Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

"Verkligheten är mer komplicerad" säger Adlercreutz om nedskärning i kyrkans finansiering

NEDSKÄRNING.

Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag.

14.8.2024 kl. 08:50

Orättvist! Så tycker kyrkans tjänstemän om statens beslut att skära ner finansieringen för begravningsplatser och historiska byggnader. I år staten 124 miljoner till kyrkan som ersättning för uppdrag kyrkan gör för det övriga samhället, nästa år blir det bara 105 miljoner euro. Pengarna täcker ändå inte kyrkans kostnader för begravningsväsendet och de historiska byggnaderna, som går på 160 miljoner euro per år.

Kyrkpressen ställde några frågor om nedskärningen till undervisningsminister Anders Adlercreutz, som ansvarar för kyrkliga ärenden i regeringen.

Enligt en finansieringslag från år 2015 ska kyrkan få ersättning av staten för att ansvara för en del allmänna uppgifter, som att ta hand om kulturhistoriskt värdefulla kyrkor och begravningsplatser också för dem som inte hör till kyrkan. Hur kan regeringen skära ner på den här överenskomna finansieringen?

– Bakgrunden är en skatteteknisk ändring som lett till kyrkan fått märkbart större skatteintäkter. För att kompensera för att skatteintäkterna ökat har regeringen dragit ner på den här andra ersättningen. Jag ser det principiella problemet med att de här pengarna varit öronmärkta, men de facto kommer kyrkan i framtiden att ha mer medel att tillgå, säger Anders Adlercreutz.

Det som kyrkan nu är kritisk till är att man anser att det är de som hör till kyrkan som med sina skatter betalar för begravningar för dem som inte hör till kyrkan. Ser du att här finns ett problem?

– Jag ser problemet. Det fördes diskussioner kring den här problematiken också i regeringen, men man kom nu fram till en sådan här lösning. Det finns ett strukturellt, principiellt problem, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare.

Men visst kan man säga att det är kyrkans egna skattebetalare som står för en större del av dessa allmänna kostnader nu?

– Ja, det handlar om hur skattemedel kanaliseras. När man gör så här minskar ju också statens utgifter, som ju också består av skattebetalarnas medel. Av skattebetalarna hör ändå en stor del hör till kyrkan. Man kan väl säga att kyrkans medlemmar står för en större del av utgifterna än förr, men verkligheten är lite mer komplicerad. Nu får kyrkan ändå ökade intäkter, som till en del svarar mot en sänkning av andra medel som betalas för kyrkans verksamhet. Och det är det som skapar det principiella dilemmat som jag kan hålla med om att finns.

– Vi kommer att följa upp hur de här intäkterna förverkligas. Det här baserar sig på ett antagande, sedan får vi se om det finns ett behov av att justera något.

Hur ser du på framtiden? I det långa loppet sjunker ändå kyrkans inkomster, liksom antalet medlemmar. Och kostnaderna för exempelvis begravningsväsendet kvarstår.

– Det är svårt att sia om framtiden. Men jag skulle vilja betona att det bakom det här beslutet inte fanns någon vilja att göra det svårare för kyrkan. Vi ville hitta en lösning på hur en skatteteknisk lösning som ledde till större inkomster till kyrkan skulle kunna balanseras i en situation där de offentliga utgifterna måste ses efter.

Sofia Torvalds


Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00