Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar
Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar

Flera äldre, och gamla kyrkor ger mer statsstöd – Kimito vinner i ny modell

STATSSTÖD.

Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna.

30.11.-0001 kl. 00:00

Kimitoöns församling ser ut att bli en av de stora vinnarna när statsstödet till församlingarna fördelas om. Vid en reform som väntas träda i kraft 2025 skulle församlingens statsstöd närmare tredubblas och stiga till en summa som motsvarar närmare 15 procent av de ordinarie skatteintäkterna.

Ekonomichef Pernilla Gustafsson i Kimitoöns församling gläder sig över det ökade statsbidraget för församlingen.

– Pengarna kommer väl till användning eftersom församlingen har fem historiskt värdefulla kyrkor och många gravgårdar, säger hon.

Senaste statsbidrag som fördelades till församlingen gick på omkring 134 000 euro. Enligt Kyrkostyrelsen modell väntas det efter reformen öka till över 350 000 euro per år.

Hur pengarna till sist ska fördelas när den nya formeln tas i bruk 2025 är förstås någonting som församlingens förtroendevalda senare ska ta ställning till, säger Pernilla Gustafsson.


Nu enkel matematik enligt invånarantal

Pengarna från staten har hittills fördelats via Kyrkostyrelsen, schematiskt enligt olika orters invånarantal. Nu bollar man med två fördelningsmodeller som tar mera hänsyn till antalet äldre och begravningar på orten, eller om det på församlingens område finns kulturhistoriskt värdefulla kyrkor, klockstaplar eller andra kyrkliga byggnader.

Kyrkomötet som diskuterade modellerna vid sin session i Åbo föreföll stöda en modell som till en del fortfarande tar hänsyn till invånarantalet i respektive kommun. Vid Kyrkostyrelsens ekonomiavdelning säger ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki att pengarna fördelas enligt antal byggnader, och att skilda bidrag för reparationer fortfarande fördelas utöver det.


De stora samfälligheterna förlorar stort

Andra vinnare i Borgå stift skulle komma att vara samfälligheterna i Raseborg, Pargas och Lovisa, som alla skulle få påökt med 200 000 till 280 000 euro per år.

De stora förlorarna inom kyrkan skulle komma att finnas i huvudstadsregionen och detta i miljonklassen. Samfälligheterna i Helsingfors, Esbo och Vanda skulle årligen tillsammans förlora närmare 10 miljoner euro. Helsingfors samfällighet skulle ha det största tappet om närmare fyra miljoner euro.

I Vanda har samfällighetens direktör Jukka Parvinen beräknat att de nuvarande fem miljoner euro som samfälligheten får av staten räcker till för begravningsplatserna, Kostnaderna för de gamla kyrkor som finns på samfällighetens område för samfälligheten däremot bära själv. I den modell som flera ombud i kyrkomötet verkade stöda, skulle totalbeloppet sjunka till omkring tre miljoner euro.

Bland de skyddade kyrkorna i Vanda finns främst den medeltida gråstenshelgedomen Sankt Lars. Underhåll och investeringar i kyrkorna gick i fjol på närmare tio miljoner.

På reformen skulle Kyrkslätt samfällighet förlora en summa som motsvarar närmare fem procent av skatteintäkterna. Likaså skulle samfälligheten i Borgå förlora pengar som motsvarar omkring två procent av det som kommer in på skatten.

Kyrkomötet som är samlat i Åbo blev på onsdagen informerat om reformen, men fattar beslut om den först i höst. I debatten stödde kyrkomötets ombud i flera inlägg en fördelning som fortfarande till en del tar hänsyn invånarantalet i den kommun där församlingen verkar.

Staten betalar i år 124 miljoner euro till den evangelisk-lutherska kyrkan främst som ersättning för att kyrkan ansvarar för begravningsväsendet i landet och för att den upprätthåller kulturhistoriskt värdefulla byggnader.Som en del av Orpo-regeringens sparåtgärder ströks en procentenhet av den indexförhöjning som normalt justerar anslaget från år till år.

Jan-Erik Andelin


Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00