Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Torsten Sandell: "Kyrkan i Indien har gått under jorden"

Analys.

I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh.

27.5.2024 kl. 10:51

INDIENS premiärminister Narendra Modi håller på att förändra världens folkrikaste land, med sina 1,4 miljarder invånare. Den tidigare så toleranta hinduiska religionen med 36 miljoner gudaväsen genomgår en politisk förändring. Tidigare kunde man välkomna ytterligare gudar men nu värnar regeringen enbart om den hinduiska med en nationalistisk högerpolitik. Det ledande BJP-partiets (Bharatiya Janata Party) ideologi hindutva innebär att alla indier ska bli hinduer och att bara hinduismen är rent indisk. Utvecklingen påminner om den aggressiva jihadism som vunnit insteg i många muslimska länder.

Förändringens orsaker finner vi den utbredda fattigdomen. Bara 40 procent av indierna kommer i dag upp till Världsbankens fattigdomsgräns (2017) på 3,20 dollars dagsinkomst. Situationen förvärras av korruption, penningtvätt, våldsbrottslighet och miljöförstöring. Indiska storstäders luft och grundvatten toppar statistiken över världens mest förorenade. Ojämlikheten är skriande, den rikaste tiondedelen av befolkningen tjänar 56 procent av landets inkomster. Indien gick in en allvarlig ekonomisk kris 2018 vilket ytterligare förvärrades av pandemin 2020. BJP pekar i fascistisk anda ut ”främmande element” som orsaken till eländet och lyckades få enkel majoritet i parlamentsvalet 2019.

I sin religionskampanj, kallad ghar wapsi, ”komma hem”, vill regeringen brutalt få mänskor att återvända till hinduismen. Att byta religion från hinduismen är förbjudet i elva delstater. Kampanjen är en reaktion främst mot den muslimska expansionen – det föds betydligt flera barn i muslimska familjer. Politiker är därför oroliga för att islam ska få ett för stort inflytande. Nu uppgår den muslimska befolkningen i Indien till 211 miljoner mänskor (15 procent). Denna folkmängd räcker till för att betrakta Indien som det näststörsta muslimska landet i världen. Rivningen av en stor moské och invigningen av ett tempel åt guden Rem på samma plats i Uttar Pradesh i januari 2024 firades som en stor nationell seger för hinduerna.



KRISTENDOMEN ser regeringen också som ett allt större hot. De kristna är officiellt fem procent, 71 miljoner, men inofficiella uppskattningar pekar på åtta procent, cirka 110 miljoner . Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts. Anrika kyrkosamfund från den engelska perio­den får existera men att grunda nya församlingar har förbjudits i norr. Därför har kyrkan tvingats under jorden. Open Doors International placerar Indien på elfte plats i världsstatistiken över länder där kristna förföljs mest. Under de allra senaste åren har massiva förföljelser mot kristna förekommit i flera delstater i norra Indien bland annat i Chhattisgarh och Manipur.



DET ÄR framför allt de kastlösa, mänskor som anses vara orena, som vill att höra om Jesus. Man kan fråga sig varför de flesta kastlösa håller fast vid en religion som förnekar dem deras mänskovärde. Svaret är oftast okunskapen, de har inte hört om något annat och accepterar stillatigande sin ställning som förliknar dem vid smutsen under fötterna. Gudslängtan är ändå stor, man vill närma sig en makt att ropa ut sin nöd för. Därför försöker också kastlösa besöka templen i hemlighet för att där lägga ner blommor och tända rökelse inför gudabilderna.

De privilegierade samhällsgrupperna vet att en öppen kristen förkunnelse kan leda till en explosion i samhället. De har i 3 000 år kunnat dra nytta av de kastlösas arbete och vill inte släppa ifrån sig sina fördelar. Miljoner kastlösa föds, lever och dör i slaveri, då någon förfader påstås ha försummat att återbetala ett lån. Landets lagar förbjuder visserligen kastväsendet, men praxis har inte ändrats. Hinduismen innehåller inte heller något ideal att hjälpa andra mänskor. Tvärtom måste man själv arbeta sig upp inom ramen för den kast man är född till.

"Det är framför allt de kastlösa, som anses vara orena, som vill höra om Jesus."



JAG HADE EN unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. Jag fick höra många vittnesbörd om att kyrkan växer, både bland forna hinduer och muslimer. Kyrkan måste visserligen samlas i hemlighet i tusentals hem som när kyrkan var ung i romarriket. Hundratals pastorer har kastats i fängelse för påstådd omvändelseverksamhet och mänskor är försiktiga. Men den här kyrkan kan knappast kuvas. Jag fick möjligheten att introducera bibelprogrammet Al Massira och utbilda gruppledare och ledartränare. Det ger församlingarna ett redskap till en god biblisk undervisning.

Kristna mänskor har rätt att upprätthålla social hjälpverksamhet, men inte att berätta om sin tro. Därför har man grundat barnhem, hem för våldtäktsoffer, centra för yrkesutbildning, hälsoprojekt, mikrolån till småföretagare mm. Utbildningsdagar där man ger juridisk rådgivning, möjligheter att duscha och få ett mål mat har blivit populära.

Efter en sådan dag för 60 kvinnor sade en av deltagarna att de alla vill bli kristna. Arrangörerna påpekade då att de inte alls hade berättat om sin tro. Men kvinnorna svarade att de har sett tron i hur de blivit bemötta. I hela mitt liv, sade en av kvinnorna, har jag inte blivit respekterad som mänska som jag blivit idag. Därför längtar vi efter att få höra om den tro och trygghet ni har. Sådana vittnesbörd vittnar om en kyrka som växer.

Torsten Sandell är pastor och bibellärare från Helsingfors.

– – –

Källor: Ashoda Mody: India is Broken, Juggernaut books, New Delhi 2023

Open doors: India Full Country Dossier 2024

Text: Torsten Sandell


Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51