Flagga i Alabama,starkt influerat av evangelikal kristendom.

”Trump försvårar vår evangelisering”

evangelikala kristna.

Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla.

11.12.2024 kl. 13:49

För pastorn och den evangelikala ledaren Rubén Enriquez i Mexico­ City är president Donald Trumps planer på att stoppa stora mängder av migranter i hans land, Mexiko, inte ett problem. Det är en möjlighet, säger han.

– Vi organiserar stöd till dem vid gränsen. Många migranter är inte troende när de kommer men omvänder sig ofta här. När de åker hem igen sprider de evangelium och stöder sina egna kyrkor, säger Enriquez till det amerikanska kristna mediet Christianity Today.

Donald Trump står ”kanske inte bortom all före­bråelse”, säger Enriquez. Men han gillar ändå att Trump gör klart att USA som nation är ”rotad i principer från Bibelns Gud”.

I USA beräknas var fjärde invånare vara evange­likal, en stor majoritet av dem vita. I sydstater som Kentucky, Tennessee eller Alabama utgör de närmare hälften av befolkningen. I valet ska omkring 85 procent av de evangelikala ha stött Donald Trump.

"Trump gör klart att USA som nation är rotat i principer från Bibelns Gud."

Men vad är en evangelikal? Det är någon i den kristna tradition som förväntar att man har en personlig komma-till-tro-erfarenhet, ofta blir vuxen­döpt och därefter är en aktiv och evange­liserande församlingsmedlem.

I Norden kan frikyrkor och en del väckelserörelser betraktas som evangelikala. Den svenska religionsvetaren Joel Hall­dorf har ändå dragit skiljelinjen att man i Norden inte har samma negativa hållning till stat och regering som USA:s evangelikala ofta har.

Omvärlden inte lika förtjust

Evangelikala utanför USA är inte lika odelat tända på att Donald Trump återvänder till makten. I en enkät i mediet Dagen bland över 200 frikyrko­pastorer i Sverige skulle bara tretton procent ha röstat på Trump.

Evangelikala Christianity Today, grundad av evangelisten Billy Graham 1956, visar också i en stor artikel att särskilt evangelikala kyrkor i Europa inte är förtjusta.

– Igen en gång får vi svara på beskyllningar om att viga samman politik och tro som de evangelikala i USA har gjort. Det är enormt problematiskt. Vi vill vara ”de goda nyheternas” folk, säger Gavin Calver från den evangeliska alliansen i Storbritannien.

"Det här är enormt problematiskt. Vi vill vara de goda nyheternas folk".

Anti-apartheidveteranen och prästen Moss Ntiha i Sydafrika såg Trumps seger som ”en sorglig dag” för evangelikala i världen.

– Efter apartheidens fasor här i Sydafrika känner vi till hur lätt populism med en smal syn på allmän samhällsmoral kan skada människor i marginalen, säger han.

Att Trump under sin första presidentperiod talade om länder i Afrika som ”skithögar” anser Ntiha att gör det svårt att predika ”så älskade Gud världen”, säger Ntiha.

Andra länders evangelikala kyrkor ger i Chris­ti­anity Todays artikel i november tummen upp för Trump som en försvarare av traditionella kristna värden: i Chile, Kenya, Israel, Sri Lanka, Nepal, Filippinerna.

I Ryssland såg den evangeliska alliansens generalsekreterare Vitalij Vlasenko Trump som den värdigare kandidaten i valet. Att han skulle ha en särskilt god relation till Rysslands president Putin är ändå enligt honom överdrivet.

Utvisningshotade – älskar Trump

Finländaren Veli-Matti Kärkkäinen är professor i systematisk teologi i USA. Som luthersk präst med bakgrund också i Pingstkyrkan arbetar han vid det evangelikala Fullerseminariet i Kalifornien.

Grundat av en radioevangelist på 1940-talet bygger högskolan på en moderat riktning av evangelikalism som har tagit avstånd från den fundamentalism som ofta går hand i hand med amerikansk ytterhöger, säger Kärkkäinen.

"Trump vill utvisa miljoner latinomän och deras familjer, Ändå dras de till ledarkulten kring honom."

– Av omkring 100 medarbetare här skulle jag vara förvånad om en enda var anhängare av Maga­rörelsen (Make America Great Again), eller varmt sinnad mot Trump.

Från sin utsiktspost i Los Angeles säger Veli-Matti Kärkkäinen att man inte kan förklara Trumps seger i valet enbart med de evangelikalas stöd. Också en djupt kluven katolsk kyrka stödde Trump, likaså nu en stor grupp av unga hispanos, invandrade spansktalande amerikaner, säger han.

– Unga latinomän, som har brukat rösta på demokraterna, men som har en mycket konservativ teologisk syn på sina kvinnor, att de ska stanna hemma och så. Trump vill utvisa över tio miljoner av de här männen och deras familjer, men trots det dras de konstigt nog, outo juttu, till ledarkulten kring Trump.

Svårare har det varit i den katolska kyrkan i USA, som ofta faller i medieskugga i Norden.

– Katolikerna är djupt delade i sin relation till Maga. Man röstar på Trump för abortfrågan, även om katolikerna som annars har en bra socialetik är förskräckta över Trump och trumpismen. Vanligen står de för demokraternas värden, att jobba mot fattigdom eller att skydda miljön, säger Veli-Matti Kärkkäinen.

Domarväldet ”lite av en teokrati”

Trumpismen handlar inte bara om nationen och presidenten, utan syns nu på alla nivåer i samhället. Allt mer av offentligt stöd öronmärks och styrs till ”rätta” religiösa faith-based-organisationer och kyrkor, säger Veli-
Matti Kärkkäinen.

– Fast så var det också under (president Joe) Bidens tid, då var det andra liberala och inkluderande organisationer som fick stöd.

I USA är åklagare och domare tydligt politiskt tillsatta och kommer nu också att runt om i USA börja ta ställning till frågor i enskilda skoldistrikt om religion i skolan, eller hur man får undervisa till exempel om feminism eller regnbågsfrågor.

I upplägget med den radikala Magarörelsen och dess kristet färgade retorik , säger Veli-Matti Kärkkäinen att USA nu blir ”lite av en teokrati”.

– I Finland har vi svårt att förstå att rättsväsendet inte är oberoende – i världens äldsta demokrati! säger han.

Jan-Erik Andelin


KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24