Eva Ahl-Waris är präst i Agricola svenska församling.
Eva Ahl-Waris är präst i Agricola svenska församling.

Eva Ahl-Waris: ”Kalla oss präster, helt enkelt”

Jubileum.

Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris.

9.10.2024 kl. 13:30

En fredag i oktober är Eva Ahl-Waris så småningom på väg från Helsingfors till Lovisa, där hon för tillfället jobbar som församlingspastor. Hon blev prästvigd i januari efter en karriär som historiker.

– Jag var feminist som historiker, och jag är feminist som teolog. Det var självklart för mig att bli aktiv i föreningen Kvinnliga teologer.


Hur länge har det funnits kvinnliga teologer?

– Den första kvinnan blev teologie kandidat år 1913, efter att ha fått dispens på grund av sitt kön. Prästförbundet grundades 1918, och Kvinnliga teologer r.f. år 1934. Den första kvinnan valdes till kyrkomötet år 1933, berättar prosten Soili Juntumaa, som bistår Eva Ahl-Waris med historiska fakta. Juntumaa blev välsignad till lektor år 1972, då prästämbetet inte än var öppet för kvinnor.

– Vi har konstaterat att föreningens regler fortfarande känns relevanta. Så länge som frågan om kvinnliga präster leder till konflikt inom kyrkan behövs föreningen. Samtidigt ser jag ju en utveckling mot det bättre. Särskilt bland församlingsborna tycker de flesta idag att det är naturligt att kvinnor är präster, säger Juntumaa.


Är det viktigt att föreningen är öppen enbart för kvinnor?

– Vi håller just nu på med att gå igenom våra stadgar och då funderar vi på precis de här frågorna. Det som är viktigt för oss är att driva all form av jämställdhetsarbete – också olika minoriteters rättigheter i kyrkan, säger Eva Ahl-Waris.

– Jag har träffat kvinnor som är präster som än idag blir dåligt behandlade på jobbet, av församlingsmedlemmar och av väckelserörelser. De kan råka ut för att folk inte kommer till deras gudstjänster eller att ingen önskar dem som förrättningspräst. De mår inte bra.


Har du själv blivit diskriminerad som kvinna och präst?

– Jag är från Nyland och har levt med kvinnor som präster under min uppväxt. För mig kändes det inte alls främmande att bli prästvigd. Men jag möter hela tiden kolleger som ifrågasätter sig själva och undrar om de duger som präster, när de har det kön de har. Jag har blivit jätteförvånad över det – för det finns ju så många andra saker man kan ifrågasätta när man funderar på att bli präst.


Är det alltså en fråga om i vilken region du jobbar?

– Ja, så verkar det vara. Jag har aldrig själv, i de församlingar där jag verkat hittills, upplevt någon kritik mot att jag är präst. För mig har det bara varit att tuta och köra.

– Jag märker att många kvinnliga präster är väldigt känsliga, exempelvis för ordet ”kvinnopräst”. Jag tror också att många kvinnliga präster bär på sår över hur de blivit behandlade. Det ordet är väldigt laddat.


Vad ska man kalla en kvinna som är präst?

– Präst.


Vad skulle du vilja säga till en läsare som är osäker på om kvinnor borde vara präster?

– Jag skulle lyssna på den personen. Man måste bemöta andra med respekt, oberoende av vilka åsikter de har. Som historiker tror jag på dialog. Det är ju det som är hela idén med diplomati och förståelse.


Hur ser världen ut då föreningen inte behövs längre?

– Det är en bra fråga. Vår värld är ju sönder, men egentligen är vi ju alla redan jämställda, för Guds rike finns här, mellan oss. Men eftersom världen är trasig måste vi fortsätta arbeta. Ett sätt är att vara en förebild. Päivikki Ahonen, som var präst i Helsingfors på 90-talet, var en bland många förebilder för mig. Nu får jag kanske vara en förebild för någon annan.

Text och foto: Sofia Torvalds


Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

Puls-mässan har varit Petrus församlings mest välbesökta gudstjänst.

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33
Laura Serell är präst i Jomala församling. Just nu ser hon fram emot vardagslunken och tid för stickning. Hennes tips: testa på att välsigna framför att baktala eller förbanna.

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00
Först ut är Jenny Airaksinen, barn- och ungdomsdiakon i Kyrkslätts svenska församling.

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09
Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50