Jepa Lamberts sång fick sina rötter i en pingstkyrka i New York.
Jepa Lamberts sång fick sina rötter i en pingstkyrka i New York.

Jepa Lamberts rötter är i kyrkan: "Vill sjunga för att ge människor kraft”

gospel.

Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör.

16.9.2024 kl. 13:00

Jenni ”Jepa” Lambert, 43, har haft en bråd dag när vi ses. Först har hon tränat i fem timmar med jazz­orkestern Umo för en kommande show på legendariska Savoy och sedan dubbat barn­video i en timme.

Jepa Lambert är backvocalsångare nummer ett i Finland. Vem har hon inte uppträtt med? är den riktigaste frågan – nu senast pop­legenden Pepe Willberg. Främst på cv:t kommer kanske åren i popbandet Vesterinen och tv-succén Mitt livs låt (Elämäni biisi) på TV2.

Tillbaka i sina rötter i pingstkyrka, gospel och soul leder hon nu också gospelkören Sounds of Mercy i Helsingfors. Ska hon nämna sitt finaste backvocaluppdrag någonsin så är det också gospel, med legenden Andraé Crouch (1942–2015) i Helsingfors 2011.

Vad har man för roll som backvocalsångare?

– Det är ett serviceyrke och du är ett ackompanjerande instrument. Mitt jobb är att få solisten att låta så bra som möjligt. Man får minsann använda hela sin röst. Man stöder solisten och står lite mellan hen och bandet. Ibland är jag också lite som en sångcoach.

Skriver du arrangemang?

– När jag själv sjunger backvocal gör jag dem bara i huvudet. För en kör sjunger jag först stämmorna för mig själv, och behövs det skriver jag ner dem som noter.

Hur började du sjunga?

– Mina föräldrar jobbade på ett förlagshus inom pingströrelsen som då hette Ristin Voitto. Där gjorde man en tid verkligt mycket barnskivor. Jag var kanske sju år när jag spelade in i studio första gången. Vi reste runt med (barnstjärnan) Ella Lahtinen i olika församlingar och sjöng bakgrundsstämmor till henne.

– Sedan gick jag musikklass och i Sibeliusgymnasium och så blev jag ingenjör i medieteknik på ett examensarbete hos Kansan raamattuseura. Men jag har också en utbildning som popjazzmusiker.

Ett viktigt år för dig var i USA?

När jag var sjutton hade jag turen att få följa med en bekant familj som flyttade till Manhattan för att jobba i David Wilkersons Times Square Church – just han med Korset och stiletten. Egentligen hängde jag mest i kyrkan, men skötte ibland deras barn.

– Där fick man glömma det där från Finland att sjunga nätt i kör. Vilken kraft det var i en kör på 100 personer! Och så måste man kunna dansa, innan man gick upp på scen, two-step.

– Sjunger jag på en firmafest här i Finland, så är det från den här tiden jag hämtar allt. Jag vill sjunga för att ge människor kraft, och göra det med ett öppet hjärta, som Whitney (Houston), Aretha (Franklin) och Tina Turner hämtade sin förmåga att beröra – i kyrkor.

Hur kom du med i Sounds of Mercy?

– Det var en kör som grundade sig själv. De är både proffs och amatörer, liberala och konservativa kristna, och någon ateist. Först senare frågade de mig om jag ville bli deras dirigent. Vi övar i Hoplax kyrka i Helsingfors och deltar ofta i gudstjänster och mässor.

Är kören en andlig verksamhet, eller mer att bara att digga en viss musikstil?

– Det är nog svårt att sjunga gospel om man inte tar in att den historiskt handlar om både evangeliets glädjebudskap och om befrielse från slaveri.

– I kören har vi olika team, någon som skriver låtar, någon som har hand om stipendier och ekonomi, eller ett sociala medier-team. Och så har vi också, frivilligt för den som vill, ett böne­team, där man kan lägga fram böneämnen om svårigheter man möter i livet.

Jan-Erik Andelin


Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00