Nya regler om enklare majoriteter väntas göra kyrkomötet snabbare.

Kyrkan kräver att gravlagen ändras: "Våra medlemmar betalar för mycket"

KYRKOMÖTET.

Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan.

8.11.2024 kl. 16:41

Petteri Orpos (Saml) regering med Anders Adlercreutz (SFP) som kyrkominister skär i nästa års budget ner på statens ersättningar till kyrkan för att den sköter landets gravväsende. Kyrkomötet i Åbo antog på fredagen ett skarpt brev till statsrådet om saken.

Kyrkans medlemmar blir inför grundlagen ojämlikt behandlade, ansåg kyrkomötet enhälligt.

Begravningslagen behöver i såfall öppnas och gravavgifterna ses över så att den som inte är medlem av evangelisk-lutherska kyrkan inom kort får betala mer för sin grav. Efter en överenskommelse på 2010-talet skulle staten stå för 80 procent av gravkostnaden, medan dödsbon och anhöriga står för resten. Sedan dess kostar graven lika för alla.

Efter att statens finansiering har svikit står staten snart för bara omkring hälften av kostnaderna, medan resten tas ur kyrkskattemedel. Därmed betalar en kyrkmedlem nu mera för sin grav än övriga klienter på kyrkogården, resonerar kyrkomötet

I en intervju för Kyrkpressen i augusti har undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz tidigare ansett att kyrkan indirekt kompenseras för sitt bortfall genom att kyrkskatteintäkterna på kort sikt stiger för att en del skatteavdrag i kyrkbeskattningen har slopats.

Mjukade upp sin egen reform

Den evangelisk-lutherska kyrkan mjukade för sin del upp en intern reform, där man samtidigt ville fördela om de omkring 105 miljoner euro som staten ger kyrkan för att man sköter olika samhällsuppdrag som gravväsendet, kulturellt värdefulla hus och delar av folkbokföringen.

En stor omfördelning hade framför allt hade gynnat mindre församlingar. Nu gick man in för en mjukare reform. Kompromissen blir en mix mellan nuvarande system och förnyelsen, och införs med en längre övergångsperiod om två år.

Två tredjedelsmajoritet på kommande

Kyrkomötet beslöt också om att mjuka upp sina majoritetsbestämmelser. Hittills har har kyrkoordningen och kyrkolagen kunnat ändras med 3/4-delsmajoritet. Det har dels lett till ett frustrerande arbete i kyrkomötet, där många reformer har fallit med små minoriteters motstånd.

Bland annat ska en stor förändring av församlingindelningen på 2010-talet ha fallit i kyrkomötet med bara fyra rösters marginal. Regeln har också bidragit till dödläget kring samkönade äktenskap, där minoriteten gång på gång har kunnat stoppa förslaget om att öppna för regnbågsvigslar i kyrkan.

Kyrkomötet beslöt nu att frågan utredes vidare så att 2/3-delsmajoritet kan räcka i frågor som rör kyrkans lära, karaktär och grundläggande förvaltning.

– Det här kan leda till att hela reformen faller. Tänk efter nu, sade det svenska ombudet Torsten Sandell som hade suttit med i det utskott som hade berett frågan.

Utskottet var berett att slopa majoritetsregeln i flera kategorier av mindre beslut, medan 3/4-delsregeln skulle ha förblivit i kraft i valda, tyngre kapitel av den kyrkliga lagstiftningen.

I omröstningen vann linjen om lindrigare majoritetsbestämmelser med rösterna 56–43. Den nyare 2/3-linjen stöddes i debatten bland andra av ärkebiskop Tapio Luoma. Också Borgåbiskopen Bo-Göran Åstrand röstade för förslaget, liksom också representanterna för de liberalare listorna i den svenska gruppen.

Torsten Sandell och Göran Stenlund som sitter på de konservativares mandat i kyrkomötet röstade för oförändrad 3/4-praxis i kyrkans läro- och strukturfrågor. Reformen går nu till beredning och kommer senare tillbaka till kyrkomötet för beslut.

Kyrkomötet, som sammanträder två gånger per år, avslutade sin höstsession på fredagen

Jan-Erik Andelin


PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18