Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

Nyaste mätningen: Unga öppna om tro, 15-åriga killar aktivare

UNGA MÄN.

De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern.

13.8.2024 kl. 10:00

Det är fritt fram för Den blomstertid i skolan, liksom också för korssmycken, hijab eller andra symboler som uttrycker egen religion eller personlig tro.

Det anser en överraskande stor majoritet om över 80 procent av skolelever och studerande, när man frågar dem själva. Det är också enligt dem okej att lärare skyltar med sina personliga övertygelser på sin arbetsplats, anser 70 procent av de unga.

Det visar Ungdomsbarometern 2023. Det är ett massivt dokument på 260 sidor som den här gången har fokuserat på temat livsåskådning och andlighet.

Uppdragsgivaren är inte – i egen sak – kyrkan. Det är i stället Statens ungdomsråd som för den nyaste barometern har var valt livsåskådning och andlighet som tema. Många av skribenterna i rapporten är ändå forskare inom kyrkan eller vid fakulteter för teologi eller religionsvetenskap.

Klichéer åker i papperskorgen

I en ny generation åker många invanda uppfattningar om folk och tro i papperskorgen.

Den invanda bilden har varit att tro och andlighet till exempel i första hand engagerar flickor, för att inte säga kvinnor och äldre damer, de så kallade kyrktanterna.

Nu visar ungdoms­barometern på att pojkar mellan 15 och 17 år som, när de själva får bedöma, är de som markant allra mest anser sig vara religiösa.

Emilia Schild, 23, är nybliven ungdomsarbetsledare i Borgå domkyrkoförsamling. Hon är ändå inte helt säker på att hon själv ser samma trend i sin egen församling.

Där har hon själv gått hela vägen från högstadietjej i församlingens och skolans gemensamma chillhörna, till att bli hjälpledare, få en restonom­examen på vägen, till att nu vara inställd på att bli ungdomsarbetsledare i kyrkan och kanske präst en dag.

"De som vill ställa upp och hjälpa till är ofta pojkar. Fast de är färre."

– Vi gick i skriba och blev alla hjälpisar. Så jag hade ett kompiskrets som var aktiva i kyrkan så det var lätt för mig att fortsätta vara där. Men vi var nog bara flickor.

Men trenden att pojkarna skulle bli den nya stora gruppen i kyrkan är hon inte helt överens om.

– Nej, de är inte i majoritet. Men jag kan hålla med om att pojkarna är mer engagerade. Frågar man hjälpledare vem som vill ställa upp och hjälpa till så det ofta pojkar. Men de är ju inte många.

Emilia Schild är inte helt säkert på att pojkarna dominerar.

"Killarna ställer gärna upp"

Emilia Schild har i sommar varit på sina första skribaläger som anställd ungdomsarbetsledare. Bland hjälpledarna har pojkarna också kunnat få flera läger i rad att jobba på, eftersom de är färre.

I det som Emilia Schild har sett tycker hon att flickorna i ungdomsarbetet ofta funderar mera djupgående på trons och livets frågor.

– Flickor ifrågasätter och funderar ofta lite djupare på vad till exempel tro betyder. När vi ber dem skriva sätter de i gång och funderar. Pojkarna skriver mera korta svar. Flickorna skriver också mera dagböcker, säger hon.

Undersökningar bekräftar också att flickorna i samhället håller sig framme intellektuellt. De går längre in i utbildningar och har nästan hela det här århundradet varit i majoritet vid universitet och andra högre utbildningar.

– Vi var åtta pojkar av 28 i klassen, helt flickdominerat, säger Emilia Schild om sin egen yrkeshögskole­utbildning för restaurangbranschen.

Undersökningarna visar att könen går åt olika håll också i fråga om andra värderingar.

Sedan mätningar med liknande material från år 2004 har flickorna i över 20 års tid själva gång på gång allt tydligare än pojkarna ansett sig ha liberala värderingar. I den här mätningen säger sig 47 procent nu vara i hög grad liberala, mot bara 30 procent för pojkarna.

En klar tiondel ber regelbundet, så gott som varje dag.

Men bara var femte ser sig som troende

Medan 54 procent av de tillfrågade hörde till den evangelisk-lutherska kyrkan, och till exempel 2,5 procent var muslimer, förblev ändå den aktiva tron och religiositeten låg bland de tillfrågade.

Bara 22 procent av de tillfrågade ansåg sig själva vara religiösa, och 16 procent sade att de anser att livets mening kommer sig av en relation till Gud.

Mellan var femte och sjätte ung person sade att de ber ”ungefär en gång i månaden”. En klar tiondel sade sig be ”regelbundet, så gott som varje dag”.

Text: Jan-Erik Andelin


tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53