Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Torsten Sandell: "Kyrkan i Indien har gått under jorden"

Analys.

I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh.

27.5.2024 kl. 10:51

INDIENS premiärminister Narendra Modi håller på att förändra världens folkrikaste land, med sina 1,4 miljarder invånare. Den tidigare så toleranta hinduiska religionen med 36 miljoner gudaväsen genomgår en politisk förändring. Tidigare kunde man välkomna ytterligare gudar men nu värnar regeringen enbart om den hinduiska med en nationalistisk högerpolitik. Det ledande BJP-partiets (Bharatiya Janata Party) ideologi hindutva innebär att alla indier ska bli hinduer och att bara hinduismen är rent indisk. Utvecklingen påminner om den aggressiva jihadism som vunnit insteg i många muslimska länder.

Förändringens orsaker finner vi den utbredda fattigdomen. Bara 40 procent av indierna kommer i dag upp till Världsbankens fattigdomsgräns (2017) på 3,20 dollars dagsinkomst. Situationen förvärras av korruption, penningtvätt, våldsbrottslighet och miljöförstöring. Indiska storstäders luft och grundvatten toppar statistiken över världens mest förorenade. Ojämlikheten är skriande, den rikaste tiondedelen av befolkningen tjänar 56 procent av landets inkomster. Indien gick in en allvarlig ekonomisk kris 2018 vilket ytterligare förvärrades av pandemin 2020. BJP pekar i fascistisk anda ut ”främmande element” som orsaken till eländet och lyckades få enkel majoritet i parlamentsvalet 2019.

I sin religionskampanj, kallad ghar wapsi, ”komma hem”, vill regeringen brutalt få mänskor att återvända till hinduismen. Att byta religion från hinduismen är förbjudet i elva delstater. Kampanjen är en reaktion främst mot den muslimska expansionen – det föds betydligt flera barn i muslimska familjer. Politiker är därför oroliga för att islam ska få ett för stort inflytande. Nu uppgår den muslimska befolkningen i Indien till 211 miljoner mänskor (15 procent). Denna folkmängd räcker till för att betrakta Indien som det näststörsta muslimska landet i världen. Rivningen av en stor moské och invigningen av ett tempel åt guden Rem på samma plats i Uttar Pradesh i januari 2024 firades som en stor nationell seger för hinduerna.



KRISTENDOMEN ser regeringen också som ett allt större hot. De kristna är officiellt fem procent, 71 miljoner, men inofficiella uppskattningar pekar på åtta procent, cirka 110 miljoner . Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts. Anrika kyrkosamfund från den engelska perio­den får existera men att grunda nya församlingar har förbjudits i norr. Därför har kyrkan tvingats under jorden. Open Doors International placerar Indien på elfte plats i världsstatistiken över länder där kristna förföljs mest. Under de allra senaste åren har massiva förföljelser mot kristna förekommit i flera delstater i norra Indien bland annat i Chhattisgarh och Manipur.



DET ÄR framför allt de kastlösa, mänskor som anses vara orena, som vill att höra om Jesus. Man kan fråga sig varför de flesta kastlösa håller fast vid en religion som förnekar dem deras mänskovärde. Svaret är oftast okunskapen, de har inte hört om något annat och accepterar stillatigande sin ställning som förliknar dem vid smutsen under fötterna. Gudslängtan är ändå stor, man vill närma sig en makt att ropa ut sin nöd för. Därför försöker också kastlösa besöka templen i hemlighet för att där lägga ner blommor och tända rökelse inför gudabilderna.

De privilegierade samhällsgrupperna vet att en öppen kristen förkunnelse kan leda till en explosion i samhället. De har i 3 000 år kunnat dra nytta av de kastlösas arbete och vill inte släppa ifrån sig sina fördelar. Miljoner kastlösa föds, lever och dör i slaveri, då någon förfader påstås ha försummat att återbetala ett lån. Landets lagar förbjuder visserligen kastväsendet, men praxis har inte ändrats. Hinduismen innehåller inte heller något ideal att hjälpa andra mänskor. Tvärtom måste man själv arbeta sig upp inom ramen för den kast man är född till.

"Det är framför allt de kastlösa, som anses vara orena, som vill höra om Jesus."



JAG HADE EN unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. Jag fick höra många vittnesbörd om att kyrkan växer, både bland forna hinduer och muslimer. Kyrkan måste visserligen samlas i hemlighet i tusentals hem som när kyrkan var ung i romarriket. Hundratals pastorer har kastats i fängelse för påstådd omvändelseverksamhet och mänskor är försiktiga. Men den här kyrkan kan knappast kuvas. Jag fick möjligheten att introducera bibelprogrammet Al Massira och utbilda gruppledare och ledartränare. Det ger församlingarna ett redskap till en god biblisk undervisning.

Kristna mänskor har rätt att upprätthålla social hjälpverksamhet, men inte att berätta om sin tro. Därför har man grundat barnhem, hem för våldtäktsoffer, centra för yrkesutbildning, hälsoprojekt, mikrolån till småföretagare mm. Utbildningsdagar där man ger juridisk rådgivning, möjligheter att duscha och få ett mål mat har blivit populära.

Efter en sådan dag för 60 kvinnor sade en av deltagarna att de alla vill bli kristna. Arrangörerna påpekade då att de inte alls hade berättat om sin tro. Men kvinnorna svarade att de har sett tron i hur de blivit bemötta. I hela mitt liv, sade en av kvinnorna, har jag inte blivit respekterad som mänska som jag blivit idag. Därför längtar vi efter att få höra om den tro och trygghet ni har. Sådana vittnesbörd vittnar om en kyrka som växer.

Torsten Sandell är pastor och bibellärare från Helsingfors.

– – –

Källor: Ashoda Mody: India is Broken, Juggernaut books, New Delhi 2023

Open doors: India Full Country Dossier 2024

Text: Torsten Sandell


FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16

BRÖSTCANCER. Efter en sommar då Sabine Forsblom känt sig stark och glad insjuknade hon i aggressiv bröstcancer. Ett år senare var hon svullen och blek, utan hår, utan ett bröst, med uppsvälld arm. Hennes cancerdagbok innehåller de svartaste tankarna. – Jag är inte densamma som jag var. Jag har insett att livet är en fantastisk gåva. 29.4.2022 kl. 16:20

REGNBÅGSMÄSSA. Den 6 maj ordnas den första regnbågsmässan någonsin i Esbo kyrkliga samfällighet – på svenska och finska. – Vi hoppas att alla ska nås av budskapet att du är älskad som den Gud skapat dig till, säger Heidi Jäntti. 29.4.2022 kl. 16:08

media. Radioredaktör Stefan Härus valde att jobba vid Yle till 68. Där med har han gjort radioprogrammet med andlig musik Tack och lov halva sitt liv. 27.4.2022 kl. 19:00

SAMARBETSFÖRHANDLINGAR. Löneräknarna. Barnledarna. Gravgrävarna. När kyrkan skär bland sina 19 000 anställda står de här yrkesgrupperna nu oftast med sina jobb under luppen. 26.4.2022 kl. 19:00

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59