Du ska arbeta som om du gör det inför Gud, brukar Magnus Finskas säga till nyanställda.

Han omprövade hur han levde, nu ber han för sjuka

tro.

Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg.

– Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag.

13.11.2024 kl. 13:54

Magnus Finskas blev berörd av Gud för tio år sedan när han sökte förbön för sin sjuka rygg. Gud grep in och helade ryggen.

– Jag hade svårt att tro på det. Det tvingade mig att ompröva min åsikt om Bibeln som jag hade sett som en historisk bok. Finns Gud kan jag inte fortsätta leva som jag gör. Jag måste ändra på vissa saker i mitt liv.

Han berättade inte för någon att han fått förbön och så småningom blev ryggen sjuk igen.

– Jag var sjuk och blev frisk men nu är jag sjuk igen. Är problemet bara mellan öronen?

Han började undersöka saken och läste i Markus 16:17 om tecknen som ska följa dem som tror: I Jesu namn ska de driva ut onda andar, tala i tungor, lägga sina händer på de sjuka och göra dem friska …

– Jag fick förbön en gång till. Det kom inga blixtar från himlen men smärtan försvann på en gång. Då måste jag acceptera det finns något större än Magnus här i världen. Då måste jag säga åt Gud: här är jag.

Men han saknade tecknen som skulle följa honom som kristen.

– Jag ville det ska vara på riktigt. Jag ville inte höra om historier jag aldrig varit med om. Jag vill vara med då det händer någonting.

”Använd mig”

Magnus Finskas har vuxit upp i en kristen familj och fått höra att han fått den helige Ande.

– Men nådegåvorna som Bibeln talar om fanns inte i mitt liv. Jag sade till Gud att jag har inte sett någon som talar i tungor, profeterar eller kastar ut demoner. Gud, här är jag, använd mig. Om ingen vill be för sjuka: använd mig.

Efter att ett äldre par bett för honom kände han att det var som att någon hällt olja över ansiktet.

– Jag blev fylld av helig Ande och kände att det kom kraft och nytt liv.

Där vi sitter i kontoret i familjeföretaget Finskas Br Ab i Jeppo, som Magnus tog över för tio år sedan, tänker han på de människor han bett för i detta rum. Efter det äldre parets förbön började han, om det gavs en öppning, berätta vad han varit med om och fråga om han får be för besökarna.

– Jag har fått be för många och jag har sett Gud göra häftiga saker. Ibland har jag svårt att tro det. Men jag har också bett för personer och inte sett något resultat. Det är Gud som styr.

Hur reagerar folk när du frågar om du får be för dem?

– 95 procent tillåter det. Största delen av människorna har ett tomrum inom sig. Det försöker de fylla på olika sätt som olika typer av andlighet, droger eller missbruk. Men den enda som kan ge bestående frid är Jesus.

Han ser det som en naturlig del av det kristna livet att be för sjuka.

Är det ett tecken på svag eller fel tro om man inte upplever bönesvar?

– Man måste ju räkna med att djävulen arbetar hårt på att lägga emot. Det finns ett andligt motstånd i den verkligheten.

Magnus frågar sig också varför man ber för sjuka.

– Är det en rolig grej eller något man förväntas göra? Eller är det för att man ser en människas lidande och vill hjälpa? Det är ofta min utgångspunkt. Har jag möjlighet att hjälpa så gör jag det. När jag stiger över min egen bekvämlighetsgräns och kunskap träder Gud till. Då sker det inte i min kraft utan i Guds.

En glad kund

Hannu från Muonio brukar köra förbi Jeppo på väg till Pargas och beställa material som han tar med sig på hemvägen.

– Jag noterade att han haltade och jag frågade om jag får be för honom. Jag såg på honom att han tyckte jag var lite speciell men han var artig och tillät mig göra det. Jag lade handen på hans knä sade att smärtan ska försvinna i Jesu namn och att knät ska helas. Jag gjorde det två gånger. Jesus bad också för en man med dålig syn två gånger.

Den andra gången såg Magnus hur Hannus ansiktsuttryck förändrades.

– Han sa att det var alldeles varmt i benet. Så känns det ibland då Gud verkar genom den helige Ande. När han började gå kändes benet bra.

Hannu åkte vidare. Några veckor senare, när Magnus kommer körande med trucken ser han någon på avstånd som viftar riktigt stort.

– Det är bra med glada kunder men sällan är någon så där jätteglad. Det var Hannu som berättade att han gått en hel dag på Ikea. Först när han kom till bilen noterade han att knät inte alls var sjukt.

Knät hade varit sjukt sedan han var sexton år och blev påkörd av en rattfyllerist.

– Nu ville han jag skulle be för hans tennis-
armbåge. När den blev bra bad jag för hans arm. Den blev också bra. Det blev en öppning att tala om att Gud finns på riktigt.

Första veckan i december fick Magnus en tanke att ringa Hannu. Men han gjorde det inte. Tanken återkom under julveckan och mellandagarna.

– I januari ringde jag. Han berättade att han kört snöskoter som stjälpt över knät som blivit sjukt igen. Men Gud är densamme i Muonio och i Jeppo. Gud gör allt men jag kan inget. Jag bad över telefonen på samma sätt som tidigare, också två gånger. Smärtan försvann. Ingenting är omöjligt för Gud.

Snöskoterolyckan hade hänt den första veckan i december.

– Det var Gud som sade att jag skulle ringa Hannu. Men jag var precis så motsträvig som många andra i Bibeln. Jona ville inte gå till Nineve. Det gäller att lära känna Guds röst och vara lydig. Den säger ibland något som är obekvämt för oss och inte riktigt passar att göra.

Familjeföretaget som Magnus Finskas leder har sex–sju anställda som förmedlar, måttsågar och CNC-fräser faner för storindustrin. Förutom i Jeppo i Nykarleby har man verksamhet Karleby och i Visuvesi.

– Till nyanställda och praktikanter brukar jag säga att jag bara har ett krav: Du ska göra arbetet som om ni gör det inför Gud. Resultatet har ingen betydelse. Men om du har gjort ditt bästa och misslyckats så är det okej.

Förstår alla sig på att arbeta inför Gud?

– Om man inte tror på Gud så är det lite svårt. Men jag har ju åtminstone fått inflika min synvinkel. Eftersom jag leder företaget så är det också företagets synvinkel.

Johan Sandberg


PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet