"Det kostar marginellt att ringa upp någon"

Det är en tidig torsdagsmorgon i maj. Texten till psalm 921 kom i min tanke genast då jag slog upp mina ögon, efter en speciellt lugn och fin nattsömn. Ja, jag var mycket väl till mods efter onsdagens samling i vårt församlingshem. Min församling hade ordnat ett tillfälle för alla som på något sätt försöker bidra med frivilligarbete. Vi var många, och stämningen glad, varm och hjärtlig.

Nu inför sommaren då många regelbundna program har uppehåll är det än mera viktigt med var och ens spontana frivillig insats. Det kostar marginellt att ringa upp någon och föreslå ett gemensamt kaffemöte, eller enbart att i telefon föra ett uppmuntrande samtal. Den som har möjlighet till bil kan föreslå en rundtur i hembygden och kanske uppleva någons uppväxtmiljö igen. Kanske det kan vara fråga om ett enkelt butiksbesök eller en kort pratstund vid sjukbädden. Möjligheterna är många, det gäller bara att ta vara på stunden, och komma ihåg att undvika ordet ”borde”. Med det ordet i mun blir sannolikt inget gjort.

Jag tar en kopp kaffe till, och lyssnar på dagens Andrum som i hög grad talar om Guds natur och olika fågelläten. Kaffemuggen är idag full av förväntningar, den har motiv från Kobba klintar och min hustru och jag skall under kommande veckoslut besöka släktingar på Åland med anledning av födelsedagar och glad studentfest.

Förr bodde släktingar mycket närmare varandra så det gäller nu att ta vara på möjligheten att få träffas i ett glatt sammanhang. Väl hemma igen vill vi ta vara på vad församlingens kantor lovat ordna, en glad samvaro kring allsång. Tänk vilken god möjlighet det är att till exempel ta med en vän på sångtillfället.

Tack käre FAR, för allt som Du gav!