Anita Westerholm, 29, rättsnotarie från Raseborg, dyker upp som en av dem nära makten som kyrkorna gärna hållit kontakt med för att bevaka sina kyrkliga intressen.
– Kyrkliga frågor hörde till mitt ansvarsområde under min tid som specialmedarbetare för minister (Anna-Maja) Henriksson. Så jag kan tänka mig att det föll sig rätt naturligt att vara i kontakt med mig i sådana frågor, säger hon.
Som yngre SFP-aktiv är hon nu specialmedarbetare för Anders Adlercreutz, som har tagit över som undervisnings- och därmed kyrkominister. Fast kyrkofrågorna sköts numera av en annan kollega till henne som ministermedarbetare, Andreas Elfving.
Hur man har ringt och mejlat just Anita Westerholm framgår av den nyöppnade lobbardatabasen, Öppenhetsregistret.
Ofta kontaktade: Peter Östman, KD-gruppledare och Anita Westerholm, SFP-kyrkoministerns medarbetare
Från april i år bokförs och offentliggörs intressegrupper med mer än fem kontakter till högre beslutsfattare inom politik och högre förvaltning på ett år.
Av närmare 1 100 registrerade företag, organisationer och direkta lobbarfirmor har Kyrkpressen tittat på de åtta som lobbar för det kyrkliga Finland. De är Kyrkostyrelsen, missions- och biståndsorganen Kyrkans Utlandshjälp, FMS och Fida, vårdstiftelsen Diakonissanstalten, yrkeshögskolan Diak och det kyrkliga facket Aki-förbunden.
Helsinki Missio (Helsingfors Mission) är trots sitt namn en religiöst obunden organisation som gör socialt arbete. Kyrkor och samfund är trots det representerade i organisationens ledning och vi har den här gången inkluderat den i översikten.
"Mest vill man informera oss om sina olika projekt. Men jag kommer inte på att besök och mejl skulle ha lett till enskilda politiska beslut."
”Mest information om projekt”
Bland de politiska partierna hör Kristdemokraterna (KD) naturligt till dem som kyrkor och samfund gärna kontaktar. Under öppenhetsregistrets första halvår uppvaktades partiets gruppordförande i riksdagen Peter Östman och den nya riksdagsledamoten Mika Poutala mest.
– Mest handlar det om att man vill informera oss om sina olika projekt. Men jag kommer inte på att besök och mejl skulle ha lett till enskilda politiska beslut, säger Peter Östman.
Östman hör som politiker av enskilda väljare så gott som varje dag, av typ ”från Vexala”. Organisationerna är enligt honom ofta mera målinriktade än de vanliga väljarna.
Gränsen mellan lobbning och annan kontakt till hemmafronten är hårfin. Peter Östman blir inbjuden och besöker regelbundet föreningar och företag hemma i valkretsen. Nyligen besökte han också Kansanlähetys bibelinstitut i Ryttylä, som i fjol smått omstritt fick så kallade julpengar av riksdagen, tack vare KD.
Sådan aktivitet bland riksdagsledamöterna ges sällan någon anteckning i Öppenhetsregistret och betraktas inte som direkt lobbning.
Kyrkans Utlandshjälp dryftade Libanon och Nordkorea med Pekka Haavisto.
Rödgröna viktiga för kristet bistånd
Flera rödgröna politiker hör till dem som kyrkliga organisationer gärna tycks ha vänt sig till. Bland dem finns de tidigare ministrarna Hanna Sarkkinen från Vänsterförbundet och Krista Mikkonen från De Gröna,
Kyrkans Utlandshjälp KUH har för sin del också gått ända till toppen när man träffade statsminister Petteri Orpo (Saml) för att enligt registret tala om ”fred, mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt”. I samma ärende talade utlandshjälpen också med biståndsminister Ville Tavio (Sannf).
Kyrkostyrelsen ville tala om ungas psykiska välmående i skolan med två SFP-ministrar.
SFP-ministrarna Anna-Maja Henriksson och Sandra Bergqvist har antecknats för besök från Kyrkostyrelsen om ungas psykiska välmående under sin uppväxt, och i skolan.
Kyrkans Utlandshjälp har också rapporterat sin kontakt med den förra utrikesministern och presidentkandidaten Pekka Haavisto (De Gröna), bland annat för att dryfta Libanon, Etiopien, Syd-Sudan eller Nordkorea.
Påstötarna riktas olika
Kyrkans Utlandshjälp utmärker sig också i allmänhet för att, trots den nuvarande högerregeringen, ofta driva sina intressen via de rödgröna oppositionspartierna SDP, Vänsterförbundet och De Gröna.
Vanligare är självfallet att lobbare i allmänhet vänder sig till regeringspartierna, eftersom det är i deras led besluten fattas. Därmed kan man alltså inte dra för snabba slutsatser om var alla innerst inne har sina bästa vänner i politiken.
Finska missionssällskapet FMS ser enligt Öppenhetsregistrets första siffror inte ut att lobba politiker så mycket, utan har i stället bokfört många kontakter med de mera opolitiska cheferna och andra anställda vid de olika avdelningarna vid Utrikesministeriet.
Det anrika biståndsorganet Fida som står Pingstkyrkan nära har enligt registret lobbat ett större antal sannfinländska politiker i frågor om bistånd, bland dem starka kritiker som Mauri Peltokangas, Sebastian Tynkkynen och Vilhelm Junnila.
– – –
Rättelse, fredag kl. 15.20: Helsinki Missios status har preciserat. Organisationen är religiöst och politiskt obunden och är inte organisatoriskt anknuten till kyrkan.
Läs också Jan-Erik Andelins ledare på temat.