Nya kyrkomötet öppnades med gudstjänst i Åbo domkyrka.

Vädjanden om enhet när nya kyrkomötet startade i Åbo

KYRKOMÖTET.

Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag.

13.5.2024 kl. 20:10

Det nyvalda kyrkomötet inleddes i Åbo på måndagen. Närmare hälften av de sammanlagt 109 ombuden är nya, i kyrkans högsta beslutande organ.

Inför allt flera signaler från traditionellt, konservativt håll om planer på att lämna folkkyrkan vädjade både ärkebiskop Tapio Luoma och predikanten i öppningsgudstjänsten, biskop Teemu Laajasalo om enhet inom kyrkan.

– Dagens tanke om att kyrkomötet är kyrkans parlament eller riksdag stör mig lite. Då betonar man en europeisk, västerländsk eller statskyrklig idé om representation. Men kyrkomötets idé är inte representation, utan enhet. Det var det som de första kyrkomötenas biskopar för 1 700 år sedan möttes för, att skapa andlig enhet, sade biskop Laajasalo.

"Vi är inte representanter för stift, församlingar, väljare eller väckelserörelser. Vi är kyrkans ombud."

Ärkebiskop Tapio Luoma spann vidare i kyrkomötets öppningssession:

– Vi är inte representanter för våra stift, församlingar, väljare eller våra väckelserörelser. Vi är kyrkans representanter, för en bred kyrka med många ansikten, sade Luoma.

"Kyrkomötet behöver se över sig självt"

Efter inledande val och konstituering väntas de stora sakfrågorna komma upp på onsdag. Då blir det remissdebatt bland annat om biskopsmötets förslag till ny praxis kring de samkönade äktenskapen. I förslaget förordas att kyrkan inför två parallella äktenskapssyner, dock så att samkönad vigsel blir möjlig i alla församlingar. Förslaget har kritiserats av både för- och emot-lägren i frågan.

Ärkebiskop Tapio Luoma utmanar kyrkomötet att se över sin egen roll i kyrkans förvaltning - Foto: Aarne Ormio

Det nyvalda kyrkomötet väntas också sätta i gång arbetet med en reform av kyrkans organisation. Ett tidigare försök misslyckades 2014. Nya motioner om frågan väntas lämnas in i kyrkomötet senast inför deadline, som också den blir på onsdagen.

I sitt öppningstal uppmanade ärkebiskop Tapio Luoma att kyrkomötet också skulle vara berett att se över sin egen roll i organisationen. Kyrkomötet har verkat i sin nuvarande form sedan 1974. I tidigare reformer har man föreslagit att kyrkomötet skulle bantas ner till omkring 60 ombud som skulle mötas oftare än som nu två gånger per år.

Kyrkomötet väljer också representanter till Kyrkostyrelsens plenum som leder kyrkans ämbetsverk Kyrkostyrelsen. Från Borgå stift är Martina Harms-Aalto i första förslagsrum nominerad som den lekman som representerar stiftet i Kyrkostyrelsen. I organet sitter bara två prästrepresentanter från hela landet. Borgå stift väntas inte ha en chans att få in en prästrepresentant, vilket man har haft nu.

Korrigering onsdag kl. 20: lekmannakandidaten för Kyrkostyrelsen.

Text: Jan-Erik Andelin


FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet