Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

André Swanström varnar för de förflugna orden om judar

antisemitism.

Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström.

8.7.2024 kl. 10:00

Efter Kyrkpressens ledare tidigare i år ( KP 8/2024) om Israel och Gaza får vi ett artigt mejl av historikern och ÅA-docenten André Swanström.

Han varnar för var gränserna för antisemitism i det offentliga rummet går. Att skriva om Israels aktivitet i Gaza med begrepp som krigsbrott i mängd, blind hämnd och gå över alla gränser är snudd på problematiskt.

Visst ska man få kritisera Israel, anser han. Men till skillnad från kritik av andra krig i världen är risken stor att man vid judar och Israel knyter an till urgamla stereotypier‚ som bilder av gammaltestamentlig fanatism och brutalitet.

Vi träffar André Swanström, teologie doktor, tidigare ordförande för Kyrkohistoriska samfundet i Finland, i dag historie- och reli­gionslärare vid ett högstadium i Esbo. Det blir under hans håltimme 10.25 till 11.50.

Kyrkpressen är inte först under hans lupp. I fackpublikationen Teologisk tidskrift har han i en ny vetenskapligt granskad artikel (TT 1/2024) skrivit om att 14 procent av Helsingin Sanomat ledartexter under 33 års tid enligt hans kriterier har varit antisemitiska.

"Att 'judar mördar barn' är djupt rotat i flera kulturer. Nu florerar det i samband med kriget i Gaza."

Detta enligt definitioner som en liten informell kärna av antisemitismforskare i Finland använder. De har nästan alla skrivit i samma temanummer av teologtidskriften.

– Vi är ganska överens om förhållandet mellan antisemitism och Israelkritik. Legitim och saklig kritik är inte antisemitism. Andra forskare säger ofta syrligt att att vi försöker motarbeta all kritik mot Israel. Vi säger att kritiken kan urarta till antisemitism.

Så vad borde vi ge akt på?

– Att Israel mördar barn anspelar på en klassisk antisemitisk anklagelse, i facklitteraturen kallad blood libel, blodsanklagelse. Medeltida kristna antisemiter ansåg att judar ritualmördar barn. I slutet av 1800- och början av 1900-talet när barn hittats dödade i byar i Ukraina kom lokalbefolkningen genast fram till slutsatsen: det är judarna! Och där finns inte nödvändigtvis ens några direkta påståenden om judisk ritual.

– Misstanken att judar mördar barn är djupt rotad i flera kulturer. Nu florerar den i samband med Israel och kriget i Gaza.

Är inte den kopplingen långsökt? Folk reagerar väl på vad de ser i medierna?

– Tyvärr inte. Jag undervisar i historia. I en textbok vi använder i dag finns en övning att tolka källor, med en karikatyr av två israeliska soldater som håller upp en död palestinsk bebis röda skor i en hög med stenblock. Den ena soldaten säger: ”Stridsstövlar.”

"Det är en sorts antisemitisk anklagelse att Israel använder Förintelsen för att skaffa sig extra rättigheter."

Förändrade Förintelsen och det att staten Israel bildades 1948 antisemitismen?

– Antisemitismen muterar sig hela tiden. Före andra världskriget byggde respektabla, vanliga människor sådana tankar på nationalism. Före det var det religiös antisemitism. I dag är det bland samma ”normala människor” helt salongsfähigt att vara kritiska mot Israel. Vissa av dem kan hysa stereotypier förknippade med judar. I dagens Israeldebatt kan juden sägas vara hämndlysten, girig, manipulativ, korrumperad, fanatisk och så vidare.

Förintelsen är en fruktansvärd historisk händelse. Ger den Israel i dag mera moraliskt utrymme än andra länder?

– Det är en sorts antisemitisk anklagelse att Israel använder Förintelsen för att skaffa sig extra rättigheter. Den anklagelsen förekom också i mitt undersökningsmaterial.

Är antisionism också automatiskt antisemitism?

– Sionismen är en rörelse som stöder judarnas rätt till Israel. Det är en grundläggande rättighet för ett folk att ha ett hemland. Sionismen kan ses som en judisk befrielserörelse. En stor del av antisionismen kan säkert definieras som antisemitism, men inte ett till ett. Någon form av antisionism kanske inte är antisemitisk; gränserna är ofta flytande och diffusa.

Men vilket är då det givna hemlandet?

– Det går att förhandla om vilka Israels gränser är bland de parter som är involverade. Men det är allmänt en rätt för judar att bo i sitt uråldriga hemland där de sedan 3 000 år kan ses som en ursprungsbefolkning. Men hemlandet ska också respektera alla minoriteter och vara inklusivt för olika religioner, och människor av olika bakgrund. Sionismen har från början velat ta hänsyn till lokala araber och ha ett projekt att leva sida vid sida och respektera varandra.

"Messiansk judendom går emot judendomens kärna och gudsbegrepp. Det är en form av kristendom."

Hur ser du på kristen sionism?

– Ur judisk synvinkel är det smått problematiskt om kristna sionister väntar på judarnas omvändelse. Det är inte en enbart positiv vänskap om baktanken är att judarna inte duger som judar. Messiansk judendom är en form av kristendom. Den messianska juden kan förstås protestera och hänvisa till sin rätt att definiera sig själv. Men den sortens självdefinition går emot judendomens kärna och gudsbegrepp.

Är det antisemitiskt att säga att judar har varit aktiva inom finans och medier?

Breddar man det och säger att de kontrollerar banker, finansvärld och medier är det definitivt antisemitiskt. Helsingin Sanomat ansåg det vara en faux pas av Pertti Salolainen (f. 1940, ex-politiker inom Samlingspartiet) när han hade sagt så. Vill man inte bli betraktad som antisemit i Europa ska man inte säga så. Här står vi lite på sidan om den europeiska debatten och vet inte vad man ska säga och inte säga.

Hur ser du på de olika internationella definitionena av antisemitism? (se faktarutor)

– Jerusalemdeklarationen försöker minimera möjligheten att kritik mot Israel skulle kunna vara antisemitism. Det är egentligen den huvudsakliga meningen med den, Som forskare försöker jag hålla mig så neutral som möjligt. Men att jag vill ha en definition som är öppen för att kritik mot Israel faktiskt kan vara antisemitism. En alltför snäv definition sätter skygglappar för forskaren.


Fakta: Antisemitism enligt IHRA 2016

  • Definition antagen 2016 av International Holo­caust Remembrance Alliance IHRA, organisation kring minnet av Förintelsen.

  • Betraktar antisemitism som ”en särskild uppfattning om judar, som kan leda till hat och angrepp på personer (även icke-judar), institutioner och egendom”.

  • Nationer, städer, universitet mm. har antagit definitionen. Övervägs för algoritmer på sociala medier. Finland är sedan 2010 medlem av IHRA.

Fakta: Antisemitism enligt JDA 2021

  • Jerusalemdeklarationen JDA antogs 2021 av forskare i väst och Israel som ville ha en enklare, ”opolitisk” definition av antisemitism.

  • Betraktar endast angrepp på ”judar som judar” som antisemitism.

  • Öppnar för friare kritik av sionismen, eller i frågo­r­ som rör Israel och Palestina.

  • Kritiseras för att vara bunden till dagsläget och aktuella problemställningar.


– – –

Intervjun med André Swanström är gjord i maj 2024. Flera händelser kring kriget i Gaza, som bland annat ställningstagandena av den internationella brottsmålsdomstolen i Haag har ägt rum efter att intervjun gjordes.

Kyrkpressen har försökt nå Helsingin Sanomat för en kommentar om den intervjuades forskning om tidningens opinionsbildning om Israel.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Vem har sökt tjänsten som ledande kaplan i Väståbolands svenska församling? Vem blir citykaplan i Johannes församling? Läs mera i notisen från domkapitels senaste sammanträde. 28.11.2023 kl. 13:58

KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet