Petteri Orpos (Saml) regering med Anders Adlercreutz (SFP) som kyrkominister skär i nästa års budget ner på statens ersättningar till kyrkan för att den sköter landets gravväsende. Kyrkomötet i Åbo antog på fredagen ett skarpt brev till statsrådet om saken.
Kyrkans medlemmar blir inför grundlagen ojämlikt behandlade, ansåg kyrkomötet enhälligt.
Begravningslagen behöver i såfall öppnas och gravavgifterna ses över så att den som inte är medlem av evangelisk-lutherska kyrkan inom kort får betala mer för sin grav. Efter en överenskommelse på 2010-talet skulle staten stå för 80 procent av gravkostnaden, medan dödsbon och anhöriga står för resten. Sedan dess kostar graven lika för alla.
Efter att statens finansiering har svikit står staten snart för bara omkring hälften av kostnaderna, medan resten tas ur kyrkskattemedel. Därmed betalar en kyrkmedlem nu mera för sin grav än övriga klienter på kyrkogården, resonerar kyrkomötet
I en intervju för Kyrkpressen i augusti har undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz tidigare ansett att kyrkan indirekt kompenseras för sitt bortfall genom att kyrkskatteintäkterna på kort sikt stiger för att en del skatteavdrag i kyrkbeskattningen har slopats.
Mjukade upp sin egen reform
Den evangelisk-lutherska kyrkan mjukade för sin del upp en intern reform, där man samtidigt ville fördela om de omkring 105 miljoner euro som staten ger kyrkan för att man sköter olika samhällsuppdrag som gravväsendet, kulturellt värdefulla hus och delar av folkbokföringen.
En stor omfördelning hade framför allt hade gynnat mindre församlingar. Nu gick man in för en mjukare reform. Kompromissen blir en mix mellan nuvarande system och förnyelsen, och införs med en längre övergångsperiod om två år.
Två tredjedelsmajoritet på kommande
Kyrkomötet beslöt också om att mjuka upp sina majoritetsbestämmelser. Hittills har har kyrkoordningen och kyrkolagen kunnat ändras med 3/4-delsmajoritet. Det har dels lett till ett frustrerande arbete i kyrkomötet, där många reformer har fallit med små minoriteters motstånd.
Bland annat ska en stor förändring av församlingindelningen på 2010-talet ha fallit i kyrkomötet med bara fyra rösters marginal. Regeln har också bidragit till dödläget kring samkönade äktenskap, där minoriteten gång på gång har kunnat stoppa förslaget om att öppna för regnbågsvigslar i kyrkan.
Kyrkomötet beslöt nu att frågan utredes vidare så att 2/3-delsmajoritet kan räcka i frågor som rör kyrkans lära, karaktär och grundläggande förvaltning.
– Det här kan leda till att hela reformen faller. Tänk efter nu, sade det svenska ombudet Torsten Sandell som hade suttit med i det utskott som hade berett frågan.
Utskottet var berett att slopa majoritetsregeln i flera kategorier av mindre beslut, medan 3/4-delsregeln skulle ha förblivit i kraft i valda, tyngre kapitel av den kyrkliga lagstiftningen.
I omröstningen vann linjen om lindrigare majoritetsbestämmelser med rösterna 56–43. Den nyare 2/3-linjen stöddes i debatten bland andra av ärkebiskop Tapio Luoma. Också Borgåbiskopen Bo-Göran Åstrand röstade för förslaget, liksom också representanterna för de liberalare listorna i den svenska gruppen.
Torsten Sandell och Göran Stenlund som sitter på de konservativares mandat i kyrkomötet röstade för oförändrad 3/4-praxis i kyrkans läro- och strukturfrågor. Reformen går nu till beredning och kommer senare tillbaka till kyrkomötet för beslut.
Kyrkomötet, som sammanträder två gånger per år, avslutade sin höstsession på fredagen