– Om jag får någon att skratta kan det vara jättevärdefullt. Jag har alltid tänkt att min själ går i moll, säger Anne Hietanen.
– Om jag får någon att skratta kan det vara jättevärdefullt. Jag har alltid tänkt att min själ går i moll, säger Anne Hietanen.

Anne Hietanen: ”Livet är svårt – ett skratt kan rädda en människa"

ETT GOTT RÅD.

Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen.

16.10.2024 kl. 10:00

För omkring tio år sedan blev Anne Hietanen, kulturredaktör på Svenska Yle, ombedd att ställa upp på en intervju för Kyrkpressen.

– Då tackade jag nej. Jag kände inte att jag var ”tillräckligt kristen”. Men med tiden har jag insett att kyrkan rymmer en mångfald av människor, alla med sina egna skäl att vara en del av den.

Anne Hietanen breder ut gamla fotografier på sig själv på kafébordet.

– Här är jag som barn. Jag var ganska glad när jag var liten. Men jag började läsa svåra, existentiella böcker som väldigt liten, som Pär Lagerkvist. Jag har alltid känt mig väldigt gammal.

När hon var tonåring drabbades hon av ätstörningar.

– Min ätstörning var väldigt svår. Men jag blev frisk.

Idag har hon varit frisk i trettio år.

– Ätstörningen är borta, men på något sätt bär jag den ändå med mig. Livet har alltid varit ganska tungt och svårt. När jag var yngre tänkte ofta ”hur ska jag orka hela livet?”. Livet kändes som ett oändligt projekt.

Livet har alltid varit ganska tungt och svårt. När jag var yngre tänkte ofta ”hur ska jag orka hela livet?”. Livet kändes som ett oändligt projekt.

I år har Anne Hietanen fyllt 50.

– Det är helt ljuvligt! Varje år har det blivit lite lättare att leva. När jag var ung kände jag tyngden av framtiden. Jag var så orolig – tänk om det inte går bra för mig. Jag kände extremt mycket press och krav. Jag tror att ganska många kvinnor känner igen sig i det idag. Nu när jag ser tillbaka på bilderna på mig själv önskar jag att jag kunde ha varit lite snällare med mig själv.




I år har Anne Hietanen fyllt 50. "Det är helt ljuvligt!"


Lite mer vuxen när pappa dog

Anne Hietanen har varken man eller barn.

– Jag har en mamma och en bror. Hittills har det inte känts sorgligt eller som ett problem. I stället känner jag att jag är nöjd med livet.

För ett år sedan dog hennes pappa.

– Jag känner sån frid med hans bortgång. Han var 80 och han fick ”fara med stövlarna på”.

– Man brukar säga att man blir vuxen när man får barn. För mig kändes som att jag blev lite mer vuxen när pappa dog. Samtidigt är jag ju så sjukligt barnslig. Det är en fin sak att vara barnslig. Pappa förblev ett stort barn ända till slutet. Jag tycker det var fint. Vår relation byggde mycket på humor. Jag själv skämtar som en tolvårig pojke, skrattar hon.

Humorn är viktig för henne.

– Om jag får någon att skratta kan det också vara jättevärdefullt. Jag har alltid tänkt att min själ går i moll. Livet är så svårt. Ett skratt kan rädda en människa.

Men hon ångrar alla gånger hon sårat någon med sina skämt.

– Trots att jag alltid menar väl förstår jag att folk blir ledsna ibland. Det är det sista jag vill.


Vad skulle du säga till Anne, 20 år?

– Du behöver inte stressa så mycket. Chilla lite. Du behöver inte lösa alla problem genast. Du kan ta en dag i taget. Jag har blivit bättre på det, speciellt sedan pappa dog.

– Jag skulle också ge rådet att våga vara mer sårbar och be om hjälp. Det var jag nog inte bra på som ung. Jag har aldrig velat vara till besvär. Men min erfarenhet nu är att folk tar hand om en. Det har aldrig hänt något dåligt för att jag har varit sårbar. Nu för tiden tänker jag att man nog får vara till lite besvär.

Det har aldrig hänt något dåligt för att jag har varit sårbar. Nu för tiden tänker jag att man nog får vara till lite besvär.

– Jag älskar att hjälpa andra – det är ju det som ger mitt liv mening. Varför låter jag inte andra hjälpa mig då? Att hjälpa en annan människa kan vara en kärlekshandling. Åtminstone är det det för mig.




Anne studerade litteraturvetenskap i Åbo. Här är hon på Åbo torg. FOTO: PRIVAT




Hur hjälper du andra?

– Jag tycker om att lyssna på människor, och många vill berätta saker för mig. Jag tycker att jag har ganska lätt att förstå folk. Det är en gåva att bara lyssna.

– Ibland har jag hjälpt människor med ätstörningar. Det är många jag inte har kunnat hjälpa, men att få försöka har varit otroligt meningsfullt för mig. Det är en nåd att få hjälpa andra.

– Jag tänker varje morgon att jag skulle vilja göra världen till en lite bättre plats och inte sämre. När jag går på gatan så ler jag mot alla. Många tänker säkert att ”vad är det för en dåre som går runt och ler mot alla?”. Men så tänker jag att det kanske är en av hundra som behöver det där leendet.





– Det är svårt att ta till sig några råd när man är ung, säger Anne Hietanen.



Vad har du ångrat i livet?

– Jag brukar inte ångra saker, men om jag ska ångra något så ska jag ångra att jag har jobbat så mycket. Att jag har pressat mig så hårt och försökt vara så perfekt.

– Men det är svårt att ta till sig några råd när man är ung. Det är först med åldern och ålderdomen som insikterna blir på riktigt, på ett djupare plan.

Anne Hietanen har alltid vetat att vi människor har en kort, begränsad stund här på jorden.

– Men nu vet jag det med alla celler. Att det är på riktigt.

Anne Hietanen

– Arbetar på Svenska Yle på kulturredaktionen, bland annat i podcasten Sällskapet.

– Född i Borgå, studerat till filosofie magister i Åbo och bor nu i Berghäll i Helsingfors.

– Familj: Alla jag möter.

– Hör till kyrkan. ”Att stödja diakonin känns väldigt viktigt för mig. Jag betalar gärna kyrkoskatt.”

– Roligt minne från konfimationstiden: ”Jag och min kompis kom på att vi kunde vara effektiva när vi samlade underskrifter. Vi gick på hel massa vigslar i Borgå domkyrka en sommarlördag. Vi kände ingen.”


Är aktuell med:

Anne Hietanen och författaren Michaela ”Kugge” von Kügelgen har sålt rättigheterna till en deckartrilogi till litterära agenten Elina Ahlback Literary Agency.

– Jag har försökt att skriva skönlitterärt hela mitt liv men det har aldrig blivit till något. Jag tog mig själv på för stort allvar, om jag skulle skriva ville jag ha nobelpriset. Nu skriver jag deckare med ”Kugge”. Jag har fått uppleva riktig skrivglädje med henne. Den första boken är nästan färdig och vi började med den andra boken för några veckor sedan, säger Anne Hietanen.

Christa Mickelsson


Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

När Elis Helenius spelar orgel blir människor glada.

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24
300 anställda i kyrkans centralförvaltning blir tungt och dyrt

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39
Hela Sydamerika oroar sig för kaoset i Venezuela. Här ett solidaritetsmöte i Peru.

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00
Jepa Lamberts sång fick sina rötter i en pingstkyrka i New York.

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00
Samma dag som pilgrimsvandringsleden och -centret invigs ordnas en pilgrimsvandring som går längs en del av St Olav Ostrobothnia och avslutas med deltagande i pilgrimscentrets invigning

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19