Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”

PRAKTISK TEOLOGI.

Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan,

12.7.2024 kl. 10:00

Ett större generationsskifte har pågått i några år bland professorerna i teologi vid Åbo Akademi. Bland de nya ansiktena finns svenska Cecilia Nahnfeldt, 59, ny professor i praktisk teologi.

Uppvuxen i ett prästhem i Värmland har hon erfarenhet som församlingspräst och forskare. Våren 2023 kom hon till Åbo från ledar­jobbet vid ett tvärvetenskapligt center kring religion och samhälle vid Uppsala universitet.

Du har talat om din värmländska folkkyrko­fromhet? Vad går den ut på?

– Den förstod jag först när jag som tolvåring flyttat därifrån, till Dalsland (nordost om Göte­borg) där man har en helt annan, gammalkyrklig tradition som mycket präglas av allvar och rädsla.

– Värmländsk folkkyrklighet är i värsta fall lite ytlig. Men när den är som bäst kan den både röra sig på det allra härligaste ytliga, och i bråddjup i nästa stund! Pratar man med en värmlänning om livet så måste man våga åka berg-och-dalbana i samtalet. Värmländsk folkkyrkofromhet innefattar också alla människor. Den kompromissar inte: alla ska få rum.

Till ÅA kommer en del folkfromhet med dem som vill studera teologi? Vad har du vibbat?

– Här finns ett slags folkkyrklighet, men inte berg-och-dalbana på samma sätt. Men den är inkluderande och är mån om medmänniskan.

"Det finns de som vill ta sin tro på allvar. Och så finns det de som är rädda."

– Men så finns här stråk också som kanske inte inkluderar alla, utan kräver ganska mycket. Men sedan jag var tolv har jag lärt mig att skilja mellan den som vill ta sin tro på allvar, och den som är rädd. Är man rädd börjar man ibland exkludera, för att skydda sig själv.

– Jag försöker ibland välja kurslitteratur utifrån det. Allvaret försöker jag bekräfta, men också öppna för att man inte måste vara allvarlig hela tiden.

Du är en av flera nya teologiprofessorer vid ÅA. Var det att börja från tomt bord?

– Nej, verkligen inte. Jag tror jag fick hjälp av Gustav Björkstrand som vid min installation höll ett tal och sade att mycket av praktisk teologi här har blickat bakåt, men att jag ser framåt.

– Jag har tänkt mycket på det där. Jag vill rusta studenterna så de orkar vara präster hela sitt yrkesliv; för några en kortare tid, för andra i 40 år. De ska veta vart de kan gå och ha en karta för att hitta vidare. Man kan fördjupa sig i det man brinner för; det kommer att bära en.

Någonting som sitter i väggarna här?

– Det finns väl nånslags tanke här om en rätt teologi. Det finns det inte för mig. Det finns olika tolkningar och olika teologier.

Ett av dina fokus är begreppet kallelse?

– Vi har väldigt mycket fokus på den inre kallelsen, inifrån människan, inifrån kyrkan. Men vi har teologiskt förlorat perspektivet med en yttre kallelse. Hos Martin Luther är den kanske till och med viktigare, Guds vägar som vi inte rår på.

– Den kallelsen kommer till kyrkan och till människan, utifrån, oväntat, ibland ovälkommet. Jag har skrivit om migrationen 2015 som en kallelse till de nordiska länderna och våra nordiska kyrkor.

Cecilia Nahnfeldt jobbar med forskning om hur kyrkan är med och skapar rum i samhället, bland annat med en forskning i det glest bebodda Bergslagen, eller i en förort till Göteborg.

Att man väntar sig någonting av kyrkan?

– Ja, det finns en förväntan på oss. Men vi tappar den i alla våra policydokument och strategier. Man ska inte komma med direkta svar utan liksom ”gå in i förhandlingen”. Var finns det skärningss­punkter? Var finns det upptäckter från olika sidor? Det skulle vara väldigt intressant att få fatt i.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


– Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig.

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00
Tanja von Knorring i Tammerfors församling väntade i 40 år med att komma ut som kvinna.

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41
Daniel Björk

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08
– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00
– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58