Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

”Du behöver inte bära din tro”

ETT GOTT RÅD.

Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism.

6.6.2024 kl. 08:00

Yvonne Terlinden är nyinstallerad kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling. När hon var tjugo år kallades hon ”Vonna” av de flesta, studerade teologi i Åbo för andra året och hade fullt upp.

– Jag var en person som försökte göra väl ifrån sig. Jag har kanske rentav varit för prestationsorienterad och plikttrogen. Men mitt tjugoåriga jag hade en längtan efter upplevelser.

Som tjugoåring åkte hon iväg på ett sabbatsår till Jerusalem, där hon jobbade med som volontär för Finska Missionssällskapet.

– Det var en viktig erfarenhet för mig, och beskrev också den rastlöshet som alltid följt mig. Jag har alltid velat söka något nytt, lära mig något nytt.

Under åren har hon funderat på rastlösheten – är den en bra sak eller en dålig?

– Idag ser jag att jag lärde mig mycket tack vare den. Jag har lätt för att anpassa mig till nya ställen och uppgifter.


Om du fick träffa ditt tjugoåriga jag, vad skulle du säga till henne?

– Jag är tillfreds med mitt liv, som det blivit. Men jag skulle kanske säga till mig själv: Försök bromsa lite. Du behöver inte prestera så mycket, du kan ta det lite lugnare och njuta av att bara vara tillsammans med andra och söka det som är gott i gemenskapen.

Hon skulle också vilja säga något om vad man ska göra med sig själv när man är en människa som samtidigt drivs av en stor nyfikenhet, men som också är en praktisk och pragmatisk person.

– Jag skulle säga till mig själv att bejaka tänkandet och studerandet på ett sådant sätt att det inte bara blir en prestation. Jag skulle säga att det kan bli ett uttryck för vem jag är snarare än något jag gör för någon annan. Jag skulle se till att jag drivs av en inre nyfikenhet och ett behov av att studera och lära mig. Det finns också en inre glöd, som jag lärde mig mer om när jag kom tillbaka efter mitt sabbatsår.


Fick du någonsin dåliga vitsord? Blev du ledsen då?

– Det hände, och det besvärade mig. Jag minns en tent som jag måste tenta många gånger … det var en jättesvår finsk kurs i hermeneutik. Det störde mig.


Ångrar du något större livsval?

– Jag tänker inte att jag borde ha gjort något annat, men att jag kunde ha gjort något annat. Vad skulle det ha blivit av mig om jag exempelvis läst litteratur? Eller om jag varit färdigare med frågan om att bli präst? Jag skulle inte välja bort något, men hade velat prova andra möjligheter.


Vad skulle du säga till ditt unga, kristna jag?

– Jag har alltid varit trygg i min tro, men under studietiden kom jag i kontakt med andra trosuttryck och började undra om jag kanske borde vara annorlunda på något sätt. Om det skulle jag säga: Du har fått det du fått genom de sammanhang du varit med i, och det är bra så.

Med åren har hon landat i att våra mänskliga villkor är sådana att ingen lever ett fullkomligt liv.

– Vi lever i vår egen och andras bristfällighet, och mitt i det får vi ändå vara trygga, för vi behöver inte bära vår egen tro.

Som ung hade hon en högljudd inre kritiker som satt på axeln och klankade på henne för saker hon gjorde fel. Kritikern sitter kvar.

– Men jag har blivit mer du med den och ger den inte lika stor uppmärksamhet som förr. Det finns andra röster som är starkare. Jag blir kanske aldrig av med den, men jag har lärt mig att leva med den.

Text och foto: Sofia Torvalds


advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37