Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

"Jag tror många upplever ungdomsarbetet som ganska kämpigt"

UNGDOMSFRÅGOR.

Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet.

2.9.2024 kl. 17:01

Då vi hörs är Christer ”Chrisu” Romberg inne på sina första timmar som sakkunnig i ungdomsfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Men det råder ingen tvekan om att han har erfarenhet från fältet.

– På mitt förra jobb, alltså igår, var jag ännu ungdomsarbetsledare i Sibbo.


Vad lockade dig till jobbet vid KCSA?

– Jag har jobbat som ungdomsarbetsledare i 15 år. Jag kände att jag ville anta nya utmaningar, och jag har alltid tänkt att det vore roligt att göra det här någon gång.

– Det här jobbet är mångsidigt. Det finns tusen saker man kunde göra. Sen måste man bara avgränsa det och se vad man faktiskt kan göra.

– Jag vill tillföra något av värde. Ungdomsarbetsledarna ska ha konkret nytta av vad vi gör här.


Vilka erfarenheter tar du med dig från din bakgrund som ungdomsarbetsledare?

– Jag vet ju vad ungdomsarbetet går ut på. Jag känner till utmaningar. Många har en utmanande uppväxt i det att världen känns otrygg, och man tar väldigt aktivt del av vad som händer via some.

– Jag har jobbat med den problematik som finns på fältet. Det är en resurs.

Det är mycket snack om just det här, att unga mår dåligt. Vad är omfattningen av det?

– Jag upplever inte att unga som kollektiv mår dåligt. Men det finns en viss polarisering.

– För de som känner sig utanför finns det möjlighet att hitta nätverk på internet där man kan känna sig hemma. Samtidigt ledde covid till att angsten inför det sociala ökade, och det är svårt. Vi är ändå flockdjur, så om man har svårt med det sociala blir ungdomstiden väldigt jobbig.

– Om jag jämför med hur det sett ut tidigare tror jag å andra sidan att det blivit betydligt bättre till exempel för sexuella minoriteter.


Mot bakgrund av det här, hur mår ungdomsarbetsledarna i dag?

– Jag tror att många upplever ungdomsarbetet som ganska kämpigt. Jag tycker inte om att hela tiden prata om covid, men på något plan städar vi ännu upp efter det. Det var så mycket som byggts upp som plötsligt tog slut, och sen skulle allt dras igång igen.

Jag tycker inte om att hela tiden prata om covid, men på något plan städar vi ännu upp efter det. Det var så mycket som byggts upp som plötsligt tog slut, och sen skulle allt dras igång igen.

– Det ledde dels till att man kunde avsluta verksamhet som inte fungerat så bra på ett naturligt sätt. Men det blev också en nystart med en ny generation ungdomar. Det är tungt att dra det och man ser att många är trötta och slitna.

– Många har också tjänstgjort troget i många år och närmar sig penisonen. Att då hitta inspiration och ork till att möta de här utmaningar, det är inte lätt. Med det sagt känns det ändå som att det vänder åt rätt håll.


Var ska ungdomsarbetsledare som har det kämpigt söka stöd och inspiration?

– Jag tror att många får stöd i kollegiet. Det är också mycket roligare att jobba om man märker att ungdomarna själva vill vara med och förvekliga så att det inte bara blir en enmansshow. Unga som läser det här, ta kontakt och visa initiativ på din ort!


Om du skulle få obergränsat med resurser, vad skulle du då vilja göra för unga i Borgå stift?

– En hjälpledarpool är något som diskuterats på Ungdomens kyrkodagar. Jag tror det skulle vara intressant att kunna utbyta hjälpledare mellan församlingarna. Det skulle kräva en del mentorering eftersom det kan se rätt olika ut mellan församlingarna. Men jag tror att många skulle må bra av se något annat och kunna ge ny input.

– Det togs beslut om det här på UK i fjol, så under min tid här ska jag försöka se till att det blir verklighet.

Text: Rebecca Pettersson


litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00