Forskarna Marina Lindell och Janne Berg gräver i hur polariserade vi finlandssvenskar är, och hur vi kan närma oss varandra.
Forskarna Marina Lindell och Janne Berg gräver i hur polariserade vi finlandssvenskar är, och hur vi kan närma oss varandra.

Affektiv polarisering – då ”de” är dumma i huvudet

POLARISERING.

Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi.

Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra.

4.10.2024 kl. 20:22

Hur polariserade är vi i Svenskfinland och hur kan vi motverka att vi börjar tänka och tycka så pass olika att det blir svårt att samarbeta? De här frågorna tampas ett gäng statsvetare med vid Åbo Akademi. Två av dem är projektforskare Janne Berg och projektledaren Marina Lindell.

De säger att Finland inte är så värst polariserat om man jämför med andra länder. Däremot har polariseringen i Finland ökat lite om man ser på utvecklingen de senaste 20 åren. Det är ungefär så länge man har forskat på riksdagsval här och samlat data som kan användas i polariseringsforskningen.

– I en demokrati behöver vi ha olika åsikter. Definitionen av en demokrati är ju inte att alla tycker lika, säger Janne Berg.

Men en stor polarisering leder rakt till andra diket vad gäller förutsättningar för demokrati.

– USA har till exempel blivit mer ideologiskt polariserat, åsikterna har gått isär. Landet har också blivit mer affektivt polariserat, man ogillar det andra partiet mer. Ökningen har varit ganska kraftig under de år man har mätt den.

Där kan man se stormningen av Kapitolium som en följd av en så pass stark polarisering att en del av folket vägrar att acceptera ett valresultat. Man tänker att de som man själv inte stöder har manipulerat det.

– Det man är rädd för då ett samhälle blir mer polariserat är väl just det, att människor blir så enögda att de tänker att hela systemet är korrupt om ett parti man inte stöder kommer till makten, säger Berg.

– På individnivå tänker jag på sådana saker som att det kan bli svårt att hitta en partner. Om man träffar någon som tycker annorlunda än en själv och direkt tänker ”vi kan absolut inte bli tillsammans”.


Svenskfinland som enpartistat

Forskningsprojektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) undersöker särskilt affektiv polarisering, som Berg nämnde i samband med utvecklingen i USA.

Affektiv polarisering innebär att man inte bara stöder sin egen grupp, utan att man också utvecklar starka känslomässiga reaktioner. Man känner stark sympati för den egna gruppen och ogillar de politiska motståndarna.

Om du själv till exempel stöder SFP:s politiska ideologi, men samtidigt tycker att Sannfinländare inte bara för en dålig politik, utan att de också är lite dumma i huvudet – då är det frågan om affektiv polarisering.

Om man ser på Finland i ett internationellt perspektiv hör vi till de minst polariserade länderna i världen. Det här säger Marina Lindell att kan bero på att vi länge hade konsensuspolitik i Finland.

– Man kunde regera över blockgränserna. Det spelade inte så stor roll vilket parti som var störst, för man försökte ändå hitta kompromisser. Det förändrades då Sannfinländarna blev så stora. Man ser ganska tydligt att polariseringen ökade i Finland efter det.

Man kunde ändå tänka att Svenskfinland skulle vara skyddat från de här tendenserna. Hur stora kan klyftorna bli inom en språklig minoritet där sammanhangen är små?

– Svenskfinland är ett väldigt speciellt fall. Vi har ett starkt parti i SFP som får många finlandssvenskars röster. I ett internationellt perspektiv är det en underlig kontext. Omkring 70 procent av finlandssvenskarna röstar på ett och samma parti. Om Svenskfinland vore en nation skulle det närmast vara en enpartistat, säger Janne Berg.

Det korta svaret på frågan är alltså nej – Svenskfinland är inte särskilt polariserat. Åtminstone inte i en politisk kontext.

Lindell och Berg med team ser dock inte bara på polarisering mellan politiska partier och deras anhängare, även om det är det klassiska sättet att definiera affektiv polarisering i akademiska sammanhang.

– I nyare forskning, och också i den forskning vi gör, så inser vi ju att det också finns andra politiska grupper än partier och partianhängare, säger Berg.

För de flesta finländare har kanske inte en så stark identitet i det parti man röstar på. Istället kan vissa sakfrågor vara särskilt viktiga för en, må det då röra skarv, varg, vaccin, invandringspolitik, minoriteters rättigheter eller vindkraft.


Generation z utmärker sig

Gänget bakom forskningsprojekt har faktiskt kikat på hur polariseringen ser ut mellan olika generationer och mellan kön i Svenskfinland.

De har mätt politiskt ideologi och deltagarna har själva fått uppskatta hur långt vänster eller högerut de befinner sig på en skala mellan ett och tio.

Den största skillnaden de hittat i Svenskfinland finns i generation z, alltså i den yngsta generationen av röstberättigade. Där finns en skillnad på 1,7 i medeltal mellan män och kvinnor. Motsvarande siffra bland generationen babyboomers, generationen född efter kriget, ligger på 0,46.

– Det är ingen stor skillnad, men generation z verkar vara mer ideologiskt polariserade än äldre generationer just nu. Man pratar mycket om att unga män får mer högerkonservativ värderingar, men det vi hittills sett är att det snarare är unga kvinnor som rör sig längre vänsterut, säger Berg.

Han konstaterar vidare att det blir intressant att se vad som blir följderna av det här. Vad händer till exempel med nativiteten om kommande generationer får svårare att mötas på mitten rent ideologiskt?


Då hjärnan sållar går det snett

Men vad är det som göra att polariseringen ökar då den ökar? Jo, det finns några olika förklaringsmodeller.

Det finns teorier om hur vi lätt börjar konsumera bara sådant innehåll som stöder våra egna åsikter – det som kallas filterbubblor.

Samtidigt finns det också forskning som säger att det här inte är så utbrett, att de flesta människor nog möter en strid ström av information från olika håll.

– Däremot, inom psykologisk forskning pratar man om kognitiv bias. Det innebär att vi tar till oss information som stöder vår egen uppfattning mycket bättre än sådan information som går emot vår egen uppfattning, säger Berg.

Då vi tillhör en viss grupp vill vi också se den gruppen i en så positiv dager som möjligt, och hjärnan sållar intrycken åt oss.

– Sen tycker människor överlag inte så mycket om att debattera med vänner och familj. Man vill inte bli osams med folk så man säger inte sin åsikt. Eller också uppstår ett grupptryck. Man vill inte säga emot gruppen, men man lyssnar på dem och flyttas omedvetet i sin egen position.

Det är alltså mycket psykologi bakom varför vi polariseras, men också samhälleliga förändringar påverkar.

– De senaste åren har vi sett många stora samhällsförändringar där partierna inte riktigt har levererat i resultat. Då uppkommer nya partier som erbjuder enkla lösningar som är lätta att ta till sig, även om det rör ganska komplexa problem, säger Lindell.


En supporter byter inte fotbollslag

Polarisering är i ropet just nu, även om fenomenet alltid funnits. På sociala medier hörs de som ropar högst, och i traditionella medier fokuserar man på nyheter, stora förändringar, stora rubriker. Det kan snedvrida vår bild och få oss att tro att extrema åsikter är vanligare än de faktiskt är.

Traditionellt tänker man på affektiv polarisering i termer av att man tycker om den egna gruppen och tycker illa om en annan grupp.

– Nu har man börjat se att man kanske inte behöver tycka jättemycket om sin egen grupp, men att man kanske tycker väldigt illa om andra. Och det blir ju skadligt. Att man tycker om sin egen grupp, det skapar engagemang. Men då man börjar tycka riktigt illa om de andra och faktiskt inte ser att man har något gemensamt, då blir det inte bra för samhället, förtroendet, demokratin och samarbetet, säger Lindell.

Man kan mäta polarisering genom att be folk svara på hur mycket de tycker om sin ingrupp, alltså det egna partiet eller gänget, och hur mycket de tycker om sin utgrupp, alltså ett annat parti eller andra meningsmotståndare. Polarisering kan alltså förändras i flera riktningar.

En hel del av ens grundläggande värderingar och identiteter formas tidigt: i barndom, ungdom och tidig vuxenålder. Uppväxtmiljö, familjens värderingar och samhällspåverkan spelar en viktig roll här.

Identitet och värderingar utvecklas dock hela livet, men vissa frågor sitter hårdare åt än andra. Man kanske kan byta partner och favoritband, men aldrig fotbollsklubb.


Annorlunda fredagsmys

Men den stora frågan kvarstår: hur kan man motverka polarisering?

– På individnivå kan man fundera på hur mycket man själv umgås med människor som har andra åsikter, annan bakgrund eller en annan tro än en själv, och kanske också faktiskt sätta sig ner och lyssna på någon av annan åsikt. Ta in vad de säger utan att direkt säga emot, säger Berg.

Det finns också belägg för att ju mer du umgås med människor som du kan tänkas ha fördomar mot, desto mindre fördomsfull blir du. Det bygger förstås på att kontakten är positiv.

Men att vistas i sammanhang där man förenas kring ett intresse eller liknande kan vara en bra plattform för att börja gilla människor som tycker annorlunda, och på så vis minska på fördomarna.

– Sen kan man också fundera på en fråga där man har en stark åsikt och aktivt försöka tänka ut tre bra argument mot den egna åsikten, säger Lindell.

Kanske kan det minska våra egna tendenser till polariseringen en trist fredagskväll i november, då det inte går något bra på tv.

Text och foto: Rebecca Pettersson


lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09
Biskop Mari Leppänen förlorade försöket att rösta ut Sley och Kansanlähetys

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25
Anders och Iris beskriver hur all sorg är sorg, men vissa förluster är man mer eller mindre förberedd på.

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45
Biskop Bo-Göran Åstrand, Kyrkoherde Per Stenberg och planeringsgruppens ordförande Max-Olav Lassila öppnar upp kring Kyrkhelg Nord.

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56