Du ska arbeta som om du gör det inför Gud, brukar Magnus Finskas säga till nyanställda.

Han omprövade hur han levde, nu ber han för sjuka

tro.

Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg.

– Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag.

13.11.2024 kl. 13:54

Magnus Finskas blev berörd av Gud för tio år sedan när han sökte förbön för sin sjuka rygg. Gud grep in och helade ryggen.

– Jag hade svårt att tro på det. Det tvingade mig att ompröva min åsikt om Bibeln som jag hade sett som en historisk bok. Finns Gud kan jag inte fortsätta leva som jag gör. Jag måste ändra på vissa saker i mitt liv.

Han berättade inte för någon att han fått förbön och så småningom blev ryggen sjuk igen.

– Jag var sjuk och blev frisk men nu är jag sjuk igen. Är problemet bara mellan öronen?

Han började undersöka saken och läste i Markus 16:17 om tecknen som ska följa dem som tror: I Jesu namn ska de driva ut onda andar, tala i tungor, lägga sina händer på de sjuka och göra dem friska …

– Jag fick förbön en gång till. Det kom inga blixtar från himlen men smärtan försvann på en gång. Då måste jag acceptera det finns något större än Magnus här i världen. Då måste jag säga åt Gud: här är jag.

Men han saknade tecknen som skulle följa honom som kristen.

– Jag ville det ska vara på riktigt. Jag ville inte höra om historier jag aldrig varit med om. Jag vill vara med då det händer någonting.

”Använd mig”

Magnus Finskas har vuxit upp i en kristen familj och fått höra att han fått den helige Ande.

– Men nådegåvorna som Bibeln talar om fanns inte i mitt liv. Jag sade till Gud att jag har inte sett någon som talar i tungor, profeterar eller kastar ut demoner. Gud, här är jag, använd mig. Om ingen vill be för sjuka: använd mig.

Efter att ett äldre par bett för honom kände han att det var som att någon hällt olja över ansiktet.

– Jag blev fylld av helig Ande och kände att det kom kraft och nytt liv.

Där vi sitter i kontoret i familjeföretaget Finskas Br Ab i Jeppo, som Magnus tog över för tio år sedan, tänker han på de människor han bett för i detta rum. Efter det äldre parets förbön började han, om det gavs en öppning, berätta vad han varit med om och fråga om han får be för besökarna.

– Jag har fått be för många och jag har sett Gud göra häftiga saker. Ibland har jag svårt att tro det. Men jag har också bett för personer och inte sett något resultat. Det är Gud som styr.

Hur reagerar folk när du frågar om du får be för dem?

– 95 procent tillåter det. Största delen av människorna har ett tomrum inom sig. Det försöker de fylla på olika sätt som olika typer av andlighet, droger eller missbruk. Men den enda som kan ge bestående frid är Jesus.

Han ser det som en naturlig del av det kristna livet att be för sjuka.

Är det ett tecken på svag eller fel tro om man inte upplever bönesvar?

– Man måste ju räkna med att djävulen arbetar hårt på att lägga emot. Det finns ett andligt motstånd i den verkligheten.

Magnus frågar sig också varför man ber för sjuka.

– Är det en rolig grej eller något man förväntas göra? Eller är det för att man ser en människas lidande och vill hjälpa? Det är ofta min utgångspunkt. Har jag möjlighet att hjälpa så gör jag det. När jag stiger över min egen bekvämlighetsgräns och kunskap träder Gud till. Då sker det inte i min kraft utan i Guds.

En glad kund

Hannu från Muonio brukar köra förbi Jeppo på väg till Pargas och beställa material som han tar med sig på hemvägen.

– Jag noterade att han haltade och jag frågade om jag får be för honom. Jag såg på honom att han tyckte jag var lite speciell men han var artig och tillät mig göra det. Jag lade handen på hans knä sade att smärtan ska försvinna i Jesu namn och att knät ska helas. Jag gjorde det två gånger. Jesus bad också för en man med dålig syn två gånger.

Den andra gången såg Magnus hur Hannus ansiktsuttryck förändrades.

– Han sa att det var alldeles varmt i benet. Så känns det ibland då Gud verkar genom den helige Ande. När han började gå kändes benet bra.

Hannu åkte vidare. Några veckor senare, när Magnus kommer körande med trucken ser han någon på avstånd som viftar riktigt stort.

– Det är bra med glada kunder men sällan är någon så där jätteglad. Det var Hannu som berättade att han gått en hel dag på Ikea. Först när han kom till bilen noterade han att knät inte alls var sjukt.

Knät hade varit sjukt sedan han var sexton år och blev påkörd av en rattfyllerist.

– Nu ville han jag skulle be för hans tennis-
armbåge. När den blev bra bad jag för hans arm. Den blev också bra. Det blev en öppning att tala om att Gud finns på riktigt.

Första veckan i december fick Magnus en tanke att ringa Hannu. Men han gjorde det inte. Tanken återkom under julveckan och mellandagarna.

– I januari ringde jag. Han berättade att han kört snöskoter som stjälpt över knät som blivit sjukt igen. Men Gud är densamme i Muonio och i Jeppo. Gud gör allt men jag kan inget. Jag bad över telefonen på samma sätt som tidigare, också två gånger. Smärtan försvann. Ingenting är omöjligt för Gud.

Snöskoterolyckan hade hänt den första veckan i december.

– Det var Gud som sade att jag skulle ringa Hannu. Men jag var precis så motsträvig som många andra i Bibeln. Jona ville inte gå till Nineve. Det gäller att lära känna Guds röst och vara lydig. Den säger ibland något som är obekvämt för oss och inte riktigt passar att göra.

Familjeföretaget som Magnus Finskas leder har sex–sju anställda som förmedlar, måttsågar och CNC-fräser faner för storindustrin. Förutom i Jeppo i Nykarleby har man verksamhet Karleby och i Visuvesi.

– Till nyanställda och praktikanter brukar jag säga att jag bara har ett krav: Du ska göra arbetet som om ni gör det inför Gud. Resultatet har ingen betydelse. Men om du har gjort ditt bästa och misslyckats så är det okej.

Förstår alla sig på att arbeta inför Gud?

– Om man inte tror på Gud så är det lite svårt. Men jag har ju åtminstone fått inflika min synvinkel. Eftersom jag leder företaget så är det också företagets synvinkel.

Johan Sandberg


KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet