– Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen, säger lagledaren Kristian Willis.

Borgå stift deltar för första gången med ett eget lag i fotbollsturneringen Gloria Patri

fotboll.

I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare.

7.8.2024 kl. 19:24

I några år har Vanda svenska församlings kyrkoherde Kristian Willis deltagit i den anrika fotbollsturneringen Gloria Patri som spelare i Helsingforslaget Stadin papit. Men han började undra: Varför har Borgå stift inte ett eget lag?

– Jag tyckte det var dags. Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen.

Vid fjolårets kyrkoherdekonferens föreslog han att stiftet skulle satsa på ett eget lag och fick medhåll av biskopen.

– Och kyrkoherdarna nickade och hummade så där som de brukar göra när någon föreslår något.

Domkapitlet lovade stå för lagets deltagaravgifter och gav också grönt ljus för att stiftets vapen fick användas på speltröjorna. Tröjorna går i Svenskfinlands och Borgå stifts rödgula-färger och har beställts från Tyskland.

– Simon Lampenius designade våra speltröjor och fick Församlingsförbundet att ställa upp som tröjsponsor.


Nivån är varierande

Lagkapten är Lukas Brenner, som studerat teologi vid Åbo Akademi och nu jobbar för Sley.

– Han har tidigare varit en bärande kraft i teologistuderandenas lag Manu Dei i ÅA:s fotbollsturnering.

Lagets spelare består av anställda och förtroendevalda med anknytning till Borgå stift.

– Vi tar gärna emot nya spelare till nästa års turnering – och gärna från hela Svenskfinland, säger Willis.


Ni har visst ett tidigare fotbollsproffs i stiftets lag i år?

– Ja, Johannes Westö, som är präst i Karis. Det känns väldigt bra. Jag känner till hans fotbollsbakgrund och vet att när han var med i Manu Dei-laget klarade de sig bra.

Han räknar med att det är Westö och Brenner som med sin fotbollsbakgrund blir de bärande spelarna i laget – men påminner om att det också finns äldre, vana fotbollsspelare på plan.

– Till exempel tidigare biskopen Björn Vikström och domprosten Mats Lindgård. Själv spelar jag bara fotboll på hobbynivå. Vi har sådana som aldrig spelat fotboll och kanske inte vet vad offside är – men de har bra kondis och orkar springa. Många yrkesgrupper i kyrkan är representerade. Det viktigaste är att man har bra attityd och är lagspelare.



Många yrkesgrupper i kyrkan är representerade. Det viktigaste är att man har bra attityd och är lagspelare.



Vad är det som gör att just fotboll är den gren som kyrkan samlas kring?

– Grejen med fotboll är att alla vet vad man ska göra med bollen: man ska sparka in den i målet. Det är en demokratisk idrottsgren på det viset att den är lätt att förstå.

Han säger att man kommer nära varandra på plan och att turneringen är ett bra sätt att nätverka inom kyrkan.

– Har man tur får man tackla en biskop! För mig är det en av årets höjdpunkter och därför ville jag få med så många som möjligt. För två år sedan kom mitt lag till final – men vi förlorade på straffspark, vilket var bittert.

Vem brukar då vinna? Kristian Willis erfarenhet är att det är det lag som orkar springa mest, vilket ofta är teologistuderande.

– Många av dem spelar aktivt och är i god form.


Har Borgå stifts lag ett namn?

– Vi har några förslag, till exempel ”Pappi betalar” eller ”Samma på svenska”. Det får gärna vara något kyrkligt och något som har en koppling till det svenska stiftet.

– Vi tar gärna emot förslag på namn från Kyrkpressens läsare.


➡️ Har du förslag på ett namn för Borgå stifts fotbollslag? Mejla snarast möjligt vandasvenska@evl.fi eller kommentera den här nyheten på Kyrkpressens Facebooksida.

Text och foto: Sofia Torvalds


SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54