Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

"Verkligheten är mer komplicerad" säger Adlercreutz om nedskärning i kyrkans finansiering

NEDSKÄRNING.

Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag.

14.8.2024 kl. 08:50

Orättvist! Så tycker kyrkans tjänstemän om statens beslut att skära ner finansieringen för begravningsplatser och historiska byggnader. I år staten 124 miljoner till kyrkan som ersättning för uppdrag kyrkan gör för det övriga samhället, nästa år blir det bara 105 miljoner euro. Pengarna täcker ändå inte kyrkans kostnader för begravningsväsendet och de historiska byggnaderna, som går på 160 miljoner euro per år.

Kyrkpressen ställde några frågor om nedskärningen till undervisningsminister Anders Adlercreutz, som ansvarar för kyrkliga ärenden i regeringen.

Enligt en finansieringslag från år 2015 ska kyrkan få ersättning av staten för att ansvara för en del allmänna uppgifter, som att ta hand om kulturhistoriskt värdefulla kyrkor och begravningsplatser också för dem som inte hör till kyrkan. Hur kan regeringen skära ner på den här överenskomna finansieringen?

– Bakgrunden är en skatteteknisk ändring som lett till kyrkan fått märkbart större skatteintäkter. För att kompensera för att skatteintäkterna ökat har regeringen dragit ner på den här andra ersättningen. Jag ser det principiella problemet med att de här pengarna varit öronmärkta, men de facto kommer kyrkan i framtiden att ha mer medel att tillgå, säger Anders Adlercreutz.

Det som kyrkan nu är kritisk till är att man anser att det är de som hör till kyrkan som med sina skatter betalar för begravningar för dem som inte hör till kyrkan. Ser du att här finns ett problem?

– Jag ser problemet. Det fördes diskussioner kring den här problematiken också i regeringen, men man kom nu fram till en sådan här lösning. Det finns ett strukturellt, principiellt problem, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare.

Men visst kan man säga att det är kyrkans egna skattebetalare som står för en större del av dessa allmänna kostnader nu?

– Ja, det handlar om hur skattemedel kanaliseras. När man gör så här minskar ju också statens utgifter, som ju också består av skattebetalarnas medel. Av skattebetalarna hör ändå en stor del hör till kyrkan. Man kan väl säga att kyrkans medlemmar står för en större del av utgifterna än förr, men verkligheten är lite mer komplicerad. Nu får kyrkan ändå ökade intäkter, som till en del svarar mot en sänkning av andra medel som betalas för kyrkans verksamhet. Och det är det som skapar det principiella dilemmat som jag kan hålla med om att finns.

– Vi kommer att följa upp hur de här intäkterna förverkligas. Det här baserar sig på ett antagande, sedan får vi se om det finns ett behov av att justera något.

Hur ser du på framtiden? I det långa loppet sjunker ändå kyrkans inkomster, liksom antalet medlemmar. Och kostnaderna för exempelvis begravningsväsendet kvarstår.

– Det är svårt att sia om framtiden. Men jag skulle vilja betona att det bakom det här beslutet inte fanns någon vilja att göra det svårare för kyrkan. Vi ville hitta en lösning på hur en skatteteknisk lösning som ledde till större inkomster till kyrkan skulle kunna balanseras i en situation där de offentliga utgifterna måste ses efter.

Sofia Torvalds


Hintikka konstaterade att vi i sommar har brutit tystnaden kring rasismen.

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00
Pelagia och Dimitris tackade för sin relation och den nystart de 
fått tillsammans.

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00
Kyrkans gemenskap för mig är musiken, säger Catharina von Schoultz.

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32
Jani Edström är pastor, projektarbetare och religionslärare i Helsingfors.

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00
Att arbetet känns gränslöst och att dagarna blir orimligt långa återkommer i många av svaren.

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00
När jag var liten sjöng min mormor psalmer med mig och gick med mig till kyrkan i Borgå.

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02
Tänk på alla gånger du själv misslyckats på jobbet. Kanske du kan innesluta den här upplevelsen i din egen nåd?

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44
Carolina Lindström torde bli kyrkoherde i Saltviks församling. Nu har hon fått grönt ljus från domkapitlet, men församlingen fattar beslutet.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14
Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15
Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
Eric Schüldt är själv en sökare, en resa han inte tror han kommer bli färdig med under sin livstid.

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00
– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00