Laura Asplund och Hilda, Jenny Nygård samt Sonja Rankinen och Majlis ser fram emot att ordna jul- tablå i år igen.

De skapade en ny tradition – för sig och sitt lokalsamhälle

jul.

För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen.

11.12.2024 kl. 16:53

Den 23 december 2022 körde Sonja Rankinen till sitt jobb som sjukskötare på en intensivvårdsavdelning. Hon brukar ofta be på väg till jobbet, och det gjorde hon också den här dagen. Samtidigt fick hon en idé: ”Tänk om man skulle ordna en jultablå i Vasa.”

– Så jag bad om det. Jag bad att OM det ska ske så ska det bli bra på riktigt, och jag behöver hitta människor som vill göra det tillsammans med mig, säger Sonja Rankinen.

En tid senare nämnde hon idén för Jenny Nygård, och Jenny svarade att det är något som hon också drömt om i flera år.

– Jag hade haft en lös tanke om att det skulle vara roligt att ordna en tablå. Jag hade också besökt jultablån i Karleby som ordnats där många år. Dit har det alltid kommit mycket folk och det har varit jättefint.

– Då Sonja nämnde idén sa jag: ja, nu gör vi det!

– Ofta är församlingen en organisation som ber folk att vara med, men vi gjorde tvärtom, säger Jenny Nygård.


Så tog de kontakt med några andra handlingskraftiga kvinnor som de tänkte att skulle kunna vara med på noterna, och det var de. Mindy Svenlin var en av dem. Hon hade redan en spellista på Spotify som hon gjort ”ifall man någon gång skulle ordna en jultablå”.

Laura Asplund, uppvuxen i Karleby, hade tidigare deltagit i en jultablå på sin gamla hemort. Hon var inte heller sen med att ställa upp, och också hennes syster Maja Nybacka tackade ja till att vara med i planeringsgruppen.

Så kom det sig att en grupp om fem kvinnor i Vasa och Korsholm började planera en jultablå som skulle bli bra på riktigt. Uruppförandet tog plats i Trefaldighetskyrkan den 23 december i fjol. Kyrkan som rymmer 900 personer fylldes upp. Samtidigt streamades tablån och drygt tusen personer tog del av streamen.

Då publiken droppade in stod Sonja Rankinen i dörren och hälsade välkommen.

– Då hade vi övat och visste redan att det blir bra, men att det också kom så mycket folk. Det var häftigt!

Att hinna mindre kan ge mer

Men efter den 23 december gick också planeringsgruppen in i julfirandet. Laura Asplund och hennes man har ännu rätt små barn och är mitt inne i att forma sina traditioner.

– Julen är ju väldigt mycket traditioner och känslor. Det handlar om vad man har för bakgrund, och det är kanske inte alltid så enkelt att bestämma, hur ska vår jul se ut?

Laura Asplund och hennes familj formar som bäst sina jultraditioner.


Och det här med julefrid, det är något som inte alltid kommer av sig själv. Hon konstaterar att man aktivt får välja och sålla bland intrycken. Det finns så mycket man kunde hitta på och ordna, men om allt pyssel, all konsumtion och all god vilja leder till hålögda vuxna, då är det kanske viktigare att välja bort än att hinna med.

Jenny Nygård upplever att hennes bild av den perfekta julen blir mer nyanserad med åren. Det är inte längre så viktigt att allt ska kännas precis rätt.

– Jag tycker om julen, men det behöver inte vara som det alltid varit. Det kan bli bra på många sätt. Knappast var det perfekt stämning i stallet heller.

För Sonja Rankinens familj är det sedan några år tillbaka en tradition att hela familjen sover i vardagsrummet natten till juldagen, i julgranens sken.

– Så är vi lite som på utflykt i vårt eget hem.

Har ni något råd till andra småbarnsföräldrar som känner att pulsen höjs i december?

– Då jag och mina syskon blev lite äldre minns jag att min egen mamma bad oss att säga en sak på var som var viktig för oss inför julen, och så prioriterade hon de sakerna. Det tyckte jag var bra, säger Jenny Nygård.

– Man tror kanske att andra har förväntningar som egentligen inte finns.

Det enas de alla om. Och så konstaterar de att man inte kan både försöka återskapa sin egen barndoms jular, och dessutom plocka på nissedörrar, instagram-pyssel och sju sorters hemkokt julkola.

– Det låter så banalt, men stressa inte, säger Laura Asplund.

Pusta ut med den heliga familjen

I år ordnar gänget jultablå igen, men kör två föreställningar efter varandra och hoppas att fylla kyrkan två gånger om.

– Man måste ju ha lite högre mål varje år, säger Sonja Rankinen.

Genom att de ordnar tablån kvällen innan julafton hoppas de att den ska få inleda julfirandet. Att det ska bli en stund då man får pusta ut och lämna julklappsjakt och lokalvård bakom sig.

Inför den andra upplagan av jultablån i Vasa höjer Sonja Rankinen och resten av gänget ribban.


Om man vill ordna en riktigt bra jultablå för en stor publik, var börjar man?

– Man hittar duktiga medarbetare, säger Sonja Rankinen.

Jenny Nygård instämmer och tillägger:

– Då man tänker på en jultablå tänker man kanske på något lite gulligt med barn som glömmer sina repliker. Men vi ville göra en annan typ av tablå. Det är samma berättelse, men det är inte barnens jultablå. Den här tablån är för alla.

För att få till det har musiken spelat en viktig roll. Traditionella julsånger ingår, men de har också tagit in musik utan en direkt julkoppling.

– Vi tänker att om man tar in nya sånger kan man också se berättelsen i ett nytt ljus. Musiken lyfter fram nya aspekter, säger Sonja Rankinen.

Laura Asplund, som är veteran i tablå-sammanhanget med sina erfarenheter från Karleby, har också tidigare sett hur en jultablå kan dra fullt hus. Det har varit något speciellt i det, för man behöver inte vara så förfärligt troende för att gå och se en jultablå. Vad en jultablå är och hur den talar till en är upp till var och en som kommer, och så får det vara.

Gänget har också aktivt valt att engagera aktörer från olika sammanhang.

– Vi tycker det är viktigt att jobba för enhet, och kring julens budskap kan alla enas, säger Jenny Nygård.

Kring julens budskap kan de flesta kristna enas, oberoende av samfund, bakgrund och värderingar. Det har planeringsgruppen velat ta fasta på.


”Vi hade något meningsfullt att göra”

Även om projektet kräver tid och planering beskriver de jultablån som något som gett mer än det tagit. Att hela gänget är mitt uppe i småbarnsvardag och familjeliv har gett det ytterligare en dimension.

– Förra hösten jobbade Laura, och jag jobbade halva hösten, men annars var vi alla hemma. Vi hade nästan alltid med någon bebis på våra möten, men vi hade något meningsfullt att göra.

– Klart det är meningsfullt att sköta barnen och hemmet, men vi hade också något annat, säger Sonja Rankinen.


Ni ger mycket av er själva till församlingen och lokalsamhället genom det här projektet, är det något ni reflekterat över?

– Vi har reflekterat ganska mycket över det. Ofta är ju församlingen en organisation som ber folk att vara med, men vi gjorde tvärtom.

– Vi har känt att det är lite av vår uppgift att ordna evenemang nu då vi har tid till det. Det har varit viktigt för oss att göra något som inte bara är för den egna familjen, säger Jenny Nygård.

En del av de som medverkat i tablån har också uttryckt en glädje över att få göra sådant de är bra på, och att få göra det för andra.

– Det finns en tillfredsställelse i att få använda de gåvor man har, säger Laura Asplund.



Jultablån "Den Gud vi väntat på"

  • Ordnas i år i Trefaldighetskyrkan i Vasa den 23 december klockan 17 och klockan 19. Tablån är på svenska men textas till finska och engelska.
  • Medverkande är Wasa Gospel, barnkören Gerby-mickarna, musiker, skådespelare, dansare.
  • Planeringsgruppen består i år av Sandra Sund, Jenny Nygård, Sonja Rankinen, Laura Asplund och Mindy Svenlin.
  • Arrangörer är Slef Vasa och Vasa kyrkliga samfällighet.
  • Inträdet är fritt och tablån streamas på både Vasa svenska församlings och Slefs youtube-kanaler.
Text: Rebecca Pettersson
Foto: Johan Sandberg


VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00