppenbarelseboken 7:9: ”Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna.”

– Hur Johannes får se den här skaran av alla folk … Det är för mig ett jätteviktigt tema. Därför behöver kyrkan också gå i bräschen för integration.

Dessutom ser han Uppenbarelseboken som en svidande kritik mot konsumism och materialism. Staden Babylon beskrivs i termer av en sköka som vältrar sig i lyx och prål. Då hon går under är det jordens köpmän och kungar som sörjer.

I Uppenbarelseboken 18 riktas kritiken mot Rom som ett materialistiskt och konsumistiskt system. Ett stort antal lyxprodukter som Rom handlade med finns uppräknade.

– Kyrkan i Uppenbarelseboken uppmanas vara en motrörelse, en profetisk röst i ett konsumistiskt och materialistiskt samhället. Det är också kyrkans uppdrag i dag.


Tröst och protest

Om Mikael Tellbe skulle sammanfatta hela Uppenbarelsebokens budskap i två ord så är det i ”tröst” och ”protest”. Alla människor som lider uppmanas att hålla modet uppe, för allt kommer att ordna sig till slut. Samtidigt tolkar han också boken som en protest mot falsk tillbedjan. Vid tiden för bokens tillkomst hade kejsarkulten växt sig stark och det statliga systemet krävde tillbedjan.

– Om jag ska tala om vilka de falska gudarna är i Sverige och Finland i dag så ligger det nära till hands att vi tror att vi kan köpa oss glada och säkra vår framtid genom att pensionsspara. Då sådana saker blir vår yttersta trygghet kallar Uppenbarelseboken oss att se en annan värld.

Mikael Tellbe har läst Uppenbarelseboken med underjordiska pingstförsamlingar i Moskva på 80-talet, innan glasnost och perestrojka. Bara för några år sedan läste han den också med kristna ledare i den underjordiska kyrkan i Kina.

Då han läst Uppenbarelseboken med människor som lever i förtryck och förföljelse behöver han inte förklara att boken är en protestskrift.

– De identifierar sig i kampen mot ondskan och lidandet. Den förföljda kyrkan har genom historien inte bara läst Uppenbarelseboken mest, de har också läst den bäst.

– Där blir Uppenbarelseboken verkligen en tröst till de som lider, men också en protest. Den blir en källa till ett heligt ”jädrar anamma”.


Mikael Tellbe

– Är docent i Nya testamentets exegetik vid Lunds universitet och undervisar vid ALT (Akademi för Ledarskap och Teologi) i Örebro.

– Har i två omgångar också jobbat som pastor inom Evangeliska frikyrkan (EFK) i Örebro.

– Vill vid sidan av forskningen också göra Bibeln mer tillgänglig för allmänheten, något han ägnat sig åt genom sitt författarskap.

– Har på ett personligt plan kämpat med lungcancer de senaste
åren. – Att brottas med sjukdom innebär inte en motsättning för mig i att be för andra. För mig hjälper det att tänka på andra människor.

Rebecca Pettersson


jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00