Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Torsten Sandell: "Kyrkan i Indien har gått under jorden"

Analys.

I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh.

27.5.2024 kl. 10:51

INDIENS premiärminister Narendra Modi håller på att förändra världens folkrikaste land, med sina 1,4 miljarder invånare. Den tidigare så toleranta hinduiska religionen med 36 miljoner gudaväsen genomgår en politisk förändring. Tidigare kunde man välkomna ytterligare gudar men nu värnar regeringen enbart om den hinduiska med en nationalistisk högerpolitik. Det ledande BJP-partiets (Bharatiya Janata Party) ideologi hindutva innebär att alla indier ska bli hinduer och att bara hinduismen är rent indisk. Utvecklingen påminner om den aggressiva jihadism som vunnit insteg i många muslimska länder.

Förändringens orsaker finner vi den utbredda fattigdomen. Bara 40 procent av indierna kommer i dag upp till Världsbankens fattigdomsgräns (2017) på 3,20 dollars dagsinkomst. Situationen förvärras av korruption, penningtvätt, våldsbrottslighet och miljöförstöring. Indiska storstäders luft och grundvatten toppar statistiken över världens mest förorenade. Ojämlikheten är skriande, den rikaste tiondedelen av befolkningen tjänar 56 procent av landets inkomster. Indien gick in en allvarlig ekonomisk kris 2018 vilket ytterligare förvärrades av pandemin 2020. BJP pekar i fascistisk anda ut ”främmande element” som orsaken till eländet och lyckades få enkel majoritet i parlamentsvalet 2019.

I sin religionskampanj, kallad ghar wapsi, ”komma hem”, vill regeringen brutalt få mänskor att återvända till hinduismen. Att byta religion från hinduismen är förbjudet i elva delstater. Kampanjen är en reaktion främst mot den muslimska expansionen – det föds betydligt flera barn i muslimska familjer. Politiker är därför oroliga för att islam ska få ett för stort inflytande. Nu uppgår den muslimska befolkningen i Indien till 211 miljoner mänskor (15 procent). Denna folkmängd räcker till för att betrakta Indien som det näststörsta muslimska landet i världen. Rivningen av en stor moské och invigningen av ett tempel åt guden Rem på samma plats i Uttar Pradesh i januari 2024 firades som en stor nationell seger för hinduerna.



KRISTENDOMEN ser regeringen också som ett allt större hot. De kristna är officiellt fem procent, 71 miljoner, men inofficiella uppskattningar pekar på åtta procent, cirka 110 miljoner . Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts. Anrika kyrkosamfund från den engelska perio­den får existera men att grunda nya församlingar har förbjudits i norr. Därför har kyrkan tvingats under jorden. Open Doors International placerar Indien på elfte plats i världsstatistiken över länder där kristna förföljs mest. Under de allra senaste åren har massiva förföljelser mot kristna förekommit i flera delstater i norra Indien bland annat i Chhattisgarh och Manipur.



DET ÄR framför allt de kastlösa, mänskor som anses vara orena, som vill att höra om Jesus. Man kan fråga sig varför de flesta kastlösa håller fast vid en religion som förnekar dem deras mänskovärde. Svaret är oftast okunskapen, de har inte hört om något annat och accepterar stillatigande sin ställning som förliknar dem vid smutsen under fötterna. Gudslängtan är ändå stor, man vill närma sig en makt att ropa ut sin nöd för. Därför försöker också kastlösa besöka templen i hemlighet för att där lägga ner blommor och tända rökelse inför gudabilderna.

De privilegierade samhällsgrupperna vet att en öppen kristen förkunnelse kan leda till en explosion i samhället. De har i 3 000 år kunnat dra nytta av de kastlösas arbete och vill inte släppa ifrån sig sina fördelar. Miljoner kastlösa föds, lever och dör i slaveri, då någon förfader påstås ha försummat att återbetala ett lån. Landets lagar förbjuder visserligen kastväsendet, men praxis har inte ändrats. Hinduismen innehåller inte heller något ideal att hjälpa andra mänskor. Tvärtom måste man själv arbeta sig upp inom ramen för den kast man är född till.

"Det är framför allt de kastlösa, som anses vara orena, som vill höra om Jesus."



JAG HADE EN unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. Jag fick höra många vittnesbörd om att kyrkan växer, både bland forna hinduer och muslimer. Kyrkan måste visserligen samlas i hemlighet i tusentals hem som när kyrkan var ung i romarriket. Hundratals pastorer har kastats i fängelse för påstådd omvändelseverksamhet och mänskor är försiktiga. Men den här kyrkan kan knappast kuvas. Jag fick möjligheten att introducera bibelprogrammet Al Massira och utbilda gruppledare och ledartränare. Det ger församlingarna ett redskap till en god biblisk undervisning.

Kristna mänskor har rätt att upprätthålla social hjälpverksamhet, men inte att berätta om sin tro. Därför har man grundat barnhem, hem för våldtäktsoffer, centra för yrkesutbildning, hälsoprojekt, mikrolån till småföretagare mm. Utbildningsdagar där man ger juridisk rådgivning, möjligheter att duscha och få ett mål mat har blivit populära.

Efter en sådan dag för 60 kvinnor sade en av deltagarna att de alla vill bli kristna. Arrangörerna påpekade då att de inte alls hade berättat om sin tro. Men kvinnorna svarade att de har sett tron i hur de blivit bemötta. I hela mitt liv, sade en av kvinnorna, har jag inte blivit respekterad som mänska som jag blivit idag. Därför längtar vi efter att få höra om den tro och trygghet ni har. Sådana vittnesbörd vittnar om en kyrka som växer.

Torsten Sandell är pastor och bibellärare från Helsingfors.

– – –

Källor: Ashoda Mody: India is Broken, Juggernaut books, New Delhi 2023

Open doors: India Full Country Dossier 2024

Text: Torsten Sandell


KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet