Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar

Flera äldre, och gamla kyrkor ger mer statsstöd – Kimito vinner i ny modell

STATSSTÖD.

Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna.

30.11.-0001 kl. 00:00

Kimitoöns församling ser ut att bli en av de stora vinnarna när statsstödet till församlingarna fördelas om. Vid en reform som väntas träda i kraft 2025 skulle församlingens statsstöd närmare tredubblas och stiga till en summa som motsvarar närmare 15 procent av de ordinarie skatteintäkterna.

Ekonomichef Pernilla Gustafsson i Kimitoöns församling gläder sig över det ökade statsbidraget för församlingen.

– Pengarna kommer väl till användning eftersom församlingen har fem historiskt värdefulla kyrkor och många gravgårdar, säger hon.

Senaste statsbidrag som fördelades till församlingen gick på omkring 134 000 euro. Enligt Kyrkostyrelsen modell väntas det efter reformen öka till över 350 000 euro per år.

Hur pengarna till sist ska fördelas när den nya formeln tas i bruk 2025 är förstås någonting som församlingens förtroendevalda senare ska ta ställning till, säger Pernilla Gustafsson.


Nu enkel matematik enligt invånarantal

Pengarna från staten har hittills fördelats via Kyrkostyrelsen, schematiskt enligt olika orters invånarantal. Nu bollar man med två fördelningsmodeller som tar mera hänsyn till antalet äldre och begravningar på orten, eller om det på församlingens område finns kulturhistoriskt värdefulla kyrkor, klockstaplar eller andra kyrkliga byggnader.

Kyrkomötet som diskuterade modellerna vid sin session i Åbo föreföll stöda en modell som till en del fortfarande tar hänsyn till invånarantalet i respektive kommun. Vid Kyrkostyrelsens ekonomiavdelning säger ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki att pengarna fördelas enligt antal byggnader, och att skilda bidrag för reparationer fortfarande fördelas utöver det.


De stora samfälligheterna förlorar stort

Andra vinnare i Borgå stift skulle komma att vara samfälligheterna i Raseborg, Pargas och Lovisa, som alla skulle få påökt med 200 000 till 280 000 euro per år.

De stora förlorarna inom kyrkan skulle komma att finnas i huvudstadsregionen och detta i miljonklassen. Samfälligheterna i Helsingfors, Esbo och Vanda skulle årligen tillsammans förlora närmare 10 miljoner euro. Helsingfors samfällighet skulle ha det största tappet om närmare fyra miljoner euro.

I Vanda har samfällighetens direktör Jukka Parvinen beräknat att de nuvarande fem miljoner euro som samfälligheten får av staten räcker till för begravningsplatserna, Kostnaderna för de gamla kyrkor som finns på samfällighetens område för samfälligheten däremot bära själv. I den modell som flera ombud i kyrkomötet verkade stöda, skulle totalbeloppet sjunka till omkring tre miljoner euro.

Bland de skyddade kyrkorna i Vanda finns främst den medeltida gråstenshelgedomen Sankt Lars. Underhåll och investeringar i kyrkorna gick i fjol på närmare tio miljoner.

På reformen skulle Kyrkslätt samfällighet förlora en summa som motsvarar närmare fem procent av skatteintäkterna. Likaså skulle samfälligheten i Borgå förlora pengar som motsvarar omkring två procent av det som kommer in på skatten.

Kyrkomötet som är samlat i Åbo blev på onsdagen informerat om reformen, men fattar beslut om den först i höst. I debatten stödde kyrkomötets ombud i flera inlägg en fördelning som fortfarande till en del tar hänsyn invånarantalet i den kommun där församlingen verkar.

Staten betalar i år 124 miljoner euro till den evangelisk-lutherska kyrkan främst som ersättning för att kyrkan ansvarar för begravningsväsendet i landet och för att den upprätthåller kulturhistoriskt värdefulla byggnader.Som en del av Orpo-regeringens sparåtgärder ströks en procentenhet av den indexförhöjning som normalt justerar anslaget från år till år.

Jan-Erik Andelin


Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08