Sankta Katarina kyrka i Karis var fylld med sommarklädda församlingsbor som brast ut i breda leenden när processionen med den nya kyrkoherden tågade in.
– Den här kyrkan har i över 500 år öppnat sina dörrar för människor som kommit i glädje och sorg och längtat efter barmhärtighet och hopp, sa biskop Bo-Göran Åstrand i sitt inledningstal.
– Den här traditionen bär också oss i detta ögonblick. Det är när traditioner och visioner vävs samman som församlingen är stark. Du har berättat att i din vision är att församlingen ett stort vi.
I sin predikan lyfte den nya kyrkoherden Yvonne Terlinden fram lärjungarnas förvirring efter Jesus död och uppståndelse.
– Jag tycker att det beskriver något allmänt, något om det mänskliga livets villkor. Någon gång händer det att allting förändras. Framtiden är inte längre självklar. Sådana brytningstiden kan man uppleva i sitt eget liv, men också på allmänt pan. Vår kyrka lever i en brytningstid.
– När vi här i Karis-Pojo församling lever i de här brytningstiderna får vi, som i alla tider, leva med öppna frågor och vila i att löftet gäller också oss: jag är med er alla dagar intill tiden slut, sa Yvonne Terlinden i sin predikan.
Efteråt samlades församlingen till festlunch i församlingshemmet. Församlingsrådets viceordförande Annika Pråhl konstaterade att det känns bra att få "en äkta Karisflicka" som kyrkoherde.
Bland dem som gratulerade fanns också sådana som följt med Yvonne "Vonna" Terlinden sedan hon var aktiv församlingsungdom – en av dem var Lars-Henrik "Nanne" Höglund, pensionerad kyrkoherde från Kyrkslätt. Han jobbade på 80-talet som präst i Esbo.
– Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde. Vår bekantskap började i början av 80-talet, då vi bodde mittemot varandra. Det var många fina minnen i Olars kyrka, Club Dominique och Mataskär. Du var så inspirerad och inspirerande i unga år att man kunde ana att det skulle bli en spännande karriär, sa han och överräckte en "ork-idé", en orkidé som klarar sig fint bara man "svimpar lite vatten" på den en gång i veckan.
– En orkidé klarar långa torrperioder. Man skvimpar vatten och skvimpar vatten, och inget händer. Men plötsligt blommar den.
Som en påminnelse om den liturgiska färgerna och att hon alltid kan lita på tro, hopp och kärlek fick Yvonne Terlinden ett par yllesockor i gåva av pensionerade Esboprästen Gunborg "Tusse" Lindqvist – och dem drog hon genast på sig (se foto på slutet).