– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"

INGERMANLANDS KYRKA.

Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt?

3.6.2024 kl. 10:00

Den ingermanländska kyrkans biskop Ivan Laptev viger regelbundet finländska män till präster i Sankt Petersburg. Det skapar förvirring och splittring i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, anser ärkebiskop Tapio Luoma.

Ärkebiskopen kommenterar Laptevs påståenden i Kyrkpressen (KP 9/2024) om att den ryska biskopen känner till bara ett enda problemfall hittills, och att nya kan ges till honom för att lösas.

"Han är trevlig att tala med, men det väcker frågor att våra samtal inte leder till resultat."

Ärkebiskopen och hans stab anser i själva verket att det har varit återkommande fall under åren, och Tapio Luoma ska sedan 2021 ha haft återkommande samtal om saken med biskop Laptev.

– Han lyssnar nog, även om han inte precis beklagar. Han är trevlig att tala med, men det väcker frågor att våra samtal inte leder till resultat, säger Tapio Luoma.


Går under radarn här

Man beräknar att mellan 60 och 70 finländska män under 30 års tid har låtit sig vigas till präster och diakoner i Ryssland. Problem har uppstått för att de sedan återvänt till Finland för att jobba här, mest inom väckelserörelser och missionsorganisationer inom vår kyrka.

– Men de anhåller inte om prästrättigheter här, vilket skulle vara naturligt om de vill verka som präster i Finland, säger Tapio Luoma.

Vem ska ingripa?

Problem uppstår bland annat när de ofta teologiskt mera konservativa prästerna väcker uppmärksamhet i offentligheten. Enligt Kyrkpressens uppgifter ska det ha skett bland annat med uttalanden om kvinnor eller deras roll i kyrkan.

– Det kan ske i medier, sociala medier, eller i församlingslivet. Frågan är vem som då ska ingripa. Kyrkoherdar och biskopar kan i praktiken inte göra någonting, för prästerna är inte vår kyrkas präster. Och ändå ger de en bild av vår evangelisk-lutherska kyrka, säger Tapio Luoma.

Dessutom uppstår enligt ärkebiskopen frågor om kyrkfolket alltid vet att de har med en ryskvigd präst att göra. Eller vems mässa man deltar i. Eller till vilken kyrka ett barn som blir döpt kommer att höra, säger Tapio Luoma.

"De kallar vår kyrka 'usel'. De tycks uppfatta sig vara med och sprida en bättre kristendom i Finland."

Enligt Tapio Luoma har de rysk­vigda prästerna också bundit sig till Inger­manlands kyrkas teologi och mission. Den har till delar formats under sovjettidens förföljelse och kan vara sträng och trång.

Finländarnas ryska prästvigningar anses också allmänt vara ett sätt att undvika en kyrka som har kvinnor som präster och biskopar.

– Ingermanlands kyrka tycks uppfatta sig vara med och sprida en "bättre" kristendom i Finland, säger Tapio Luoma.

Han har sett klippet från den ingerman­ländska emeritusbiskopen Aarre Kuukauppis predikan vid senaste "finländska" prästvigning i Sankt Petersburg i höstas.

– Han sade att vår kyrka är ”usel”. I ekumenik, eller kyrkor emellan, är sådana uttalanden på inget vis korrekta eller fruktsamma, säger Tapio Luoma.

Ingermanland var en hjärtesak

Konflikten kompliceras av att Ingermanlands kyrka sedan 1990-talet har varit en hjärtesak för många i Finland. Så också för Tapio Luomas egen församling för över 20 år sedan, i Seinäjoki.

– Ingermanlands kyrka tog fart på 90-talet och en ständig ström av frivilliga, expeditioner, byggteam, diakonigrupper åkte in över gränsen och var med och byggde spirande församlingar.

Det har också fört mycket gott med sig i finländskt församlingsliv, att se den kristna tron vara verksam och ge människor hopp, säger han.

– – –

Texten uppdaterad för ett syftningsfel 16.6 kl. 17.45.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet