– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

Riikka Purra skär i kyrkans anslag – "Orättvist", men kyrkan klarar sig

KYRKA OCH STAT.

Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan.

12.8.2024 kl. 12:30

Regeringen skär i budgetförslaget för nästa år de medel som hittills har betalats till den evangelisk-lutherska kyrkan. Nedskärningen är från 124 miljoner euro i år ett klipp ner till 105 miljoner euro.

"Inget stöd, utan lagstadgade pengar"

– Det är egentligen inte fråga om statens stöd till kyrkan. Det är ersättning för såna uppdrag som kyrkan gör för det övriga samhället, alltså finansiering, skriver kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen i en e-post till Kyrkpressen.

Sedan år 2004 betalar staten pengarna med motiveringen att den evangelisk-lutherska kyrkan sedan dess sköter om begravningsväsendet för alla i Finland.

Före det uppbars skilda gravavgifter för avlidna som inte hörde till folkkyrkan. För pengarna från staten tar kyrkorna också tillvara de historiska värdena i kyrkor och andra äldre byggnader som också används för andra kulturevenemang.

Pengarna täcker inte på långt när hela kostnaden som går på över 160 mijoner euro per år. Sedan lagen om hur det här ska finansieras slogs fast 2015 har beloppen börjat släpat efter, anser Pekka Huokuna. Det innebär att staten finansierar de här kostnaderna med knappa 65 procent av de verkliga utgifterna.

Drabbar inte kyrkans ekonomi som helhet

Vid Kyrkostyrelsen är finansminister Riikka Purras (Sannf) nedskärningar ingen överraskning. I själva verket har kyrkan enligt Kyrkpressens uppgifter legat lågt i frågan.

Staten betalar knappt 65 procent av de verkliga utgifterna.

För medan kyrkans medlemsantal sjunker, ökar kyrkskatteintäkterna fortfarande och kyrkan tuffar på med en överraskande stark ekonomi. I fjol tog kyrkan för första gången in kyrkoskatt för över en miljard euro.

Det ska framför allt komma sig av att kyrkans medlemmar hör till den ålderskategori vars intäkter fortsätter öka. Pensionerna indexjusterades kraftigt vilket också har bidragit till att kyrkans ekonomi på kort sikt inte är problematisk. I fjol växte kyrkskatteintäkterna med rekordartade 11,7 procent.

Kyrkans intäkter har också ökat tack vare med vårdreformen. Då lades avdragen i kommunbeskattningen om. Eftersom kyrkskatten beräknas med samma avdragsmodell som kommunskatten, blev det ett nätt litet netto för många av kyrkans församlingar.

Struket avdrag blir pengar för kyrkan

Ytterligare pengar blir det för kyrkan efter att Petteri Orpos (Saml) regeringen i april i år strök arbetsinkomstavdraget i kommunbeskattningen. Det gjorde man för att stärka kommunernas ekonomi – men det stärker därmed automatiskt också kyrkans ekonomi.

– Ökningen är på samma nivå som vid vårdreformen. Just nu räknar vi med att med oförändrad kyrkskatt kunna stärka församlingsekonomierna med omkring 50 miljoner euro, säger Pekka Huokuna.

Inför vårdreformen vid nyår 2023 önskade Finansministeriet och Kyrkostyrelsen att församlingar och samfälligheter skulle sänka kyrkskatteprocenten. Enligt Pekka Huokuna ska omkring två tredjdelar av församlingar och samfälligheter enligt Pekka Huokuna ha struntat i gesten och behållit pengarna.

"Diskussionen om vilka uppgifter kyrkan ska sköta har vi oundvikligen framför oss."

Kvar står ändå frågan om det är riktigt att kyrkan inte får ersättning för tjänster man gör också för samhällets omkring två miljoner finländare som inte betalar någon kyrkoskatt. Begravningsplatser kan man ur hälsoskyddssynpunkt inte vara utan, någon måste sköta dem, anse Pekka Huokuna.

Tror du kyrkan för framtiden kommer att diskutera sina uppgifter i samhället om statsanslaget permanent sjunker?

– Ja, den diskussionen har vi oundvikligen framför oss, säger Pekka Huokuna.

– – –

Av orsaker på redaktionen besvarade Pekka Huokuna Kyrkpressens frågor per e-post.

Text: Jan-Erik Andelin


radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32