Nya regler om enklare majoriteter väntas göra kyrkomötet snabbare.

Kyrkan kräver att gravlagen ändras: "Våra medlemmar betalar för mycket"

KYRKOMÖTET.

Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan.

8.11.2024 kl. 16:41

Petteri Orpos (Saml) regering med Anders Adlercreutz (SFP) som kyrkominister skär i nästa års budget ner på statens ersättningar till kyrkan för att den sköter landets gravväsende. Kyrkomötet i Åbo antog på fredagen ett skarpt brev till statsrådet om saken.

Kyrkans medlemmar blir inför grundlagen ojämlikt behandlade, ansåg kyrkomötet enhälligt.

Begravningslagen behöver i såfall öppnas och gravavgifterna ses över så att den som inte är medlem av evangelisk-lutherska kyrkan inom kort får betala mer för sin grav. Efter en överenskommelse på 2010-talet skulle staten stå för 80 procent av gravkostnaden, medan dödsbon och anhöriga står för resten. Sedan dess kostar graven lika för alla.

Efter att statens finansiering har svikit står staten snart för bara omkring hälften av kostnaderna, medan resten tas ur kyrkskattemedel. Därmed betalar en kyrkmedlem nu mera för sin grav än övriga klienter på kyrkogården, resonerar kyrkomötet

I en intervju för Kyrkpressen i augusti har undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz tidigare ansett att kyrkan indirekt kompenseras för sitt bortfall genom att kyrkskatteintäkterna på kort sikt stiger för att en del skatteavdrag i kyrkbeskattningen har slopats.

Mjukade upp sin egen reform

Den evangelisk-lutherska kyrkan mjukade för sin del upp en intern reform, där man samtidigt ville fördela om de omkring 105 miljoner euro som staten ger kyrkan för att man sköter olika samhällsuppdrag som gravväsendet, kulturellt värdefulla hus och delar av folkbokföringen.

En stor omfördelning hade framför allt hade gynnat mindre församlingar. Nu gick man in för en mjukare reform. Kompromissen blir en mix mellan nuvarande system och förnyelsen, och införs med en längre övergångsperiod om två år.

Två tredjedelsmajoritet på kommande

Kyrkomötet beslöt också om att mjuka upp sina majoritetsbestämmelser. Hittills har har kyrkoordningen och kyrkolagen kunnat ändras med 3/4-delsmajoritet. Det har dels lett till ett frustrerande arbete i kyrkomötet, där många reformer har fallit med små minoriteters motstånd.

Bland annat ska en stor förändring av församlingindelningen på 2010-talet ha fallit i kyrkomötet med bara fyra rösters marginal. Regeln har också bidragit till dödläget kring samkönade äktenskap, där minoriteten gång på gång har kunnat stoppa förslaget om att öppna för regnbågsvigslar i kyrkan.

Kyrkomötet beslöt nu att frågan utredes vidare så att 2/3-delsmajoritet kan räcka i frågor som rör kyrkans lära, karaktär och grundläggande förvaltning.

– Det här kan leda till att hela reformen faller. Tänk efter nu, sade det svenska ombudet Torsten Sandell som hade suttit med i det utskott som hade berett frågan.

Utskottet var berett att slopa majoritetsregeln i flera kategorier av mindre beslut, medan 3/4-delsregeln skulle ha förblivit i kraft i valda, tyngre kapitel av den kyrkliga lagstiftningen.

I omröstningen vann linjen om lindrigare majoritetsbestämmelser med rösterna 56–43. Den nyare 2/3-linjen stöddes i debatten bland andra av ärkebiskop Tapio Luoma. Också Borgåbiskopen Bo-Göran Åstrand röstade för förslaget, liksom också representanterna för de liberalare listorna i den svenska gruppen.

Torsten Sandell och Göran Stenlund som sitter på de konservativares mandat i kyrkomötet röstade för oförändrad 3/4-praxis i kyrkans läro- och strukturfrågor. Reformen går nu till beredning och kommer senare tillbaka till kyrkomötet för beslut.

Kyrkomötet, som sammanträder två gånger per år, avslutade sin höstsession på fredagen

Jan-Erik Andelin


PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30