– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"

INGERMANLANDS KYRKA.

Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt?

3.6.2024 kl. 10:00

Den ingermanländska kyrkans biskop Ivan Laptev viger regelbundet finländska män till präster i Sankt Petersburg. Det skapar förvirring och splittring i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, anser ärkebiskop Tapio Luoma.

Ärkebiskopen kommenterar Laptevs påståenden i Kyrkpressen (KP 9/2024) om att den ryska biskopen känner till bara ett enda problemfall hittills, och att nya kan ges till honom för att lösas.

"Han är trevlig att tala med, men det väcker frågor att våra samtal inte leder till resultat."

Ärkebiskopen och hans stab anser i själva verket att det har varit återkommande fall under åren, och Tapio Luoma ska sedan 2021 ha haft återkommande samtal om saken med biskop Laptev.

– Han lyssnar nog, även om han inte precis beklagar. Han är trevlig att tala med, men det väcker frågor att våra samtal inte leder till resultat, säger Tapio Luoma.


Går under radarn här

Man beräknar att mellan 60 och 70 finländska män under 30 års tid har låtit sig vigas till präster och diakoner i Ryssland. Problem har uppstått för att de sedan återvänt till Finland för att jobba här, mest inom väckelserörelser och missionsorganisationer inom vår kyrka.

– Men de anhåller inte om prästrättigheter här, vilket skulle vara naturligt om de vill verka som präster i Finland, säger Tapio Luoma.

Vem ska ingripa?

Problem uppstår bland annat när de ofta teologiskt mera konservativa prästerna väcker uppmärksamhet i offentligheten. Enligt Kyrkpressens uppgifter ska det ha skett bland annat med uttalanden om kvinnor eller deras roll i kyrkan.

– Det kan ske i medier, sociala medier, eller i församlingslivet. Frågan är vem som då ska ingripa. Kyrkoherdar och biskopar kan i praktiken inte göra någonting, för prästerna är inte vår kyrkas präster. Och ändå ger de en bild av vår evangelisk-lutherska kyrka, säger Tapio Luoma.

Dessutom uppstår enligt ärkebiskopen frågor om kyrkfolket alltid vet att de har med en ryskvigd präst att göra. Eller vems mässa man deltar i. Eller till vilken kyrka ett barn som blir döpt kommer att höra, säger Tapio Luoma.

"De kallar vår kyrka 'usel'. De tycks uppfatta sig vara med och sprida en bättre kristendom i Finland."

Enligt Tapio Luoma har de rysk­vigda prästerna också bundit sig till Inger­manlands kyrkas teologi och mission. Den har till delar formats under sovjettidens förföljelse och kan vara sträng och trång.

Finländarnas ryska prästvigningar anses också allmänt vara ett sätt att undvika en kyrka som har kvinnor som präster och biskopar.

– Ingermanlands kyrka tycks uppfatta sig vara med och sprida en "bättre" kristendom i Finland, säger Tapio Luoma.

Han har sett klippet från den ingerman­ländska emeritusbiskopen Aarre Kuukauppis predikan vid senaste "finländska" prästvigning i Sankt Petersburg i höstas.

– Han sade att vår kyrka är ”usel”. I ekumenik, eller kyrkor emellan, är sådana uttalanden på inget vis korrekta eller fruktsamma, säger Tapio Luoma.

Ingermanland var en hjärtesak

Konflikten kompliceras av att Ingermanlands kyrka sedan 1990-talet har varit en hjärtesak för många i Finland. Så också för Tapio Luomas egen församling för över 20 år sedan, i Seinäjoki.

– Ingermanlands kyrka tog fart på 90-talet och en ständig ström av frivilliga, expeditioner, byggteam, diakonigrupper åkte in över gränsen och var med och byggde spirande församlingar.

Det har också fört mycket gott med sig i finländskt församlingsliv, att se den kristna tron vara verksam och ge människor hopp, säger han.

– – –

Texten uppdaterad för ett syftningsfel 16.6 kl. 17.45.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15