Puls-mässan har varit Petrus församlings mest välbesökta gudstjänst.

En grupp lämnar Puls-gemenskapen i Petrus och bygger eget

SPLITTRING.

En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag.

19.8.2024 kl. 14:33

”En grupp har frigjort sig för att bygga något nytt utanför Petrus.” Det är det budskap som nått Petrus församlings nya kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog.

– Det torde röra sig om 45–50 personer. Jag har förstått att Christoffer Perret är ledare för gruppen, säger Pia Kummel-Myrskog.

Christoffer Perret sitter i Petrus församlingsråd och kyrkoherden har inte fått besked om att han skulle planera att ge upp in plats där.

– Så länge han är församlingsmedlem och vill jobba för Petrus kan han fortsätta i församlingsrådet, säger Kummel-Myrskog.

Vilka tvistefrågor ligger då bakom splittringen? Pia Kummel-Myrskog säger att hon inte har full koll på det.

– Vi träffades en gång i juni och hade ett första samtal där vi lite lyssnade på varandra, och jag tyckte det var ett bra samtal. Då var mitt budskap att vi ska vänta. Det blev lite öppet hur det skulle bli, men sedan har något hänt, för i augusti fick jag veta att den här gruppen lämnar församlingen.

Lärjungaskolan som Petrus ordnat i många år och som varit tätt knuten till Puls-gemenskapen fortsätter inte i församlingen i höst.

– Lärjungaträningen har varit knuten till en anställd som nu är tjänstledig, så åtminstone på hösten har den paus, säger Kummel-Myrskog.

Det som däremot är klart är att Puls-gudstjänsterna fortsätter i Petrus. I går samlades ett tjugotal till en avskalad Sommar-Puls, och efteråt stannade Pia Kummel-Myrskog kvar för att svara på frågor.

– Vi hade en enkel gudstjänst med nattvard och sedan diskussion efteråt. Då frågade jag var som varit bra och värdefullt i Puls och många menade att samlingen betytt mycket i deras liv. Det fanns en tillförsikt och en framtidstro.


Vilka känslor och tankar väcker den här situationen hos dig?

– Jag tänker att Puls varit en jätteintegrerad del av församlingen. Det första vi behöver göra är att kartlägga vad det får för konsekvenser att en större del ville lämna Puls. Puls har ju inte flyttat ut, det är en grupp som velat lämna Petrus verksamhet. Jag vill fortsättningsvis visa att Petrus är en öppen församling för alla. Man får pröva på något annat emellan och vill man komma tillbaka är man välkommen. Jag hoppas att ingen bränner några broar, och Petrus utestänger inte någon.


Vem ska då fortsätta använda namnet/brandet Puls? Kan det finnas två Puls-gemenskaper i framtiden?

– Jag tror att det finns en del känslor kring namnet Puls, det är många som identifierar sig med Puls även om man inte identifiera sig med Petrus. Men jaget inte vad ledningen i den nya gruppen tänker. Kanske det slutar med att ingen använder namnet Puls.


"Vi har en annan församlingssyn”

Christoffer Perret bekräftar att han sedan en vecka tillbaka är ordförande för ledningsgruppen för den nya samling som kanske så småningom ska bli en förening. Den första samlingen ordnades igår i SLEY:s utrymmen, men i framtiden kan man samlas också någon annanstans.

– Vi är helt i startgroparna. Vi frivilliga som varit engagerade i Puls samlades till ett möte i augusti, och det visade sig att en överväldigande majoritet hellre ville bygga nytt än stanna i Petrus.

De kallar sig Puls Helsingfors

– Det fortsätter vi med tillsvidare. Puls har för oss inte främst varit namnet på en verksamhet, utan namnet på en grupp människor. Det kan hända att namnet ändras i något skede men vi skyndar långsamt.

De 46 som skrev på att de ville vara med i Puls Helsingfors nominerade kandidater för en ledningsgrupp, som i sin tur valde Christoffer Perret som ordförande.

– Vår första samling var i SLEY:s utrymmen men det handlar inte om något organisatoriskt samarbete med SLEF (också SLEF hyr samma utrymmen av SLEY). Vi betalar hyra. Nu skyndar vi långsamt och kommer inte med några stora uttalanden och visioner. Det som vi var överens om är att vi vill fortsätta samlas.


På vilket sätt skiljer sig er och kyrkoherdens syn på saken så att ni inte kunde fortsätta under samma tak?

– Det är många saker som skiljer sig åt. Vår vision stämmer överens med den som tidigare varit Petrus församlings vision. Kanske det främst handlar om att vi haft en riktning och skulle vilja fortsätta i den, och Pia vill gå i en annan riktning. Och som kyrkan fungerar är det kyrkoherden som bestämmer.

När KP ber Perret konkretisera nämner han synen på församlingen, meningen med och konsekvenserna av att leva som kristen, synen på Bibeln och medlemskapet.

– Vi upplever att det som varit centralt för oss är att vi vill utvecklas i våra kristna liv, lära oss mer och börja leva ut vår tro. Det är det som lärjungskap handlar om. Vi kommer att fortsätta med lärjungaträningen. Puls har varit mer än en samling: den har varit smågrupper och coachning och mentorskap.

Hur de ska betala hyran är fortfarande oklart, men antagligen blir det med hjälp av frivilliga donationer.

– Redan tidigare har folk frivilligt bidragit till en anställds lön. Det finns ett aktivt givande i den här gruppen.

Christoffer Perret tror att den nya gemenskapen kommer att växa som förr: genom personliga relationer och nätverk.

– Puls har varit Petrus församlings överlägset största gudstjänst.


Kommer du att sitta kvar i Petrus församlings församlingsråd?

– Jag har inte fattat beslut om det än. Min motivation att vara med sjunker av att Petrus vill gå en annan väg.


Också Rosqvist lämnar församlingen

I samma veva som en del av Puls-gemenskapen lämnar Petrus har det också klarnat att församlingspastor Tuomas Rosqvist lämnar församlingen. Han kommer att börja jobba för SLEF, Svenska lutherska evangeliföreningen, från och med 1 oktober.

– Min anställning och Puls hör inte ihop utan Pulsgemenskapen har sin egen process, säger Rosqvist i ett meddelande till KP.

Sofia Torvalds


SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet