När Elis Helenius spelar orgel blir människor glada.
När Elis Helenius spelar orgel blir människor glada.

Elis Helenius, 12 år, gillar att spela orgel

orgel.

Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors.

17.9.2024 kl. 18:24

– Det är ganska lätt nu, svarar nyss tolv år fyllda Elis Helenius lite blygt när han får frågan: ”Vad är det svåraste med att spela orgel?

Vi sitter på läktaren i Ekenäs kyrka. Den 16:e mars i fjol spelade han kyrkans orgel för första gången, med hjälp av församlingens kantor Pia Nygård. Då spelade Elis psalmen Blott en dag.

– Nu är det lättare, men förra året var det någonting helt annat, påminner hon om.

Elis, vars huvudinstrument är trumpet, började spela keyboard hemma för sig själv för ungefär två år sedan. Han spelade bland annat psalmer.

– Psalmer är så fina, säger Elis.

I Elis pappa Sune Helenius hade det nu börjat gro ett frö.

– När jag deltog i skolans julandakt i kyrkan lyssnade jag särskilt noga på musiken och tänkte för mig själv vilket mäktigt instrument orgeln är. Jag föreslog för Elis att han kunde pröva på. Och vi såg tillsammans på orgelfilmer på Youtube, bland annat kantor Marko Hakanpääs Stormskärs Maja.

Sune kollade med församlingen i Ekenäs och snart fick han kontakt med kantor Pia Nygård. Nu får Elis lektioner av henne en gång i veckan. Utöver det övar Elis i kyrkan ungefär två gånger i veckan.


Kantor Pia Nygård är Elis Helenius lärare. Hans pappa Sune Helenius är kanske Elis ivrigaste påhejare.



Organisten ska känna pedalens tangenter

Att spela orgel som nybörjare är svårt.

– Att spela med bara en hand eller en fot är inte så svårt. Men om du sätter ihop hela det här sammelsuriet blir det betydligt svårare. Vi har vartefter plockat på lite i taget, säger Pia Nygård.

När Elis spelar har han på sig sina orgelskor.

– En bra orgelsko har tunn lädersula – tanken bakom det är att organisten ska känna de stora tangenterna i pedalen. Dessutom ska skon ha hög klack. Ett par bra orgelskor kan man köpa till exempel i en dansbutik, säger Sune och får medhåll av Pia.

Organisten ”vandrar” med fötterna på pedalens tangenter.

– Du måste ha en bra teknik nere i fötterna för att det ska funka, säger Pia.


Är det något stycke som du, Elis, skulle vilja kunna?

Mendelssohns brudmarsch, säger Elis utan att fundera.

– Den är svår, men Elis har redan tagit ut en del av den på gehör. Han har ett bra gehör. Han hittar också själv på melodier, och gör förspel och efterspel. Elis har lätt för att improvisera. Han hittar på olika saker själv och provar sig fram, säger Pia.


Roligt att jobba med Elis

När Pia blev tillfrågad om hon skulle kunna tänka sig att bli Elis lärare hade hon precis kommit hem från kyrkomusikdagar, som ordnades i Vasa.

– Där pratade vi bland annat om orgelundervisning. En inbjuden gäst från Sverige poängterade att vi kantorer borde plocka upp orgelelever. Det var ett enkelt val att ta Elis som elev.

Pia säger att det är lätt och roligt att jobba med Elis.

– Jag ser att du är jätteduktig, säger hon till Elis. Du har ett genuint intresse. Och du övar. Och det bär långt. Det finns elever och det finns elever, det finns de som övar och det finns de som inte övar. De som övar kommer klart mycket längre. Dessutom tycker jag att vi förstår varandra.


Vad är det roligaste med att spela orgel, Elis?

– Att välja olika register, säger Elis.

Genom att byta register ändrar man på stämmorna i en orgel. Registervalet påverkar vilka pipor som används och därmed hur kraftfullt eller mjukt orgeln låter.

Under intervjun med Kyrkpressen spelar Elis psalmen Guds kärlek är som stranden. Han byter vant register på orgeln. Han börjar mjukt och bygger upp volymen. Sista versen låter majestätisk.

Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor. Och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors.

Hur känns det att spela i en full kyrka? Blir du nervös?

– Ibland, när jag tänker på det, säger Elis.

– Det är kanske mest pirrigt då det sitter kompisar i publiken under skolgudstjänster, flikar Sune in. Men det har blivit en vana och har alltid gått mycket bra.

– När Elis spelar blir människor glada. Han ger av sig själv till så många. Och Elis får tillbaka av det goda. Det är ett ömsesidigt förhållande, som båda njuter av, säger Sune.

Även om Sune stöttar och hjälper sin son Elis är han noga med att framhålla att det är Elis som vill spela.

– Det är ju hans grej. Det är han som har nytta av det här. I framtiden kunde han eventuellt hoppa in, eller rent av bli kantor. Men det är han som bestämmer allt det där själv.


Plocka upp orgelelever

Elis färdigheter har väckt intresse bland människor.

– Vad är en orgel eller kyrkomusik? Folk har vaknat upp till de frågorna, och det känns bra. Jag hoppas att ungdomar sporras att våga pröva på orgelmusik. Bristen på kantorer i Finland kan vara uppenbar om några år, och i Sverige finns det redan över 700 vakanser som behöver fyllas, säger Sune.

– Vi har gett orgelmusiken och orgelundervisningen ett ansikte, men vi hoppas att vi lyckas väcka intresset bland barn och ungdomar för kyrkomusiken och de fina orglarna. Det finns redan en del orgelelever i Svenskfinland.

– Den äldre publiken är begeistrad och kan förhoppningsvis uppmuntra sina barnbarn. Vi är mycket tacksamma för de möjligheter som flera församlingar gett oss. Ekenäsnejdens svenska församling har gjort det möjligt att öva på hemmaplan, tillägger Sune.

Tror du, Elis, att du skulle kunna tänka dig att en dag jobba som kantor?

– Jo, det tror jag, säger Elis.

Han sitter avslappnat framför orgeln. Elis resa med orgeln har bara börjat. Om han faktiskt blir kantor får framtiden utvisa – men just nu är intresset stort.

Christa Mickelsson


Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00