300 anställda i kyrkans centralförvaltning blir tungt och dyrt

Rapport: Banta Kyrkostyrelsen i Helsingfors – låt andra stöda församlingarna

kyrkostyrelsen.

Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna.

17.9.2024 kl. 13:39

Mera stöd och råd till församlingarna ska i framtiden komma från domkapitlen och samfälligheterna. Större församlingar ska hjälpa de mindre. I Borgå stift skissar en rapport på att mera stöd i verksamheten i framtiden ska komma från Borgå och domkapitlet, mindre från centralbyråkratin i Helsingfors.

Rapporten har gjorts för att slimma Kyrkostyrelsen och organisationerna kring den. Utredarna Esko Laesterä och Juha Koskinen kommer från konsultföretaget FCG, som ofta har anlitats av kyrka och församling förut.

Kyrkan kommer härnäst att nästan ha sju bibliskt feta år. Det beror på att Petteri Orpos regering har styrt mera skattepengar neråt till kommunerna, och därmed skattetekniskt till kyrkan.

Trots det har många små församlingar det väldigt knappt. Enligt rapporten har totalt 60 församlingar runtom i landet mindre en halv miljon euro att röra sig med per år. De är redan ofta beroende av frivilligarbete för att få kyrklivet att gå runt. Och ändå ska de betala för en centralbyråkrati i kyrkan där det jobbar 300 anställda.

Efter år 2030 följer utförsbacken. Då beräknas 57 procent av finländarna höra till den evangelisk-lutherska kyrkan. Av dem beräknas bara sju av tio betala kyrkoskatt.

"Direktiv uppifrån, reglering och nya processer leder inte nödvändigtvis till resultat i kyrkan"

Bara bantad kyrkostyrelse behövs

Många av dem som hade intervjuats för rapporten ansåg att Kyrkostyrelsen med dess sidoorganisationer behövs, men:

"Det flesta vi intervjuade öppnade med att säga att kyrkan inte är en koncern. Med det ville man säga att direktiv uppifrån, reglering och nya processer inte nödvändigtvis leder till önskat resultat i kyrkan", skriver utredarna Laesterä och Koskinen som står bakom rapporten.

Det här är också nu den nionde i ordningen utredningen om kyrkans centralförvaltning på tio år. Många tidigare beslut har inte förverkligats, utan runnit ut i sanden.

Redan år 2016 ansåg kyrkans framtidsutredning till exempel att Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning borde läggas ner – men den finns fortfarande kvar. Kyrkomötet har också skurit ner i den procent av kyrkoskatten som varje församling betalar för Kyrkostyrelsen.

"Förändring blockas i kyrkomötet; Kyrkostyrelsen driver egna intressen."

"Det har effektivt blockerats i kyrkomötet, men också genom centralförvaltningens egna intressen", heter det bistert i Laesterä-rapporten.

Kyrkostyrelsen föreslås nu göras om inför 2030-talet. Då skulle bara några viktiga kärnuppdrag står kvar. Det är dels att sköta kyrkans ekonomi- och personalförvaltning som bland annat pensionerna ur den stora pensionsfonden, dels intressebevakning och relationer med omvärlden.

Organisatoriskt innebär det att Kyrkostyrelsen i rapportens förslag skulle slopa sina centraler och därmed riva onödiga mellanväggar i sin organisation. Det tekniska stödet för bland annat it-lösningar skulle överföras till Kipa, ekonomihanteringscentralen, som eventuellt kunde bolagiseras eller ombildas till ett affärsverk.

"Stora församlingar kan hjälpa små"

Det yttre stödet till församlingarna i deras verksamhet vill rapporten pusha ut i landet. "Små församlingar kan få råd för verksamheten från domkapitlen, eller stöd från större församlingar eller samfälligheter", står det i rapporten. Idéstöd och engångsbidrag från Kyrkostyrelsen skulle upphöra – och därmed det som ofta uppfattas mest som order och krav från Helsingfors.

Även domkapitlen ska kunna specialiseras och stöda varandra. Rapporten föreslår också att flera biskopar i mindre stift kunde ha samma domkapitel, där man kan samla kunnig och nödvändig expertis.

"Små församlingar kan få råd för verksamheten av domkapitlen och stöd från större församlingar"

Borgå stift och den svenska verksamheten anses också i rapporten vara orättmätigt överresurserade med sina 26 centrala tjänster, fjorton vid Kyrkostyrelsen i Helsingfors och tolv vid domkapitlet i Borgå. Här kan det inte bli något undantag för det svenska, understryks det i rapporten.

Däremot önskar man i rapporten att den övriga kyrkan skulle ta modell av Borgå stift i sin medieverksamhet. Rapporten antyder att samlingen kring Kyrkpressen som medlemstidning i praktiken är en modell för framtida samarbete mellan också finska församlingar.

Hur och om kyrkan internt ska omfördela resurser från rikare församlingar till fattigare har rapporten öppet ingen lösning på. Statistiskt skulle det innebära att stiften i söder, Helsingfors och Esbo, skulle föra över pengar till kyrkan i inlandet.

"Banta också ner kyrkomötet"

I rapporten går utredarna också ut över sitt uppdrag som gällde enbart kyrkans centralförvaltning.

Konsulterna upprepar bland annat ett gammalt förslag från tidigare om att kyrkomötet borde bantas ner från nuvarande 108 ombud till omkring 60. Också missionsorganisationerna borde styras att gå samman och därmed bli färre.

"Banta ner kyrkomötet till 60 ombud."

Också stiftsfullmäktigenas vara eller icke-vara anser rapporten att borde granskas när den slutliga organisationsbilden är klar. Målet har satts att den organisationsreformen är genomförd om fyra år till början av år 2029. Den ska då kunna spara kyrkan tre miljoner euro per år.

Kyrkostyrelsens plenum tillsatte på tisdagen styr- och projektgrupper för den planerade organisationsreformen. I de undergrupper som ska bereda en eventuell organisationsreform sitter Sixten Ekstrand och Lucas Snellman som båda är ledande tjänsteinnehavare vid Kyrkans svenska central KCSA. Huvudstyrgruppen för organisationsreformen saknar däremot en svensk representant.

– – –

Korrigering tisdag kl. 16.45: Styrgruppen blev enligt beslut i Kyrkostyrelsens plenum mindre än föreslaget i beredningen. Martina Harms-Aalto ingår därmed inte i gruppens slutliga sammansättning som vi tidigare skrev.

Jan-Erik Andelin


Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31