300 anställda i kyrkans centralförvaltning blir tungt och dyrt
300 anställda i kyrkans centralförvaltning blir tungt och dyrt

Rapport: Banta Kyrkostyrelsen i Helsingfors – låt andra stöda församlingarna

kyrkostyrelsen.

Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna.

17.9.2024 kl. 13:39

Mera stöd och råd till församlingarna ska i framtiden komma från domkapitlen och samfälligheterna. Större församlingar ska hjälpa de mindre. I Borgå stift skissar en rapport på att mera stöd i verksamheten i framtiden ska komma från Borgå och domkapitlet, mindre från centralbyråkratin i Helsingfors.

Rapporten har gjorts för att slimma Kyrkostyrelsen och organisationerna kring den. Utredarna Esko Laesterä och Juha Koskinen kommer från konsultföretaget FCG, som ofta har anlitats av kyrka och församling förut.

Kyrkan kommer härnäst att nästan ha sju bibliskt feta år. Det beror på att Petteri Orpos regering har styrt mera skattepengar neråt till kommunerna, och därmed skattetekniskt till kyrkan.

Trots det har många små församlingar det väldigt knappt. Enligt rapporten har totalt 60 församlingar runtom i landet mindre en halv miljon euro att röra sig med per år. De är redan ofta beroende av frivilligarbete för att få kyrklivet att gå runt. Och ändå ska de betala för en centralbyråkrati i kyrkan där det jobbar 300 anställda.

Efter år 2030 följer utförsbacken. Då beräknas 57 procent av finländarna höra till den evangelisk-lutherska kyrkan. Av dem beräknas bara sju av tio betala kyrkoskatt.

"Direktiv uppifrån, reglering och nya processer leder inte nödvändigtvis till resultat i kyrkan"

Bara bantad kyrkostyrelse behövs

Många av dem som hade intervjuats för rapporten ansåg att Kyrkostyrelsen med dess sidoorganisationer behövs, men:

"Det flesta vi intervjuade öppnade med att säga att kyrkan inte är en koncern. Med det ville man säga att direktiv uppifrån, reglering och nya processer inte nödvändigtvis leder till önskat resultat i kyrkan", skriver utredarna Laesterä och Koskinen som står bakom rapporten.

Det här är också nu den nionde i ordningen utredningen om kyrkans centralförvaltning på tio år. Många tidigare beslut har inte förverkligats, utan runnit ut i sanden.

Redan år 2016 ansåg kyrkans framtidsutredning till exempel att Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning borde läggas ner – men den finns fortfarande kvar. Kyrkomötet har också skurit ner i den procent av kyrkoskatten som varje församling betalar för Kyrkostyrelsen.

"Förändring blockas i kyrkomötet; Kyrkostyrelsen driver egna intressen."

"Det har effektivt blockerats i kyrkomötet, men också genom centralförvaltningens egna intressen", heter det bistert i Laesterä-rapporten.

Kyrkostyrelsen föreslås nu göras om inför 2030-talet. Då skulle bara några viktiga kärnuppdrag står kvar. Det är dels att sköta kyrkans ekonomi- och personalförvaltning som bland annat pensionerna ur den stora pensionsfonden, dels intressebevakning och relationer med omvärlden.

Organisatoriskt innebär det att Kyrkostyrelsen i rapportens förslag skulle slopa sina centraler och därmed riva onödiga mellanväggar i sin organisation. Det tekniska stödet för bland annat it-lösningar skulle överföras till Kipa, ekonomihanteringscentralen, som eventuellt kunde bolagiseras eller ombildas till ett affärsverk.

"Stora församlingar kan hjälpa små"

Det yttre stödet till församlingarna i deras verksamhet vill rapporten pusha ut i landet. "Små församlingar kan få råd för verksamheten från domkapitlen, eller stöd från större församlingar eller samfälligheter", står det i rapporten. Idéstöd och engångsbidrag från Kyrkostyrelsen skulle upphöra – och därmed det som ofta uppfattas mest som order och krav från Helsingfors.

Även domkapitlen ska kunna specialiseras och stöda varandra. Rapporten föreslår också att flera biskopar i mindre stift kunde ha samma domkapitel, där man kan samla kunnig och nödvändig expertis.

"Små församlingar kan få råd för verksamheten av domkapitlen och stöd från större församlingar"

Borgå stift och den svenska verksamheten anses också i rapporten vara orättmätigt överresurserade med sina 26 centrala tjänster, fjorton vid Kyrkostyrelsen i Helsingfors och tolv vid domkapitlet i Borgå. Här kan det inte bli något undantag för det svenska, understryks det i rapporten.

Däremot önskar man i rapporten att den övriga kyrkan skulle ta modell av Borgå stift i sin medieverksamhet. Rapporten antyder att samlingen kring Kyrkpressen som medlemstidning i praktiken är en modell för framtida samarbete mellan också finska församlingar.

Hur och om kyrkan internt ska omfördela resurser från rikare församlingar till fattigare har rapporten öppet ingen lösning på. Statistiskt skulle det innebära att stiften i söder, Helsingfors och Esbo, skulle föra över pengar till kyrkan i inlandet.

"Banta också ner kyrkomötet"

I rapporten går utredarna också ut över sitt uppdrag som gällde enbart kyrkans centralförvaltning.

Konsulterna upprepar bland annat ett gammalt förslag från tidigare om att kyrkomötet borde bantas ner från nuvarande 108 ombud till omkring 60. Också missionsorganisationerna borde styras att gå samman och därmed bli färre.

"Banta ner kyrkomötet till 60 ombud."

Också stiftsfullmäktigenas vara eller icke-vara anser rapporten att borde granskas när den slutliga organisationsbilden är klar. Målet har satts att den organisationsreformen är genomförd om fyra år till början av år 2029. Den ska då kunna spara kyrkan tre miljoner euro per år.

Kyrkostyrelsens plenum tillsatte på tisdagen styr- och projektgrupper för den planerade organisationsreformen. I de undergrupper som ska bereda en eventuell organisationsreform sitter Sixten Ekstrand och Lucas Snellman som båda är ledande tjänsteinnehavare vid Kyrkans svenska central KCSA. Huvudstyrgruppen för organisationsreformen saknar däremot en svensk representant.

– – –

Korrigering tisdag kl. 16.45: Styrgruppen blev enligt beslut i Kyrkostyrelsens plenum mindre än föreslaget i beredningen. Martina Harms-Aalto ingår därmed inte i gruppens slutliga sammansättning som vi tidigare skrev.

Jan-Erik Andelin


– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00
– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21