Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

Nyaste mätningen: Unga öppna om tro, 15-åriga killar aktivare

UNGA MÄN.

De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern.

13.8.2024 kl. 10:00

Det är fritt fram för Den blomstertid i skolan, liksom också för korssmycken, hijab eller andra symboler som uttrycker egen religion eller personlig tro.

Det anser en överraskande stor majoritet om över 80 procent av skolelever och studerande, när man frågar dem själva. Det är också enligt dem okej att lärare skyltar med sina personliga övertygelser på sin arbetsplats, anser 70 procent av de unga.

Det visar Ungdomsbarometern 2023. Det är ett massivt dokument på 260 sidor som den här gången har fokuserat på temat livsåskådning och andlighet.

Uppdragsgivaren är inte – i egen sak – kyrkan. Det är i stället Statens ungdomsråd som för den nyaste barometern har var valt livsåskådning och andlighet som tema. Många av skribenterna i rapporten är ändå forskare inom kyrkan eller vid fakulteter för teologi eller religionsvetenskap.

Klichéer åker i papperskorgen

I en ny generation åker många invanda uppfattningar om folk och tro i papperskorgen.

Den invanda bilden har varit att tro och andlighet till exempel i första hand engagerar flickor, för att inte säga kvinnor och äldre damer, de så kallade kyrktanterna.

Nu visar ungdoms­barometern på att pojkar mellan 15 och 17 år som, när de själva får bedöma, är de som markant allra mest anser sig vara religiösa.

Emilia Schild, 23, är nybliven ungdomsarbetsledare i Borgå domkyrkoförsamling. Hon är ändå inte helt säker på att hon själv ser samma trend i sin egen församling.

Där har hon själv gått hela vägen från högstadietjej i församlingens och skolans gemensamma chillhörna, till att bli hjälpledare, få en restonom­examen på vägen, till att nu vara inställd på att bli ungdomsarbetsledare i kyrkan och kanske präst en dag.

"De som vill ställa upp och hjälpa till är ofta pojkar. Fast de är färre."

– Vi gick i skriba och blev alla hjälpisar. Så jag hade ett kompiskrets som var aktiva i kyrkan så det var lätt för mig att fortsätta vara där. Men vi var nog bara flickor.

Men trenden att pojkarna skulle bli den nya stora gruppen i kyrkan är hon inte helt överens om.

– Nej, de är inte i majoritet. Men jag kan hålla med om att pojkarna är mer engagerade. Frågar man hjälpledare vem som vill ställa upp och hjälpa till så det ofta pojkar. Men de är ju inte många.

Emilia Schild är inte helt säkert på att pojkarna dominerar.

"Killarna ställer gärna upp"

Emilia Schild har i sommar varit på sina första skribaläger som anställd ungdomsarbetsledare. Bland hjälpledarna har pojkarna också kunnat få flera läger i rad att jobba på, eftersom de är färre.

I det som Emilia Schild har sett tycker hon att flickorna i ungdomsarbetet ofta funderar mera djupgående på trons och livets frågor.

– Flickor ifrågasätter och funderar ofta lite djupare på vad till exempel tro betyder. När vi ber dem skriva sätter de i gång och funderar. Pojkarna skriver mera korta svar. Flickorna skriver också mera dagböcker, säger hon.

Undersökningar bekräftar också att flickorna i samhället håller sig framme intellektuellt. De går längre in i utbildningar och har nästan hela det här århundradet varit i majoritet vid universitet och andra högre utbildningar.

– Vi var åtta pojkar av 28 i klassen, helt flickdominerat, säger Emilia Schild om sin egen yrkeshögskole­utbildning för restaurangbranschen.

Undersökningarna visar att könen går åt olika håll också i fråga om andra värderingar.

Sedan mätningar med liknande material från år 2004 har flickorna i över 20 års tid själva gång på gång allt tydligare än pojkarna ansett sig ha liberala värderingar. I den här mätningen säger sig 47 procent nu vara i hög grad liberala, mot bara 30 procent för pojkarna.

En klar tiondel ber regelbundet, så gott som varje dag.

Men bara var femte ser sig som troende

Medan 54 procent av de tillfrågade hörde till den evangelisk-lutherska kyrkan, och till exempel 2,5 procent var muslimer, förblev ändå den aktiva tron och religiositeten låg bland de tillfrågade.

Bara 22 procent av de tillfrågade ansåg sig själva vara religiösa, och 16 procent sade att de anser att livets mening kommer sig av en relation till Gud.

Mellan var femte och sjätte ung person sade att de ber ”ungefär en gång i månaden”. En klar tiondel sade sig be ”regelbundet, så gott som varje dag”.

Text: Jan-Erik Andelin


Bland de som utträder ur kyrkan är tron fortsättningsvis en viktig vattendelare.

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56
Ulf och Birgitta Ekman besökte Finland förra veckan. – Mina två äldsta syskon är födda i Finland, berättar Birgitta Ekman

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00