Forskarna Marina Lindell och Janne Berg gräver i hur polariserade vi finlandssvenskar är, och hur vi kan närma oss varandra.

Affektiv polarisering – då ”de” är dumma i huvudet

POLARISERING.

Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi.

Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra.

4.10.2024 kl. 20:22

Hur polariserade är vi i Svenskfinland och hur kan vi motverka att vi börjar tänka och tycka så pass olika att det blir svårt att samarbeta? De här frågorna tampas ett gäng statsvetare med vid Åbo Akademi. Två av dem är projektforskare Janne Berg och projektledaren Marina Lindell.

De säger att Finland inte är så värst polariserat om man jämför med andra länder. Däremot har polariseringen i Finland ökat lite om man ser på utvecklingen de senaste 20 åren. Det är ungefär så länge man har forskat på riksdagsval här och samlat data som kan användas i polariseringsforskningen.

– I en demokrati behöver vi ha olika åsikter. Definitionen av en demokrati är ju inte att alla tycker lika, säger Janne Berg.

Men en stor polarisering leder rakt till andra diket vad gäller förutsättningar för demokrati.

– USA har till exempel blivit mer ideologiskt polariserat, åsikterna har gått isär. Landet har också blivit mer affektivt polariserat, man ogillar det andra partiet mer. Ökningen har varit ganska kraftig under de år man har mätt den.

Där kan man se stormningen av Kapitolium som en följd av en så pass stark polarisering att en del av folket vägrar att acceptera ett valresultat. Man tänker att de som man själv inte stöder har manipulerat det.

– Det man är rädd för då ett samhälle blir mer polariserat är väl just det, att människor blir så enögda att de tänker att hela systemet är korrupt om ett parti man inte stöder kommer till makten, säger Berg.

– På individnivå tänker jag på sådana saker som att det kan bli svårt att hitta en partner. Om man träffar någon som tycker annorlunda än en själv och direkt tänker ”vi kan absolut inte bli tillsammans”.


Svenskfinland som enpartistat

Forskningsprojektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) undersöker särskilt affektiv polarisering, som Berg nämnde i samband med utvecklingen i USA.

Affektiv polarisering innebär att man inte bara stöder sin egen grupp, utan att man också utvecklar starka känslomässiga reaktioner. Man känner stark sympati för den egna gruppen och ogillar de politiska motståndarna.

Om du själv till exempel stöder SFP:s politiska ideologi, men samtidigt tycker att Sannfinländare inte bara för en dålig politik, utan att de också är lite dumma i huvudet – då är det frågan om affektiv polarisering.

Om man ser på Finland i ett internationellt perspektiv hör vi till de minst polariserade länderna i världen. Det här säger Marina Lindell att kan bero på att vi länge hade konsensuspolitik i Finland.

– Man kunde regera över blockgränserna. Det spelade inte så stor roll vilket parti som var störst, för man försökte ändå hitta kompromisser. Det förändrades då Sannfinländarna blev så stora. Man ser ganska tydligt att polariseringen ökade i Finland efter det.

Man kunde ändå tänka att Svenskfinland skulle vara skyddat från de här tendenserna. Hur stora kan klyftorna bli inom en språklig minoritet där sammanhangen är små?

– Svenskfinland är ett väldigt speciellt fall. Vi har ett starkt parti i SFP som får många finlandssvenskars röster. I ett internationellt perspektiv är det en underlig kontext. Omkring 70 procent av finlandssvenskarna röstar på ett och samma parti. Om Svenskfinland vore en nation skulle det närmast vara en enpartistat, säger Janne Berg.

Det korta svaret på frågan är alltså nej – Svenskfinland är inte särskilt polariserat. Åtminstone inte i en politisk kontext.

Lindell och Berg med team ser dock inte bara på polarisering mellan politiska partier och deras anhängare, även om det är det klassiska sättet att definiera affektiv polarisering i akademiska sammanhang.

– I nyare forskning, och också i den forskning vi gör, så inser vi ju att det också finns andra politiska grupper än partier och partianhängare, säger Berg.

För de flesta finländare har kanske inte en så stark identitet i det parti man röstar på. Istället kan vissa sakfrågor vara särskilt viktiga för en, må det då röra skarv, varg, vaccin, invandringspolitik, minoriteters rättigheter eller vindkraft.


Generation z utmärker sig

Gänget bakom forskningsprojekt har faktiskt kikat på hur polariseringen ser ut mellan olika generationer och mellan kön i Svenskfinland.

De har mätt politiskt ideologi och deltagarna har själva fått uppskatta hur långt vänster eller högerut de befinner sig på en skala mellan ett och tio.

Den största skillnaden de hittat i Svenskfinland finns i generation z, alltså i den yngsta generationen av röstberättigade. Där finns en skillnad på 1,7 i medeltal mellan män och kvinnor. Motsvarande siffra bland generationen babyboomers, generationen född efter kriget, ligger på 0,46.

– Det är ingen stor skillnad, men generation z verkar vara mer ideologiskt polariserade än äldre generationer just nu. Man pratar mycket om att unga män får mer högerkonservativ värderingar, men det vi hittills sett är att det snarare är unga kvinnor som rör sig längre vänsterut, säger Berg.

Han konstaterar vidare att det blir intressant att se vad som blir följderna av det här. Vad händer till exempel med nativiteten om kommande generationer får svårare att mötas på mitten rent ideologiskt?


Då hjärnan sållar går det snett

Men vad är det som göra att polariseringen ökar då den ökar? Jo, det finns några olika förklaringsmodeller.

Det finns teorier om hur vi lätt börjar konsumera bara sådant innehåll som stöder våra egna åsikter – det som kallas filterbubblor.

Samtidigt finns det också forskning som säger att det här inte är så utbrett, att de flesta människor nog möter en strid ström av information från olika håll.

– Däremot, inom psykologisk forskning pratar man om kognitiv bias. Det innebär att vi tar till oss information som stöder vår egen uppfattning mycket bättre än sådan information som går emot vår egen uppfattning, säger Berg.

Då vi tillhör en viss grupp vill vi också se den gruppen i en så positiv dager som möjligt, och hjärnan sållar intrycken åt oss.

– Sen tycker människor överlag inte så mycket om att debattera med vänner och familj. Man vill inte bli osams med folk så man säger inte sin åsikt. Eller också uppstår ett grupptryck. Man vill inte säga emot gruppen, men man lyssnar på dem och flyttas omedvetet i sin egen position.

Det är alltså mycket psykologi bakom varför vi polariseras, men också samhälleliga förändringar påverkar.

– De senaste åren har vi sett många stora samhällsförändringar där partierna inte riktigt har levererat i resultat. Då uppkommer nya partier som erbjuder enkla lösningar som är lätta att ta till sig, även om det rör ganska komplexa problem, säger Lindell.


En supporter byter inte fotbollslag

Polarisering är i ropet just nu, även om fenomenet alltid funnits. På sociala medier hörs de som ropar högst, och i traditionella medier fokuserar man på nyheter, stora förändringar, stora rubriker. Det kan snedvrida vår bild och få oss att tro att extrema åsikter är vanligare än de faktiskt är.

Traditionellt tänker man på affektiv polarisering i termer av att man tycker om den egna gruppen och tycker illa om en annan grupp.

– Nu har man börjat se att man kanske inte behöver tycka jättemycket om sin egen grupp, men att man kanske tycker väldigt illa om andra. Och det blir ju skadligt. Att man tycker om sin egen grupp, det skapar engagemang. Men då man börjar tycka riktigt illa om de andra och faktiskt inte ser att man har något gemensamt, då blir det inte bra för samhället, förtroendet, demokratin och samarbetet, säger Lindell.

Man kan mäta polarisering genom att be folk svara på hur mycket de tycker om sin ingrupp, alltså det egna partiet eller gänget, och hur mycket de tycker om sin utgrupp, alltså ett annat parti eller andra meningsmotståndare. Polarisering kan alltså förändras i flera riktningar.

En hel del av ens grundläggande värderingar och identiteter formas tidigt: i barndom, ungdom och tidig vuxenålder. Uppväxtmiljö, familjens värderingar och samhällspåverkan spelar en viktig roll här.

Identitet och värderingar utvecklas dock hela livet, men vissa frågor sitter hårdare åt än andra. Man kanske kan byta partner och favoritband, men aldrig fotbollsklubb.


Annorlunda fredagsmys

Men den stora frågan kvarstår: hur kan man motverka polarisering?

– På individnivå kan man fundera på hur mycket man själv umgås med människor som har andra åsikter, annan bakgrund eller en annan tro än en själv, och kanske också faktiskt sätta sig ner och lyssna på någon av annan åsikt. Ta in vad de säger utan att direkt säga emot, säger Berg.

Det finns också belägg för att ju mer du umgås med människor som du kan tänkas ha fördomar mot, desto mindre fördomsfull blir du. Det bygger förstås på att kontakten är positiv.

Men att vistas i sammanhang där man förenas kring ett intresse eller liknande kan vara en bra plattform för att börja gilla människor som tycker annorlunda, och på så vis minska på fördomarna.

– Sen kan man också fundera på en fråga där man har en stark åsikt och aktivt försöka tänka ut tre bra argument mot den egna åsikten, säger Lindell.

Kanske kan det minska våra egna tendenser till polariseringen en trist fredagskväll i november, då det inte går något bra på tv.

Text och foto: Rebecca Pettersson


PRÄSTLÖFTEN. Om man inte håller de löften man avgett vid prästvigningen måste man slå sig ner och fatta nödvändiga beslut, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om Pedersöreprästen Dennis Svenfelt, som nu meddelat att han inte kan samarbeta med kvinnor vid altaret. 22.10.2021 kl. 10:51

PEDERSÖRE FÖRSAMLING. I en video på Instagram meddelar Dennis Svenfelt att hans förordnande som församlingspastor i Pedersöre församling kommer att avbrytas den 1 november. Orsaken är att han reviderat sin syn och inte längre kan tänka sig att samarbeta med kvinnor i prästämbetet. Mia Anderssén-Löf valdes i augusti till kyrkoherde i församling och hon börjar arbeta som kaplan i församlingen den 1 november och tillträder som kyrkoherde den 1 december. 21.10.2021 kl. 21:06

Vaccin. – Jag ser allvarligt på den desinformation om coronavaccinet som nu sprids via konspirationsteorier. Det säger Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand till VBL/ÖT. 21.10.2021 kl. 10:09

rasism. Jasmine Kelekay växte upp med tre kulturer, flyttade till USA för att studera och forskar nu i rasism. 22.10.2021 kl. 11:12

Kolumn. Det finns platser som ger rum för andlighet och eftertanke. Inom keltisk fromhet kallas sådana platser för ”thin places” – ställen där det är lätt att höra Gud tala. 15.10.2021 kl. 09:30

BARNBÖCKER. Monica Vikström-Jokela är aktuell med barnboken Hurdan är himlen? 14.10.2021 kl. 17:36

relationer. På familjerådgivningsbyråerna är krigstraumat inte längre samtalsämne nummer ett. Inget har ersatt kriget i det avseendet, men Jan-Erik Nyberg har sett att vår tids krav på individen blivit ett allt större problem. 14.10.2021 kl. 15:18

TVÅSPRÅKIGHET. Efter två veckor på jobbet sade den nya kommunikatören i Esbo svenska församling upp sig. – Arbetsmängden är så stor att det är omöjligt att göra ett gott jobb, säger företrädaren Sheila Liljeberg-Elgert, som också befarar en nedmontering av det svenska. 13.10.2021 kl. 16:45

utmaningar. När Nirupam Smarts första dotter föddes blev livet kaotiskt och familjen fick leva ett ögonblick i taget. Att få ett barn med specialbehov har skakat om hans tro – men också gjort honom mera tacksam. 13.10.2021 kl. 11:18

ungdomar. Linda Wahrman mötte illamående, panikångest och social ångest på sommarens konfirmandläger i Borgå. – Det var som att gå omkring och släcka små bränder hela tiden. 12.10.2021 kl. 08:40

kollekt. I en insändare i förra veckans KP ställdes frågan om det går att betala kollekt på elektronisk väg. Sixten Ekstrand, som är direktör vid Kyrkans svenska central, svarar i veckans KP att de arbetsgrupper som utrett frågan föreslår att församlingarna använder applikationen MobilePay. 12.10.2021 kl. 08:30

diakoner. På diakonvigningen i Borgå domkyrka den 10 oktober utökades Borgå stifts diakoner med fyra nya diakoner. 11.10.2021 kl. 10:09

jomala. För Anders Gabriel Sundström är musik en metafysisk upplevelse. – Jag är en västerländsk romantiker, hemma i kyrkor och katedraler. 8.10.2021 kl. 16:00

kyrkoherde. Efter 27 år som präst på Kungsholmen i Stockholm har Jan Olov Fors landat i Olaus Petri församling i Helsingfors. För honom var teologistudierna
en resa på okänd mark och en port till ett jobb som han älskar.
 – Varje möte är oändligt värdefullt. 8.10.2021 kl. 15:16

Bokaktuell. John Vikström är aktuell i höst med boken Det handlar om frihet. Han fyller också 90 år i oktober: – Det känns lite overkligt, men jag får finna mig i det, säger han. 30.9.2021 kl. 20:13

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23