Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar

Flera äldre, och gamla kyrkor ger mer statsstöd – Kimito vinner i ny modell

STATSSTÖD.

Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna.

30.11.-0001 kl. 00:00

Kimitoöns församling ser ut att bli en av de stora vinnarna när statsstödet till församlingarna fördelas om. Vid en reform som väntas träda i kraft 2025 skulle församlingens statsstöd närmare tredubblas och stiga till en summa som motsvarar närmare 15 procent av de ordinarie skatteintäkterna.

Ekonomichef Pernilla Gustafsson i Kimitoöns församling gläder sig över det ökade statsbidraget för församlingen.

– Pengarna kommer väl till användning eftersom församlingen har fem historiskt värdefulla kyrkor och många gravgårdar, säger hon.

Senaste statsbidrag som fördelades till församlingen gick på omkring 134 000 euro. Enligt Kyrkostyrelsen modell väntas det efter reformen öka till över 350 000 euro per år.

Hur pengarna till sist ska fördelas när den nya formeln tas i bruk 2025 är förstås någonting som församlingens förtroendevalda senare ska ta ställning till, säger Pernilla Gustafsson.


Nu enkel matematik enligt invånarantal

Pengarna från staten har hittills fördelats via Kyrkostyrelsen, schematiskt enligt olika orters invånarantal. Nu bollar man med två fördelningsmodeller som tar mera hänsyn till antalet äldre och begravningar på orten, eller om det på församlingens område finns kulturhistoriskt värdefulla kyrkor, klockstaplar eller andra kyrkliga byggnader.

Kyrkomötet som diskuterade modellerna vid sin session i Åbo föreföll stöda en modell som till en del fortfarande tar hänsyn till invånarantalet i respektive kommun. Vid Kyrkostyrelsens ekonomiavdelning säger ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki att pengarna fördelas enligt antal byggnader, och att skilda bidrag för reparationer fortfarande fördelas utöver det.


De stora samfälligheterna förlorar stort

Andra vinnare i Borgå stift skulle komma att vara samfälligheterna i Raseborg, Pargas och Lovisa, som alla skulle få påökt med 200 000 till 280 000 euro per år.

De stora förlorarna inom kyrkan skulle komma att finnas i huvudstadsregionen och detta i miljonklassen. Samfälligheterna i Helsingfors, Esbo och Vanda skulle årligen tillsammans förlora närmare 10 miljoner euro. Helsingfors samfällighet skulle ha det största tappet om närmare fyra miljoner euro.

I Vanda har samfällighetens direktör Jukka Parvinen beräknat att de nuvarande fem miljoner euro som samfälligheten får av staten räcker till för begravningsplatserna, Kostnaderna för de gamla kyrkor som finns på samfällighetens område för samfälligheten däremot bära själv. I den modell som flera ombud i kyrkomötet verkade stöda, skulle totalbeloppet sjunka till omkring tre miljoner euro.

Bland de skyddade kyrkorna i Vanda finns främst den medeltida gråstenshelgedomen Sankt Lars. Underhåll och investeringar i kyrkorna gick i fjol på närmare tio miljoner.

På reformen skulle Kyrkslätt samfällighet förlora en summa som motsvarar närmare fem procent av skatteintäkterna. Likaså skulle samfälligheten i Borgå förlora pengar som motsvarar omkring två procent av det som kommer in på skatten.

Kyrkomötet som är samlat i Åbo blev på onsdagen informerat om reformen, men fattar beslut om den först i höst. I debatten stödde kyrkomötets ombud i flera inlägg en fördelning som fortfarande till en del tar hänsyn invånarantalet i den kommun där församlingen verkar.

Staten betalar i år 124 miljoner euro till den evangelisk-lutherska kyrkan främst som ersättning för att kyrkan ansvarar för begravningsväsendet i landet och för att den upprätthåller kulturhistoriskt värdefulla byggnader.Som en del av Orpo-regeringens sparåtgärder ströks en procentenhet av den indexförhöjning som normalt justerar anslaget från år till år.

Jan-Erik Andelin


UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52