Flagga i Alabama,starkt influerat av evangelikal kristendom.

”Trump försvårar vår evangelisering”

evangelikala kristna.

Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla.

11.12.2024 kl. 13:49

För pastorn och den evangelikala ledaren Rubén Enriquez i Mexico­ City är president Donald Trumps planer på att stoppa stora mängder av migranter i hans land, Mexiko, inte ett problem. Det är en möjlighet, säger han.

– Vi organiserar stöd till dem vid gränsen. Många migranter är inte troende när de kommer men omvänder sig ofta här. När de åker hem igen sprider de evangelium och stöder sina egna kyrkor, säger Enriquez till det amerikanska kristna mediet Christianity Today.

Donald Trump står ”kanske inte bortom all före­bråelse”, säger Enriquez. Men han gillar ändå att Trump gör klart att USA som nation är ”rotad i principer från Bibelns Gud”.

I USA beräknas var fjärde invånare vara evange­likal, en stor majoritet av dem vita. I sydstater som Kentucky, Tennessee eller Alabama utgör de närmare hälften av befolkningen. I valet ska omkring 85 procent av de evangelikala ha stött Donald Trump.

"Trump gör klart att USA som nation är rotat i principer från Bibelns Gud."

Men vad är en evangelikal? Det är någon i den kristna tradition som förväntar att man har en personlig komma-till-tro-erfarenhet, ofta blir vuxen­döpt och därefter är en aktiv och evange­liserande församlingsmedlem.

I Norden kan frikyrkor och en del väckelserörelser betraktas som evangelikala. Den svenska religionsvetaren Joel Hall­dorf har ändå dragit skiljelinjen att man i Norden inte har samma negativa hållning till stat och regering som USA:s evangelikala ofta har.

Omvärlden inte lika förtjust

Evangelikala utanför USA är inte lika odelat tända på att Donald Trump återvänder till makten. I en enkät i mediet Dagen bland över 200 frikyrko­pastorer i Sverige skulle bara tretton procent ha röstat på Trump.

Evangelikala Christianity Today, grundad av evangelisten Billy Graham 1956, visar också i en stor artikel att särskilt evangelikala kyrkor i Europa inte är förtjusta.

– Igen en gång får vi svara på beskyllningar om att viga samman politik och tro som de evangelikala i USA har gjort. Det är enormt problematiskt. Vi vill vara ”de goda nyheternas” folk, säger Gavin Calver från den evangeliska alliansen i Storbritannien.

"Det här är enormt problematiskt. Vi vill vara de goda nyheternas folk".

Anti-apartheidveteranen och prästen Moss Ntiha i Sydafrika såg Trumps seger som ”en sorglig dag” för evangelikala i världen.

– Efter apartheidens fasor här i Sydafrika känner vi till hur lätt populism med en smal syn på allmän samhällsmoral kan skada människor i marginalen, säger han.

Att Trump under sin första presidentperiod talade om länder i Afrika som ”skithögar” anser Ntiha att gör det svårt att predika ”så älskade Gud världen”, säger Ntiha.

Andra länders evangelikala kyrkor ger i Chris­ti­anity Todays artikel i november tummen upp för Trump som en försvarare av traditionella kristna värden: i Chile, Kenya, Israel, Sri Lanka, Nepal, Filippinerna.

I Ryssland såg den evangeliska alliansens generalsekreterare Vitalij Vlasenko Trump som den värdigare kandidaten i valet. Att han skulle ha en särskilt god relation till Rysslands president Putin är ändå enligt honom överdrivet.

Utvisningshotade – älskar Trump

Finländaren Veli-Matti Kärkkäinen är professor i systematisk teologi i USA. Som luthersk präst med bakgrund också i Pingstkyrkan arbetar han vid det evangelikala Fullerseminariet i Kalifornien.

Grundat av en radioevangelist på 1940-talet bygger högskolan på en moderat riktning av evangelikalism som har tagit avstånd från den fundamentalism som ofta går hand i hand med amerikansk ytterhöger, säger Kärkkäinen.

"Trump vill utvisa miljoner latinomän och deras familjer, Ändå dras de till ledarkulten kring honom."

– Av omkring 100 medarbetare här skulle jag vara förvånad om en enda var anhängare av Maga­rörelsen (Make America Great Again), eller varmt sinnad mot Trump.

Från sin utsiktspost i Los Angeles säger Veli-Matti Kärkkäinen att man inte kan förklara Trumps seger i valet enbart med de evangelikalas stöd. Också en djupt kluven katolsk kyrka stödde Trump, likaså nu en stor grupp av unga hispanos, invandrade spansktalande amerikaner, säger han.

– Unga latinomän, som har brukat rösta på demokraterna, men som har en mycket konservativ teologisk syn på sina kvinnor, att de ska stanna hemma och så. Trump vill utvisa över tio miljoner av de här männen och deras familjer, men trots det dras de konstigt nog, outo juttu, till ledarkulten kring Trump.

Svårare har det varit i den katolska kyrkan i USA, som ofta faller i medieskugga i Norden.

– Katolikerna är djupt delade i sin relation till Maga. Man röstar på Trump för abortfrågan, även om katolikerna som annars har en bra socialetik är förskräckta över Trump och trumpismen. Vanligen står de för demokraternas värden, att jobba mot fattigdom eller att skydda miljön, säger Veli-Matti Kärkkäinen.

Domarväldet ”lite av en teokrati”

Trumpismen handlar inte bara om nationen och presidenten, utan syns nu på alla nivåer i samhället. Allt mer av offentligt stöd öronmärks och styrs till ”rätta” religiösa faith-based-organisationer och kyrkor, säger Veli-
Matti Kärkkäinen.

– Fast så var det också under (president Joe) Bidens tid, då var det andra liberala och inkluderande organisationer som fick stöd.

I USA är åklagare och domare tydligt politiskt tillsatta och kommer nu också att runt om i USA börja ta ställning till frågor i enskilda skoldistrikt om religion i skolan, eller hur man får undervisa till exempel om feminism eller regnbågsfrågor.

I upplägget med den radikala Magarörelsen och dess kristet färgade retorik , säger Veli-Matti Kärkkäinen att USA nu blir ”lite av en teokrati”.

– I Finland har vi svårt att förstå att rättsväsendet inte är oberoende – i världens äldsta demokrati! säger han.

Jan-Erik Andelin


livet. Linda Haglund hade tänkt gifta sig tidigt, få en stor familj och bygga ett stort hus i Finland. – Livet för oss på oväntade vägar, säger hon. 11.11.2021 kl. 17:10

LIVSGLÄDJE. Stig-Göran Björkman älskar sitt jobb och sina kolleger. Han är kär i Minna sedan 30 år. Och naturen är ytterligare en kärlek. Han lever också med en cancerdiagnos. Men vi måste tänka på annat än att döden står och lurar på oss, säger han. 11.11.2021 kl. 11:45

laestadianism. De laestadianska bönehusföreningarna diskuterar som bäst tre framtidsmodeller av vilka två innebär att rörelsen bildar en egen kyrka. 11.11.2021 kl. 06:00

CORONAPASS. Att kräva ett coronapass av konsertbesökare i kyrkan är inte uteslutet. Men utgångspunkten är att gudstjänster och förrättningar är öppna för alla. 10.11.2021 kl. 15:45

Nekrolog. Ungdomsarbetsledare Kjell Lönnqvist saknas av familj, vänner, kolleger och ungdomar. Han gick bort i mitten av september. Kyrkoherderde Camilla Ekholm i Sibbo svenska församling har skrivit en nekrolog. 9.11.2021 kl. 13:48

Kyrkodagarna. Britta Hermansson från Sverige talar på kyrkodagarna på Åland den 12–14 november. – Jag vill alltid utgå från den plats där vi möts och känner igen våra egna liv. 8.11.2021 kl. 17:20

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna pågår som bäst i Toijala och har samlat 400 ungdomar. 6.11.2021 kl. 13:20

kaplansval. Ett enhällig kapellråd valde igår kväll Janette Lagerroos till ny kaplan i Houtskär. – Jag är jätteglad att jag fick jobbet, säger hon. 4.11.2021 kl. 14:27

VÄSTÅBOLANDS SVENSKA FÖRSAMLING. Harry S. Backström meddelade på onsdagskvällen att han avgår som kyrkoherde för Väståbolands svenska församling. Han tillkännagav sitt beslut via ett e-postmeddelande som gick ut till anställda, förtroendevalda och media. 3.11.2021 kl. 20:46

AVSTÄNGNING. Dennis Svenfelt blir avstängd från prästämbetet för fyra månader, meddelar domkapitlet idag. – När man inte kan sköta sin tjänst som det ankommer en tjänsteman är man inte lämplig för jobbet, säger Lars-Eric Henricson, som är lagfaren assessor vid domkapitlet. 28.10.2021 kl. 16:33

PERSONPORTRÄTT. Anders Adlercreutz lagar hellre mat än talar inför publik. Han tycker mer om rutiner än improvisation. Han anser att det finländska samhällets superkraft är förtroendet vi känner för andra. – Jag önskar att vi kunde känna tillit också till personer som inte ser ut som vi. 27.10.2021 kl. 08:23

ETT GOTT RÅD. – Din osäkerhet är något värdefullt, skulle Monika Fagerholm säga till Monika, 20 år. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag. 26.10.2021 kl. 14:52

recension. Den bok som pastorn, ekoteologen, skaparen av Brommadialogen Harry Månsus, nyss fyllda 80 år, nu gett ut visar den långa väg mot vidsynthet och andlig öppenhet han gått sedan han startade som baptistson till jordbrukande föräldrar i Kaitsor, Vörå. 26.10.2021 kl. 16:45

wasa teater. När Maria Udd kom tillbaka från depressionen såg hon tydligare allt det vackra i livet. – Tidigare då jag kände så mycket smärta var allt svart, säger hon. 26.10.2021 kl. 07:00

KONSERTSERIE. Tove Wingren gör nu sin första konsertturné efter coronan med en helhet som passar in i kyrkorummet. 25.10.2021 kl. 15:54

KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54