Söderfjärden var en av upplevelserna längs St Olav Ostrobothnia för Eero Vuorio och hans medvandrare. FOTO: PRIVAT

Som pilotvandrare på St Olavsleden

malax.

Eero Vuorio är en van pilgrimsvandrare med erfarenhet från många europeiska vandringsleder. I augusti vandrade han nya St Olav Ostrobothnia från Korsnäs till Vasa. Hur står sig vägen i jämförelse med andra pilgrimsleder? – Alldeles utmärkt! säger Vuorio.

16.10.2024 kl. 14:53

När Åbobon Eero Vuorio hörde att en österbottnisk pilgrimsvandringsled var på gång var han inte sen att nappa på. Han kallade ihop en grupp verkliga vandringsveteraner och sökte sig norrut för att prova på den nya leden St Olav Ostrobothnia. Liksom Vuorio själv har vännerna i gruppen vandrat både längs nordiska rutter, på Santiago de Compostelaleden och många andra kända pilgrimsvandringsstråk.

Eftersom de inte ville vänta tills leden officiellt blivit invigd den 21 september, utnämnde sig gruppen på fyra personer till pilotvandrare.

I mitten av augusti var det dags. De tog sig an sträckan Korsnäs-Petalax-Malax-Solf-Vasa, drygt 90 kilometer, som de vandrade på fyra dagar. En femte person anslöt till gruppen dag fyra.

– Vandringen var en verklig succé! slår Vuorio fast.

På St Olavsledens webbsida fanns kartor och idéer för planeringen, och kontaktpersonerna stod till tjänst till exempel med frågor som gällde övernattning. Sträckorna var i de flesta fall tydliga och lätta att hitta.

På väg

Startskottet för St Olav-piloten gick i Korsnäs. Därifrån vandrade gruppen till Petalax, där de blev varmt mottagna av kyrkoherde Tomi Tornberg som hade ordnat övernattning för dem i församlingshemmet. Kvällen avslutades med en liten välsignelseandakt och nattvard i Petalax kyrka.

– Det är alltid härligt för riktiga pilgrimsvandrare. Det är en liten gest, som visar att man uppskattar också dem som kommer från annat håll.

Andra dagen gick vandringen till Malax, där de övernattade i Åminne stugby. Härifrånfortsatte de mot Solf. Den tredje natten tillbringades på Solf gästgivargård, innan den sista etappen från Solf in till Vasa tog vid.

– Kustvägen längs Kvarken var en fin och rätt exotisk upplevelse, säger Eero Vuorio.

Under dagarna hann de göra avstickare för att bekanta sig med kyrkorna i Malax, Solf och Korsholm, liksom med Stundars och Söderfjärdens besökscentrum.

Vissa av sträckorna pratade vännerna, andra vandrade de i tystnad.

– Det är fint att ibland kunna ta in den här världen i tystnad. Det är sådant som vandringen inbjuder till.

Plus och minus

När Eero Vuorio sammanfattar pilotvandringen landar mycket i den positiva vågskålen. Ett särskilt tack går till alla vänliga människor de stötte på under vandringen.

Rutten bjöd dessutom på en del sevärdheter s0m imponerar också på den garvade pilgrimsvandraren.

– Den här meteoritkratern var en verklig överraskning för mig! Jag hade aldrig hört talas om den tidigare.

Han gillar att vägen är omväxlande – men är mindre förtjust i de stora vägarna.

– En bra bit av rutten går längs småvägar, men det finns också några tråkigare delar som följer vägsträckningar med 100 kilometers hastighetsbegränsning.

Det vore också bra om det kunde ordnas fler möjligheter till övernattning till exempel i Petalax, påpekar han.

Eero Vuorio rekommenderar gärna etappen han vandrat. Han tycker att den i synnerhet lämpar sig för pilgrimsvandrare som inte är så erfarna.

– Sträckorna är drygt 20 kilometer långa, och de tar lagom lång tid att vandra. Det är inte för långt.

PIAN WISTBACKA


kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet