Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Torsten Sandell: "Kyrkan i Indien har gått under jorden"

Analys.

I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh.

27.5.2024 kl. 10:51

INDIENS premiärminister Narendra Modi håller på att förändra världens folkrikaste land, med sina 1,4 miljarder invånare. Den tidigare så toleranta hinduiska religionen med 36 miljoner gudaväsen genomgår en politisk förändring. Tidigare kunde man välkomna ytterligare gudar men nu värnar regeringen enbart om den hinduiska med en nationalistisk högerpolitik. Det ledande BJP-partiets (Bharatiya Janata Party) ideologi hindutva innebär att alla indier ska bli hinduer och att bara hinduismen är rent indisk. Utvecklingen påminner om den aggressiva jihadism som vunnit insteg i många muslimska länder.

Förändringens orsaker finner vi den utbredda fattigdomen. Bara 40 procent av indierna kommer i dag upp till Världsbankens fattigdomsgräns (2017) på 3,20 dollars dagsinkomst. Situationen förvärras av korruption, penningtvätt, våldsbrottslighet och miljöförstöring. Indiska storstäders luft och grundvatten toppar statistiken över världens mest förorenade. Ojämlikheten är skriande, den rikaste tiondedelen av befolkningen tjänar 56 procent av landets inkomster. Indien gick in en allvarlig ekonomisk kris 2018 vilket ytterligare förvärrades av pandemin 2020. BJP pekar i fascistisk anda ut ”främmande element” som orsaken till eländet och lyckades få enkel majoritet i parlamentsvalet 2019.

I sin religionskampanj, kallad ghar wapsi, ”komma hem”, vill regeringen brutalt få mänskor att återvända till hinduismen. Att byta religion från hinduismen är förbjudet i elva delstater. Kampanjen är en reaktion främst mot den muslimska expansionen – det föds betydligt flera barn i muslimska familjer. Politiker är därför oroliga för att islam ska få ett för stort inflytande. Nu uppgår den muslimska befolkningen i Indien till 211 miljoner mänskor (15 procent). Denna folkmängd räcker till för att betrakta Indien som det näststörsta muslimska landet i världen. Rivningen av en stor moské och invigningen av ett tempel åt guden Rem på samma plats i Uttar Pradesh i januari 2024 firades som en stor nationell seger för hinduerna.



KRISTENDOMEN ser regeringen också som ett allt större hot. De kristna är officiellt fem procent, 71 miljoner, men inofficiella uppskattningar pekar på åtta procent, cirka 110 miljoner . Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts. Anrika kyrkosamfund från den engelska perio­den får existera men att grunda nya församlingar har förbjudits i norr. Därför har kyrkan tvingats under jorden. Open Doors International placerar Indien på elfte plats i världsstatistiken över länder där kristna förföljs mest. Under de allra senaste åren har massiva förföljelser mot kristna förekommit i flera delstater i norra Indien bland annat i Chhattisgarh och Manipur.



DET ÄR framför allt de kastlösa, mänskor som anses vara orena, som vill att höra om Jesus. Man kan fråga sig varför de flesta kastlösa håller fast vid en religion som förnekar dem deras mänskovärde. Svaret är oftast okunskapen, de har inte hört om något annat och accepterar stillatigande sin ställning som förliknar dem vid smutsen under fötterna. Gudslängtan är ändå stor, man vill närma sig en makt att ropa ut sin nöd för. Därför försöker också kastlösa besöka templen i hemlighet för att där lägga ner blommor och tända rökelse inför gudabilderna.

De privilegierade samhällsgrupperna vet att en öppen kristen förkunnelse kan leda till en explosion i samhället. De har i 3 000 år kunnat dra nytta av de kastlösas arbete och vill inte släppa ifrån sig sina fördelar. Miljoner kastlösa föds, lever och dör i slaveri, då någon förfader påstås ha försummat att återbetala ett lån. Landets lagar förbjuder visserligen kastväsendet, men praxis har inte ändrats. Hinduismen innehåller inte heller något ideal att hjälpa andra mänskor. Tvärtom måste man själv arbeta sig upp inom ramen för den kast man är född till.

"Det är framför allt de kastlösa, som anses vara orena, som vill höra om Jesus."



JAG HADE EN unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. Jag fick höra många vittnesbörd om att kyrkan växer, både bland forna hinduer och muslimer. Kyrkan måste visserligen samlas i hemlighet i tusentals hem som när kyrkan var ung i romarriket. Hundratals pastorer har kastats i fängelse för påstådd omvändelseverksamhet och mänskor är försiktiga. Men den här kyrkan kan knappast kuvas. Jag fick möjligheten att introducera bibelprogrammet Al Massira och utbilda gruppledare och ledartränare. Det ger församlingarna ett redskap till en god biblisk undervisning.

Kristna mänskor har rätt att upprätthålla social hjälpverksamhet, men inte att berätta om sin tro. Därför har man grundat barnhem, hem för våldtäktsoffer, centra för yrkesutbildning, hälsoprojekt, mikrolån till småföretagare mm. Utbildningsdagar där man ger juridisk rådgivning, möjligheter att duscha och få ett mål mat har blivit populära.

Efter en sådan dag för 60 kvinnor sade en av deltagarna att de alla vill bli kristna. Arrangörerna påpekade då att de inte alls hade berättat om sin tro. Men kvinnorna svarade att de har sett tron i hur de blivit bemötta. I hela mitt liv, sade en av kvinnorna, har jag inte blivit respekterad som mänska som jag blivit idag. Därför längtar vi efter att få höra om den tro och trygghet ni har. Sådana vittnesbörd vittnar om en kyrka som växer.

Torsten Sandell är pastor och bibellärare från Helsingfors.

– – –

Källor: Ashoda Mody: India is Broken, Juggernaut books, New Delhi 2023

Open doors: India Full Country Dossier 2024

Text: Torsten Sandell


Den nuvarande Tendelaskolan är byggd av pinnar och lera och kräver ständiga reparationer.

Målet på 70 000 euro för att bygga upp Tendelaskolan i Kongo är nu nått. Allt som allt har 64 svenskspråkiga församlingar och tre skolor engagerat sig i insamlingen med diverse basarer och lopptorg, kollekt och allsångsevenemang som Vi sjunger sommarsånger. 17.1.2013 kl. 13:51
Sprinklersystem i gamla kyrkor innebär att man på vissa ställen tvingas dra vattenledningarna på putsen. I Malax kyrka installerades sprinklers 2010.

Allt flera försäkringsbolag kräver sprinklersystem i kyrkorna. Det medför stora kostnader för församlingar som ännu inte gjort investeringen. 17.1.2013 kl. 12:40
Den jämna ström av folk som lämnar kyrkan ser ut som en dominoeffekt och ger därför huvudvärk åt kyrkans framtidsstrateger. Men varje utträde är ett enskilt beslut som inte är helt omöjligt att påverka. (foto: Malin Aho)

En jämn ström av folk lämnade kyrkan också år 2012. På Kyrkostyrelsen vet man vilka av medlemmarna som går och varför. Ändå är det svårt att täppa till läckan. 11.1.2013 kl. 10:53
Clara Lidström bor på landet utanför Umeå i norra Sverige. Där fotograferar hon gamla saker och sig själv och skriver om sitt liv som mamma och kvinna. (foto: Bonnier/Ulrica Zwenger)

clara lidström. Bloggaren Clara Lidström har ett perfekt jobb. Hon bor på landet och kan jobba hemma. Hon gör en av Sveriges populäraste bloggar med över 200 000 besökare varje månad. Hon skriver om vintage, mat och mode, men ibland ryter hon till om att vara kristen och nykter. 10.1.2013 kl. 10:10
Tvåspråkigheten berikar kyrkan och bör ses som något självklart, säger kanslichef Jukka Keskitalo. (foto: Johan Myrskog)

kyrkans språkstrategi. Kyrkomötet beslöt för en dryg månad sen att kyrkan ska följa regeringens linje i nationalspråkstrategin. Kyrkostyrelsen har ansvaret för projektet som tills vidare ligger i startgroparna. 10.1.2013 kl. 10:20
På VEPA-centret kan hemlösa komma in och få ett gratis mål mat, en kopp kaffe och socialt umgänge. Ingen är för illa däran för att platsa in. (foto: Johan Myrskog)

Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00
Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28

Anna-Greta Sandell trivs med att jobba trots att hon passerat sjuttio. – Jag halkar vidare, ett år i taget.

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51
Lekholmen hör till de lägergårdar som stängs fram till årsskiftet.

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38
Vide föddes i förtid, och efter Olivers sjukdom var Sandra Holmgård och hennes man inställda på att det skulle gå dåligt – de hade ju varit med om en hel del. Men Vide växer och mår bra idag.

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00
– Höstdagarna tappar inte hoppet, fast det känns lite hopplöst, säger Patricia Högnabba.

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01
Virva Nyback, Bo-Göran Åstrand och Ann-Christine Wiik bekräftar att digitala anteckningar inte förs inom kyrkans själavård och arbetshandledning.

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40