Nya regler om enklare majoriteter väntas göra kyrkomötet snabbare.

Kyrkan kräver att gravlagen ändras: "Våra medlemmar betalar för mycket"

KYRKOMÖTET.

Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan.

8.11.2024 kl. 16:41

Petteri Orpos (Saml) regering med Anders Adlercreutz (SFP) som kyrkominister skär i nästa års budget ner på statens ersättningar till kyrkan för att den sköter landets gravväsende. Kyrkomötet i Åbo antog på fredagen ett skarpt brev till statsrådet om saken.

Kyrkans medlemmar blir inför grundlagen ojämlikt behandlade, ansåg kyrkomötet enhälligt.

Begravningslagen behöver i såfall öppnas och gravavgifterna ses över så att den som inte är medlem av evangelisk-lutherska kyrkan inom kort får betala mer för sin grav. Efter en överenskommelse på 2010-talet skulle staten stå för 80 procent av gravkostnaden, medan dödsbon och anhöriga står för resten. Sedan dess kostar graven lika för alla.

Efter att statens finansiering har svikit står staten snart för bara omkring hälften av kostnaderna, medan resten tas ur kyrkskattemedel. Därmed betalar en kyrkmedlem nu mera för sin grav än övriga klienter på kyrkogården, resonerar kyrkomötet

I en intervju för Kyrkpressen i augusti har undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz tidigare ansett att kyrkan indirekt kompenseras för sitt bortfall genom att kyrkskatteintäkterna på kort sikt stiger för att en del skatteavdrag i kyrkbeskattningen har slopats.

Mjukade upp sin egen reform

Den evangelisk-lutherska kyrkan mjukade för sin del upp en intern reform, där man samtidigt ville fördela om de omkring 105 miljoner euro som staten ger kyrkan för att man sköter olika samhällsuppdrag som gravväsendet, kulturellt värdefulla hus och delar av folkbokföringen.

En stor omfördelning hade framför allt hade gynnat mindre församlingar. Nu gick man in för en mjukare reform. Kompromissen blir en mix mellan nuvarande system och förnyelsen, och införs med en längre övergångsperiod om två år.

Två tredjedelsmajoritet på kommande

Kyrkomötet beslöt också om att mjuka upp sina majoritetsbestämmelser. Hittills har har kyrkoordningen och kyrkolagen kunnat ändras med 3/4-delsmajoritet. Det har dels lett till ett frustrerande arbete i kyrkomötet, där många reformer har fallit med små minoriteters motstånd.

Bland annat ska en stor förändring av församlingindelningen på 2010-talet ha fallit i kyrkomötet med bara fyra rösters marginal. Regeln har också bidragit till dödläget kring samkönade äktenskap, där minoriteten gång på gång har kunnat stoppa förslaget om att öppna för regnbågsvigslar i kyrkan.

Kyrkomötet beslöt nu att frågan utredes vidare så att 2/3-delsmajoritet kan räcka i frågor som rör kyrkans lära, karaktär och grundläggande förvaltning.

– Det här kan leda till att hela reformen faller. Tänk efter nu, sade det svenska ombudet Torsten Sandell som hade suttit med i det utskott som hade berett frågan.

Utskottet var berett att slopa majoritetsregeln i flera kategorier av mindre beslut, medan 3/4-delsregeln skulle ha förblivit i kraft i valda, tyngre kapitel av den kyrkliga lagstiftningen.

I omröstningen vann linjen om lindrigare majoritetsbestämmelser med rösterna 56–43. Den nyare 2/3-linjen stöddes i debatten bland andra av ärkebiskop Tapio Luoma. Också Borgåbiskopen Bo-Göran Åstrand röstade för förslaget, liksom också representanterna för de liberalare listorna i den svenska gruppen.

Torsten Sandell och Göran Stenlund som sitter på de konservativares mandat i kyrkomötet röstade för oförändrad 3/4-praxis i kyrkans läro- och strukturfrågor. Reformen går nu till beredning och kommer senare tillbaka till kyrkomötet för beslut.

Kyrkomötet, som sammanträder två gånger per år, avslutade sin höstsession på fredagen

Jan-Erik Andelin


profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet